The purpose with this study is that examine if the contingency factors as sort of market and competition can affect the companies, which means of control they apply..

Uppsatsen studerar de etablerade flygbolagens val av utbud i samband med att lågkostnadsflygbolag trädde in på den svenska inrikesmarknaden. Fokus ligger på det strategiska perspektiv som Spence-Dixit-modellen ger. Det dominerande flygbolaget SAS har i nästan samtliga fall då de mött konkurrens under 90-talet svarat med ett oförändrat utbud. Denna strategi resulterade då i överkapacitet, förluster och även utslagning av konkurrensen. Den svenska inrikesmarknaden kännetecknas idag av överkapacitet, prispress och förlusttyngda flygbolag, en situation som till viss del påminner om den på 90-talet.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1 juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd, dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts ur spel. Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne. Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av skadestånd.

Det svenska samhället och dess konkurrenslagstiftning bygger på principer om frihandel och perfekt konkurrens där monopol i princip är förbjudna. Tanken bakom detta är att konkurrens är något bra som leder till välfungerande marknader. Den rivalitet som uppstår mellan företag som konkurrerar med varandra föder ett större utbud för konsumenterna med varor och tjänster till bättre kvalité och lägre priser än om konkurrensen inte funnits. Samhällskollektivet som helhet vinner också på konkurrens då det bl a möjliggör nya innovationer, forskning och utveckling, högre sysselsättning och en starkare internationell ställning i världshandeln ? något som främjar samhällsekonomin.

I denna uppsats studeras konkurrenssituationen i en industri med utgångspunkt i Michael Porters teorier om strategiformulering och industrianalys. Detta för att bevara frågan i ett examensarbete från IT-företaget Comintelli om hur konkurrenssituationen ser ut i Knowledge Management mjukvaruindustrin och hur företaget bör utforma sin strategi för att verka i den. För att besvara frågan definieras i uppsatsen 6 funktionaliteter som centrala för en Knowledge Management mjukvara, vilket leder till en population om 11st aktörer som undersöks närmare. Resultatet är att Comintellis viktigaste konkurrenter utgörs av stora IT-företag, med IBM och OpenText som mest framträdande namn. Industrin präglas av begreppsförvirrning, en måttlig till hög grad av konkurrens och barriärerna mot inträde i industrin är generellt sett låga.

Vid prismätning av varukorg har det framkommit att prisnivå mellan de olika butikerna betydligt skiljer åt, mellan 17 ? 47 % lägre genomsnittspris för varukorgen på Lidl än hos de andra dagligvaruhandlarna. Då konkurrenternas priser är en av de faktorer som påverkar prissättningen är det rimligt att tro att en nyetablering av en lågpriskedja på den lokala marknaden ökar prispressen och därmed får en priseffekt på hela marknaden speciellt när priserna så mycket skiljer åt som min prisunderökning visat. Nyetablering av en lågpriskedja kommer att aktualisera en rad frågor hos konkurrenter, konsumenter och leverantörer. Köparnas förhandlingsstyrka stärks och de andra aktörerna i branschen blir tvungna att se över sitt pris. I sin tur kommer de att sätta press på sina leverantörer så att leverantörernas förhandlingsstyrka försvagas, speciellt när det handlar om de små/lokala leverantörerna.

Bakgrunden börjar med att ta upp den svenska elmarknadens historia där Vattenfall har varit den dominerande aktören. Elmarknaden är sedan 1996 avreglerad, vilket innebar att elhandelssidan och produktionssidan är utsatt för konkurrens. Elmarknaden präglas av tre stora elhandelsföretag som har ungefär hälften av marknaden. De andra elhandelsföretagen måste nyttja strategier för att konkurrera mot de stora elhandelsföretagen samtidigt som konkurrensen möjligen är orättvis. Uppsatsens frågeställningar är: Hur ser konkurrensvillkoren ut på elmarknaden? Vad har de olika elhandelsföretagen för konkurrensstrategier? Hur använder elhandelsföretagen sina konkurrensstrategier för att bemöta andra elhandelsföretag? Syftet är att jämföra likheter och skillnader mellan elhandelsföretagens strategier för att försöka förstå och diskutera vad detta beror på.

