Lag om skydd för företagshemligheter
en analys kring ansvarsskyldigheten
Lag om skydd för företagshemligheter (FHL) trädde i kraft så sent som 1
juli 1990, dock kom behovet av en lagstiftning som reglerade området redan
under början av 1900 talet. Dagens lagstiftning anses till skillnad från
tidigare lagstiftning inom området utgöra ett någorlunda fullgott skydd,
dock är lagen inte så pass omfattande att den fria opinionsbildning sätts
ur spel.
Enligt FHL definieras en företagshemlighet såsom hemlig information i en
näringsidkares rörelse vars obehöriga röjande kan medföra skada för denne.
Ansvaret vid brott mot företagshemligheter kan träda in dels i form av
straff och skadestånd (ex. företagsspioneri), dels endast i form av
skadestånd. Näringsidkaren kan redan med tystnadsplikten ålägga anställda
under anställningen lojalitetsskyldighet gentemot företaget samt dess
företagshemligheter. Vidare har näringsidkaren möjlighet till att skydda
sina företagshemligheter även efter anställningens slut genom införandet av
konkurrens- eller sekretessklausuler.
Syftet med lagen är att upprätthålla en sund konkurrens. FHL kompletteras
samt begränsas med en mängd andra lagar, ex. arbets- och
yttrandefrihetsrättsliga lagar. För att kunna förstå helheten kring FHL
måste hänsyn även tas till dessa lagar.