Den tilltagande internationella globaliseringen gör att företag stÀndigt möter ökande konkurrens. PÄ grund av den ökade globala konkurrensen kan företag inte lÀngre bara sÀtta försÀljningspriser som tÀcker deras kostnader för produkten, utan i dagens lÀge mÄste de Àven se till vad de tÀnkta kunderna faktiskt Àr villiga att betala. Det finns olika metoder för att prissÀtta produkter, traditionell sjÀlvkostnadskalkylering och det nya synsÀttet target costing. Det finns författare som anser att traditionell sjÀlvkostnadskalkylering tillhör förfluten tid i och med den globala konkurrensen. MÄnga författare menar att det istÀllet Àr target costing som i dagens lÀge bör tillÀmpas, och dÄ framförallt av masstillverkande företag.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler anvÀndningsomrÄden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt pÄ marknaden.Metod ? Grundmetoden för det hÀr arbetet Àr den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept pÄ ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder Àr resultatet av en uppmodellering i datorn med hjÀlp av 3D-progam.

Bakgrund SmĂ„ företag Ă€r en stor del av det svenska nĂ€ringslivet, och trots att de stora svenska företagen utgör enbart 0,1 procent stĂ„r de för 40 procent av omsĂ€ttningen och de anstĂ€llda i det svenska nĂ€ringslivet. Det hĂ€r innebĂ€r stor konkurrenskraft gentemot de smĂ„ och medelstora företagen. Även EU engagerar sig i att öka de smĂ„ och medelstora företagens konkurrenskraft gentemot stora aktörer pĂ„ marknaden dĂ„ de pĂ„verkar marknadens ekonomiska tillvĂ€xt, innovation, sysselsĂ€ttning och sociala interaktion. Vi kan Ă€ven se svĂ„righeter för smĂ„ företag, som exempelvis ökad konkurrens genom globalisering, frĂ„n stora aktörer, e-handelsutveckling samt tillvĂ€xthinder. DĂ„ konkurserna inom handeln har ökat ser vi det som intressant att undersöka smĂ„ företagares konkurrenskraft pĂ„ den svenska detaljhandelsmarknaden.Syfte Syftet med denna uppsats Ă€r att identifiera faktorer för konkurrenskraft och analysera dess betydelse, samt belysa utvecklingsmöjligheter för smĂ„företag inom detaljhandeln pĂ„ den svenska marknaden.MetodArbetet utgĂ„r frĂ„n en deduktiv ansats dĂ€r en kvalitativ datainsamling har genomförts med utgĂ„ngs punkt i sekundĂ€rdata genom en litteraturstudie.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur svenska smÄ- och medelstora företag anpassar sig till de marknadsförhÄllanden som rÄder inom Afrikas Bottom-of-the- Pyramid. Studien har följt en kvalitativ forskningsmetod samt tillÀmpat fallstudie som forskningsstrategi. Detta för att erhÄlla en djup insyn i företagens agerande och hur de anpassat sig för att vara förmögna att företaga pÄ en marknad vars förutsÀttningar inte Àr i nÀrheten av idylliska.Studiens teoretiska utgÄngspunkt implicerar huvudsakligen Bottom-of-the-Pyramid konceptet, konkurrensstrategi, kooperativ strategi, nÀtverk, affa?rsrelationer samt de fyra A:na. Vidare redogörs fyra fallföretags upplevelser frÄn BoP-marknaden i empirin; varför valde de denna marknad, vilka möjligheter ser de den besitter, vilka krav har den stÀllt pÄ dem och hur har anpassningen till denna marknad gÄtt till.I analysen förenas vÄr teoretiska referensram med det insamlade empiriska data dÀr de stÀlls gentemot varandra i en diskussion kring i vilken utstrÀckning teorin stÀmmer överrens med empirin.

Denna studie syftar till att undersöka synen pÄ arbete bland Ättiotalister. VÄr utgÄngspunkt har varit tidigare forskning och teorier som kommer att presenteras i uppsatsen samt den debatt som i korthet beskrivs i inledningen. VÄra frÄgestÀllningar har varit:? Vad svarar studenter födda pÄ 1980-talet pÄ frÄgor om arbete?? Skiljer sig svaren Ät beroende pÄ kön, Älder och institutionstillhörighet?Vi har anvÀnt oss av kvantitativ metod i form av en enkÀtundersökning bland Ättiotalister vid tvÄ olika institutioner vid Göteborgs universitet. Med hjÀlp av statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Scienses) har vi analyserat vÄr empiri och jÀmfört det med tidigare forskning och teori.Resultatet visar att de svar som vÄrt urval av studenter lÀmnat, stÀmmer vÀl överens med vad tidigare forskning har visat.

Sammanfattning Titel: NĂ€toperatörers val av MVNO ? förutsĂ€ttningar för lönsamma samarbeten Författare: Charles Wade, Jesper Wiberg och Johan Öquist Handledare: Professor Allan T. Malm och doktorand Magnus Wide Nyckelord: Mobiltelefonibranschen, MVNO, nĂ€toperatörer, resurser, marknadssegment Syfte: Syftet med uppsatsen Ă€r att identifiera under vilka förutsĂ€ttningar nĂ€toperatörer kan skapa lönsamma samarbeten med MVNOs. Metod: Uppsatsen utgĂ„r frĂ„n nĂ€toperatörens perspektiv och Ă€r en kvalitativ underökning. Teorin inleds med det resursbaserade synsĂ€ttet och behandlar sedan marknadssegmentering, positionering och samarbetsteori med alliansteori som frĂ€msta inslag.

