Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka hur reklambyråer strategiskt tänker och praktiskt användersig av syn, hörsel, lukt, smak och känsel i marknadsföring av sina kunders varumärken samt undersöka vilka möjligheter och risker som finns med sinnesmarknadsföring.Metod: Studien följer den hermeneutiska vetenskapsinriktningen och har genomförts utifrån en kvalitativmetodansats där litteraturstudier och intervjuer genomförts.Teoretisk referensram: Studien utgår bland annat ifrån boken ?Sinnesmarknadsföring? med fokus på användningav de fem mänskliga sinnena syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Referensramen består av information, fakta och exempel kring upplevelserummet och sinnena. Därefter behandlas ämnesområdet varumärkesstrategi i kombination med sinnesmarknadsföring.Empiri: Empirin grundar sig på genomförda intervjuer med sex respondenter från fem olika reklambyråer i Norrköping och Linköping samt en intervju med Niklas Broweus, sinnesmarknadsföringsexpert, som alla bidrar med information och åsikter kring arbetet med sinnesmarknadsföring.Analys: Analysen består av svar på om och hur byråerna arbetar med sinnesmarknadsföring i sitt dagliga arbete men även vilka anledningar det finns till att de i vissa fall inte gör det. Därefter behandlas hur sinnesstrategier används i olika upplevelserum för att skapa upplevelser hos konsumenter samt hur sinnesstrategier används för att stärka ett varumärke.

SAMMANFATTNINGExamensarbete, civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet i Växjö, ekonomistyrning, Kurskod: 2FE05E, VT 2013Författare: Peter SvenssonHandledare: Anders JerrelingTitel: Kalkyler i förändring ? en kvantitativ studie av den svenska verkstadsindustrin.Bakgrund: Kalkyler spelar en central roll för företags ekonomiska styrning, då de utgör beslutsunderlag vid många olika situationer. Med tiden då eventuellt företag och dess miljö har förändrats ställer det krav på att kalkylen också förmår att fånga upp denna förändring. T ex har det senaste halvseklet gått ifrån fokus på produktionssidan till marknadssidana, som lett till ökad integration med företagets kunder och leverantörer framåt och bakåt i förädlingskedjan. Produkterna har blivit alltmer kundanpassade och samkostnaderna har ökat i andel.

Syftet med denna uppsats är att undersöka revisionspliktens vara eller inte vara ur tre perspektiv: revisorns syn på lagstadgad revision och oberoende, revisorns verksamhet ur ett affärs- och kompetensmässigt perspektiv samt nyttan av revisionsplikt ur mikroföretagarnas och intressenternas perspektiv. För att besvara syftet har fyra representanter för de största revisionsbyråerna i Uppsala intervjuats och gett sin bild av hur de ser på revisionsplikten i dagens läge och vad ett avskaffande av densamma skulle kunna ha för konsekvenser. Utifrån ett omfattande material från bland annat undersökningar gjorda av olika intresseorganisationer, artiklar i fackpress samt diverse elektroniska källor har vi sammanställt en begränsad litteraturstudie. Denna fungerar som en fristående undersökning men har också utgjort underlaget för vår intervjustudie.Enligt vår bedömning kommer revisionsplikten sannolikt att avskaffas år 2009. Väljer Sverige att gå försiktigt tillväga avskaffas revisionsplikten då för mikroföretag med en årsomsättning understigande 3 miljoner kronor.De huvudsakliga slutsatser vi har kunnat dra är att revisorerna inte ser dagens utformning av oberoendereglerna som något problem vid revision kombinerat med fristående rådgivning i mikroföretag.

Konkurrensen mellan aktörerna inom klädbranschen är idag stor och kommer förmodligen växa sig ännu större de kommande åren. Alla företag måste därför sträva efter att komma förbi det enorma kommersiella bruset för att finna köpare till sina egna produkter. Det gäller att finna ett unikt och annorlunda sätt att marknadsföra sig på och som står ut i mängden bland alla företag som vill nå ut till konsumenterna. Ett företag som lyckats hålla sig vid liv på den konkurrensutsatta marknaden är butikskedjan Weekday. Weekday har lyckats expandera, trots att företaget håller en ganska låg profil jämfört med övriga konkurrenter vad gäller marknadsföring.

Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock Konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.

Kunder i dagens konkurrenstäta samhälle kräver mer eller mindre att företag tar ett ansvar gentemot samhället. Ansvarstagande av denna typ kallas, internationellt, för Corporate Social Responsibility (CSR). En entydig definition saknas, men övergripande talas det om att företag tar ekonomiskt, socialt, etiskt och miljömässigt ansvar. Genom att arbeta med denna typ av verksamhet visar företag att de verkar för kundernas intresse. Debatter pågår dock om företag gör detta för att stå sig i Konkurrensen eller för att de verkligen eftersträvar ett hållbart samhälle.

Då Konkurrensen mellan företag har blivit hårdare och att behålla de talangfulla medarbetarna blivit viktigare har Talent Management fått större utrymme i dagens forskning och fler företag har börjat använda sig av det. Talent Management handlar om att attrahera och ta vara på talanger i företag och att ha rätt person på rätt plats vid rätt tidpunkt.För att få bättre förståelse för hur företag arbetar med Talent Management och om det är något som är positivt för företag, har vi valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer på ett fallföretag inom banksektorn. Vi har utgått från ett företagsledningsperspektiv och har därför valt att intervjua respondenter på ledande positioner. Sex personer har intervjuats och vi har sedan analyserat resultatet med hjälp av olika teorier inom ämnet Talent Management. Syftet har varit att undersöka om Talent Management kan leda till konkurrensfördelar för företaget.Det som framkommit under empirin är att respondenterna är positiva till arbetet med Talent Management och kan se många fördelar till följd av detta.