I Norden avreglerades elmarknaden under 1990-talet. För att skapa en effektiv marknad räcker det emellertid sällan med enbart avreglering. Ofta behövs även fler konkurrerande aktörer på marknaden. Inom vissa branscher med exempelvis höga anläggningskostnader kan det dock vara svårt för potentiella konkurrenter att etablera sig. Ett sätt kan då vara att öppna upp marknaden för internationell handel och på så sätt skapa konkurrens.

Syftet med denna uppsats är att undersöka varumärkesproblematiken i denna dubbla konkurrens- och samarbetssituation..

ABSTRACTTitel: Lagen Om Valfrihet: Kommun och konkurrens vid marknadsföring.Nivå: C uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Carina Eriksson och Mathias BerglundHandledare: Per-Arne WikströmDatum: Juni 2012Syfte: Arbetet avser att undersöka om kommunal verksamhet kan och får konkurrera med privata utförare när det gäller marknadsföring. Vidare syftar uppsatsen till att ta reda på om kommunal verksamhet och privata aktörer konkurrerar på lika villkor.Metod: Vi har valt att implementerar en kvalitativ metod. Vi började med att utföra en datainsamling för att sedan gå vidare med att framställa relevanta intervjufrågor som vi tänker ställa till respondenterna. Utöver primärdata som använts består sekundärdata av bland annat väsentlig litteratur och vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet har vi inte kommit fram till något konkret svar om kommunen och privata aktörer får konkurrera på samma villkor när det gäller att marknadsföra sig. Utifrån det material vi tagit del av kan ett konstaterande ändå göras att de privata aktörerna har större möjlighet till variation i sin verksamhet, än vad kommunen har.

Dagligvaruhandeln har under de senaste åren utsatts för hårdare konkurrens. För att kunna möta denna konkurrens har företag som ICA och Coop effektiviserat sin verksamhet med hjälp av teknikbaserad självservice. Tekniken leder till att kunden utför de arbetsmoment som kassörskan tidigare gjorde. Detta fick oss att undra över personalens syn på den nya tekniken. Syftet med arbetet är att kartlägga hur personalen på en stormarknad reagerar på införandet av ny teknologi.

Den ekonomiska utvecklingen har tvingat företag att specialisera sig, och därmed söka samarbeten externt för att få tillgång till de resurser som tidigare fanns internt. För att säkerställa inköp av dessa resurser har företag valt att genomföra inköpen genom nätverk av nära samarbeten. Genom utvecklingen inom IT och med den skärpta konkurrens som globaliseringen bidragit till har behovet att skära kostnader ökat och omvända e-auktioner har börjat användas vid inköp. Syftet med denna uppsats är att jämföra användning av omvända e-auktioner med nätverksinköp, för att vidare kunna se vilka effekter användningen av omvända e-auktioner har ur säljarens perspektiv. Jämförelsen har gjorts med hjälp av teorier och modeller för de bägge inköpsmetoderna.

Syfte/purpose: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur den svenska spelmarknaden har påverkats av Internets framväxt. Uppsatsen avgränsas till att se hur Svenska Spel bemöter de nya konkurrenterna på Internet. Det vill säga vilka marknadsstrategier Svenska Spel använder sig av, dessutom undersöks hur spelarna värderar de nya spelmöjligheter som framkommit. / The purpose of this thesis is to investigate how the development of the Internet has affected the Swedish betting market. The thesis is limited to see how Svenska Spel is facing the new competitors on the Internet.

Titel: Faktorer som påverkar mobiloperatörernas prissättning Författare: Bodil Arbin, Lars Holmberg Handledare: Anders Hederstierna Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng Syfte: Fastställa de faktorer som ligger till grund för operatörernas val av prissättningsmetod på olika tjänster Metod: Vi har gjort en fallstudie på en mobiloperatör, där vi använt oss av en halvstrukturerad intervjumetod. Slutsats: Prissättningen av mobila tjänster präglas av komplexa fenomen och överväganden vilket gör det svårt att penetrera. Beroende på om det är en ny eller befintlig tjänst tillämpar operatören till största del antingen en kostnads- eller marknadsbaserad prissättning där konkurrensen har stor inverkan på priset. Marknadsbaserad prissättning tillämpas i huvudsak när det gäller befintliga tjänster eftersom man då har kunskap om kunden och dennes betalningsvilja. När det gäller nya tjänster använder sig operatören i huvudsak av kostnadsbaserad prissättning eftersom tjänsten genomgår en beslutsprocess om den är lönsam eller inte och om den skall lanseras.