Utöver de varor en modebutik erbjuder kunden Àr personlig service en viktig del av erbjudandet. En ökad konkurrens mellan företag krÀver att de utvecklar sig inom personlig service för att kunna skilja sig frÄn konkurrenterna. Butikens personal bör ha rÀtt kompetens och vara sÀljinriktade för att klara av uppgiften att svara pÄ kundens förvÀntningar gÀllande personlig service. Genom att fokusera pÄ att leverera rÀtt servicekvalitet i kundens köpprocess kan lojala kunder skapas. Det Àr viktigt att all personal Àr medvetna om företagets servicepolicy dÄ det Àr en grund för att kunna upprÀtthÄlla och utveckla en god servicekvalitet.

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

I en allt starkare konkurrens vÀljer fler och fler företag att samverka för att skapa fördelar. Att samarbeta i grupp för att nÄ ett gemensamt mÄl kallas nÀtverk. En sÄdan samverkan kallas ofta för ett strategiskt nÀtverk. I denna typ av nÀtverk anses nÀtverksledningen vara ansvarig för utvecklingen av den samverkande delen av nÀtverket. Företagen stÄr sjÀlva för den individuella utvecklingen genom delaktighet i aktiviteterna.

Syfte: Syftet med va?r studie a?r att fo?rsta? hur allma?nnyttiga bostadsbolag arbetar med sitt varuma?rke. I och med att den nya lagstiftningen har lett till o?kad konkurrens pa? bostadshyresmarknaden de senaste a?ren kra?vs ett sto?rre engagemang hos fo?retagen. Hur arbetar de med ?image-in-use? och ?image heritage? fo?r att sta?rka varuma?rket? Genom studien vill vi o?ka kunskapen om hur fo?retag kommunicerar ut den nya bilden, efter a?ndrade ekonomiska fo?rutsa?ttningar, sa? att den a?r framtra?dande och inte pa?verkas allt fo?r mycket av den traditionella bilden.Metod: Fo?r att genomfo?ra studien har vi samlat information fra?n artiklar och litteratur samt genomfo?rt intervjuer med ansta?llda pa? tre kommunala bostadsbolag och delat ut enka?ter till bolagens hyresga?ster.Slutsats: Fo?retag beho?ver arbeta aktivt med ?image-in-use? som a?r starkt pa?verkad av ?image heritage? fo?r att fo?ra?ndra bilden av sig sja?lva i kundernas medvetande.

BakgrundOrganisationen vid namn Innovationsgymmet har som mÄl att lÀra och att sjÀlva lÀra sig mer om innovativa processer. Satsningen har som fokus att forska inom innovation och samtidigt hjÀlpa företag att trÀna sin innovationskompetens. Denna studie ska underlÀtta innovationsprocesser hos Innovationsgymmet.ProblemformuleringMed ökande konkurrens frÄn olika delar av vÀrden sÄ behövs det nya innovativa strategier för att bemöta dessa globala utmaningar. Innovationsgymmet ska tillsammans med företag skapa en innovationsprocess dÀr mÄlet Àr att trÀna företags innovationskompetens. Utmaningen Àr att skapa ett digitalt diagnosverktyg som ska fungera för Innovationsgymmet och vara inom ramarna för bestÀllarens intressen.SyfteSyftet med denna studie Àr att ge Innovationsgymmet möjligheten att presentera resultat utifrÄn analyser pÄ ett sÀtt som inspirerar och övertygar de personer eller företag som Àr med och deltar i innovationsprocessen.Metod Studien fick understöd frÄn intervjuer och idégenerering.

NÀr ett svenskt moderbolag avyttrar nÀringsbetingade andelar i ett utlÀndskt dotterbolag och det pga. avyttringen uppstÄr en valutakursförlust Àr den enligt svensk gÀllande rÀtt inte avdragsgill vilket följer av ordalydelsen i 25a kap. 5 § inkomstskattelagen (IL). Situationen Àr hÀmtad frÄn ett förhandsbesked frÄn SkatterÀttsnÀmnden (SRN) frÄn Är 2013. Uppsatsen syftar till att utreda den skattemÀssiga hanteringen av avdragsrÀtten för valutakursförlustvid avyttring av nÀringsbetingade andelar i ett utlÀndskt bolag med ett EU-rÀttsligt fokus.Uppsatsens analys leder till att avdragsförbudet i 25a kapitlet bör prövas mot etableringsfriheten först med grund i den vÀgledande EU-rÀttsliga praxis som finns om hur konkurrens mellan olika friheter ska behandlas nÀr det gÀller nÀringsbetingade andelar.

Den svenska detaljhandeln har under senare Är genomgÄtt en betydande förÀndring. Stora delar av detaljhandeln bedrivs numera pÄ externa handelsomrÄden istÀllet för i stadens centrala delar. Nya omrÄden byggs och med detta följer en ökad konkurrens mellan handelsomrÄdena. Kunden mÄste ta ett beslut vilket omrÄde de vill besöka. Detta beslut tas genom att jÀmföra hur intressant ett omrÄde Àr i sin helhet i förhÄllande till ett annat.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka sÀr- respektive samundervisning utifrÄn ett lÀ­rarperspektiv. Vi vill undersöka för och emot argument med respektive arbetsform och un­dersöka vilket arbetssÀtt som bidrar att förstÀrka jÀmstÀlldhet enligt verksamma lÀrare. Vi valde en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med sex verksamma pedagoger för att uppnÄ vÄrt syfte. Enligt vÄrt resultat var alla sex intervjuade lÀrare överens om att de svaga och lÄgpresterande flickorna gynnas vid sÀrundervisning, och att vid samundervisning gynnas gruppen som helhet dÀr det sociala samspelet trÀnas och förstÀrks. Vidare hade lÀrarna fö­restÀllningar om att samundervisning bidrar till jÀmstÀlldhet.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.