Turismbranschen är en bransch som förefaller vara på väg framåt. Detta är givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmål runt om i Sverige och världen. Samtidigt så hårdnar dock Konkurrensen om besökarnas tid och uppmärksamhet då fler och fler aktörer kliver in på scenen. För att möta den konkurensen så har en del av de äldre besöksmålen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara så att detta sker på bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den här uppsatsen undersöks det som presenteras på ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.

Syftet med konkurrenslagstiftningen är att främja Konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bättre resursanvändning i samhället, medan en otillräcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan inträdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rättssystem för konkurrensrätt, den EU-rättsliga lagstiftningen är inte bara vägledande utan i materiellt hänseende även bindande. En grundläggande bestämmelse inom konkurrensrätten är förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sådant samarbete innebär att två eller flera företag går samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och är föremål för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstår vid tillämpningen av denna lagstiftning.

Bakgrund: De allt högre förväntningarna på leverantörer från kunderna när det gäller service har tvingat leverantörer att uppnå de krav som ställs på dem. Förändringar av kunders förväntningar på service har bidragit till att Konkurrensen mellan många leverantörer blivit hårdare. För att en leverantör ska få leverera krävs det att kundens krav på leveransservice uppfylls. Dagligvarubranschen har genomgått stora förändringar. Den största förändringen skedde under 1960-talet när de flesta småbutikerna försvann och ersattes av större dagligvarubutiker med större sortiment.

Ökad konkurrens, leder till mer krav på företag att öka kvaliteten på de produkter de producerar. För att klara av Konkurrensen krävs det bland annat en högre effektivisering i produktionen. Ett första steg är att fokusera mer på hur de producerar sina varor eller tjänster, och inte på vad de producerar. Företag bör redan i produktionen försöka utveckla och förbättra sina tjänster eller varor. För att få en kontroll över företagets produktion är det viktigt att förstå sina processer och sambandet mellan processerna, vilket bland annat kan uppnås med processledning.Syftet med denna rapport är att undersöka vilka svårigheter och problem som tjänsteföretag kan uppleva vid införande och tillämpning av processbaserat arbetssätt.

Lagstadgad revision har varit ett förekommande element för svenska aktiebolag sedan slutet av 1980-talet. Att revision skulle utgöra ett tvång för dessa bolag blev verklighet i syfte att underminera den ekonomiska brottsligheten. Vad som skedde under 2000-talets början var dock en helvändning. Med bakgrund till att Sverige måste anpassa sig efter den gemensamma lagstiftningen inom EU och den ökande globala Konkurrensen tillsatte den svenska regeringen Utredningen om revisorer och revision vilken bland annat skulle fastställa hur revisionsplikten skulle avskaffas i mindre aktiebolag. Vad ett slopande av revisionsplikten i de mindre aktiebolagen skulle kunna få för konsekvenser har emellertid studerats och debatterats i stor utsträckning.

det finns ett uttryck som lyder ?Att vinna eller försvinna?. I dagens samhälle har detta blivit allt mer påtagligt. Att vara näst bäst duger inte längre. Att låta produkter nå ut på marknaden som inte är korrekta utan orsakar missnöje hos kund är inte acceptabelt.

IPTV är en företeelse som under de senaste åren har tagit fart i sin utveckling och beräknas fortsätta växa i popularitet i framtiden. Genom en sammanslagning av olika branscher med olika tekniker har detta, fortfarande mycket nya, område bildats och fortfarande pågår en konvergens av de inblandade teknikerna. IP och TV tillsammans öppnar möjligheterna för att skapa avancerade tjänster som erbjuder kunder full interaktion via sin fjärrkontroll. I dagsläget erbjuder operatörer tjänster som Video-on-Demand och TV à la carte, där kundens behov och krav sätts i centrum genom att det tidigare fasta kanalutbudet förändras för att användas i en maximalt flexibel miljö. I framtiden spås även att utbudet av tjänster som erbjuder större interaktivitet att växa och bildar tillsammans med IP-telefoni och Internet en möjlighet för operatörer att erbjuda tre sammanslagna tjänster i ett paket, kallat Triple Play.Med ny teknik uppstår frågor kring säkerhet och hotbilder och hur arbetet med detta kan komma att bedrivas.

Till följd av bolagsskandaler och finanskriser har ökade regleringar och lagförändringar införts, vilket har ökat betydelsen för internrevisorns roll och funktion inom organisationen. Samtidigt har den ökade Konkurrensen inom affärsvärlden även inneburit att internrevisorn ska fungera som en allt mer värdeskapande resurs. Tidigare ägnade sig internrevisorn endast åt säkringsarbete som innebar att granska och utvärdera organisationens internkontroll, riskhanteringsprocesser och företagsledningens arbete för att förebygga risker i verksamheten. Idag har internrevisorn även en roll av rådgivande karaktär, konsultrollen, vilket innebär att denne ger råd om förbättringsåtgärder samt stödjer styrelsen och ledningen i deras arbete. Det kan därför uppstå svårigheter för internrevisorn att kombinera säkrings- och konsultrollen utan att dennes oberoende hotas.