UtlÀndska direktinvesteringar tillskrivs en allt större betydelse för ekonomisk tillvÀxt och de flesta lÀnder vidtar ÄtgÀrder för att öka andelen inkommande direktinvesteringar. Samtidigt har det varit svÄrt att fÄ fram empiriskt förankrade resultat som stÀrker dessa antaganden. Syftet med följande uppsats Àr att utreda om, och i sÄ fall genom vilka kanaler, ekonomin pÄverkas av inkommande direktinvesteringar frÄn utlandet. En tillvÀxtmodell med kapitalackumulation och kunskapsbaserade spillover-effekter utvecklas utifrÄn teoretiska antaganden om att utlÀndska direktinvesteringar pÄverkar tillvÀxten genom kapitalackumulation, spridning av teknologi och andra kunskaper sompÄverkar faktorproduktiviteten, samt ökad konkurrens. Modellens empiriska förankring testas med hjÀlp av regressionsanalys, vilken undersöker hur inkommande direktinvesteringar pÄverkar ekonomisk tillvÀxt.

Syftet med detta arbeta var att undersöka och kartlÀgga vilka marknadsföringsÄtgÀrder som gymnasieskolorna anvÀnde sig av för att locka potentiella elever till just deras skola och analysera hur detta kan pÄverka eleverna. För att besvara syftet anvÀndes dessa frÄgestÀllningar Hur uppfattar gymnasieskolorna behovet av marknadsföring? Hur ser marknadsföringsÄtgÀrderna ut vid berörda gymnasieskolor? samt Hur pÄverkar marknadsföring eleverna enligt teorin? Undersökningen genomfördes genom sex stycken semistrukturerade djupintervjuer med marknadsföringsansvariga vid respektive gymnasieskola. UtifrÄn sammanstÀllningen av intervjuerna framkom det att behovet av marknadsföring hade förÀndrats under de senaste tio Ären i samband med att konkurrensen förÀndrats. Konkurrensen har förÀndrats i och med en del politiska beslut, minskat elevunderlag samt en ökning av fristÄende gymnasieskolor.

Förevarande uppsats har för avsikt att redogöra för den nyligen upphÀvda förordning (EEG) nr 4056/86, vilken sedan 1987 reglerat konkurrensrÀttens tillÀmpning pÄ linjesjöfarten genom beviljandet av ett sÄ kallat gruppundantag för linjekonferenser, samt de förÀndringar pÄ omrÄdet som upphÀvandet inneburit och bakgrunden till dessa. Vidare syftar uppsatsen till att klargöra hur förÀndringarna pÄ omrÄdet kommer att pÄverka linjesjöfarten i framtiden. Sedan förordning (EEG) nr 4056/86 antogs har marknaden för linjesjöfarten förÀndrats avsevÀrt. Detta faktum utgjorde bakgrunden för en översyn av nÀmnda förordning, initierad av kommissionen. Resultatet av översynen renderade i en ny förordning vilken stipulerar att förordning (EEG) nr 4056/86 upphÀvs med verkan tvÄ Är frÄn publiceringsdagen, det vill sÀga i oktober 2008. Linjesjöfarten stÄr sÄledes inför en stor förÀndring pÄ konkurrensrÀttens omrÄde.

Betoningen pÄ produktutveckling som en dimension för konkurrens har dramatiskt ökat och anledningen till detta kan spÄras tillbaka till marknadsglobaliseringen samt uppdelningen av marknader i mindre nischer. Denna marknadsglobalisering har resulterat i ett ökat tryck pÄ dagens företag pÄ att vara innovativa. Det har visat sig att den produkt som bÀst tillfredstÀller kundernas behov blir mest framgÄngsrik varpÄ produktutveckling vuxit fram som en kÀlla till konkurrensfördel dÀr kundinvolvering ses som ett verktyg för att öka företagets möjligheter till att differentiera sig. För att involvera kunder finns det olika metoder som företagen kan anvÀnda sig av dÀr de metoder som tidigt involverar kunderna i produktutvecklingsprocessen föresprÄkats. Syftet med denna uppsats var att öka förstÄelsen för kundinvolveringens betydelse vid produktutveckling i dagens företag.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka bakomliggande faktorer som sÀtter kÀppar i hjulen för demokratiseringsprocessen i Azerbaijan. Med hjÀlp av rapporter frÄn olika internationella organisationer, sÄsom Freedom House ser jag landets demokratiska utveckling och fungerande. Jag anvÀnt mig av den teoribekrÀftande fallstudien dÀr jag applicerar demokratiseringsteorin pÄ fallet i Azerbaijan. Freedom House rapport ? Nations in Transit? i Azerbaijan 2011 kan man förknipa med Robert Dahls polyarki begrepp. Polyarkibegreppet bygger pÄ tvÄ grundelement: medverkan och tÀvlan eller konkurrens.

Omfattande ekonomistyrning tillÀmpas i första hand utav stora företag och dessutom Àrformella styrverktyg konstruerade för tillÀmpning i stora företag. Ett företagsekonomistyrning Àr betydelsefull dÄ flera företag möter hÄrd konkurrens och finanskriser.DÀrmed Àr det intressant att studera smÄ och medelstora företags ekonomistyrning, eftersomekonomistyrningen likvÀl kan vara till fördel för smÄ och medelstora företag. Uppsatsenssyfte Àr att beskriva ekonomistyrningen hos smÄ respektive medelstora företag samt attanalysera skillnader mellan smÄ och medelstora företags tillÀmpning utav formellastyrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod dÄ avsikten Àr att skapa endjupare förstÄelse för formella styrverktyg i smÄ och medelstora företag. Uppsatsen Àrgenomförd med ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt i avsikt för att se helheten iforskningsproblemet.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Kundrelationer Àr ett hett diskuterat Àmne i dagens kraftigt konkurrens-utsatta företagsklimat. Starka kundrelationer Àr viktigt för att stÀrka företagets lönsamhet. För att skapa starka relationer krÀvs att företagets resurser anvÀnds rÀtt. Kundportföljanalys (KPA) Àr en modell som anvÀnds för att segmentera ett företags kunder i olika kundgrupper för att pÄ sÄ vis skapa underlag som tillÄter företaget att utveckla strategier för varje kundgrupp. Det tillÄter företaget att fördela sina begrÀnsade resurser pÄ ett sÄ effektivt sÀtt som möjligt i syfte att stÀrka företagets kundrelationer.

Kommissionen inledde i februari 2000 en omfattande utredning mot Microsoft baserad pÄ Sun Microsystems klagan om Microsofts konkurrensbegrÀnsande förfaranden 1998. Utredningen bestod av tvÄ delar; interoperabilitet mellan PC-klientoperativsystemsmarknaden och servermarknaden och integrationen av Windows Media Player i Windows. I mars 2004 kom Kommissionens beslut dÀr de drog slutsatsen att Microsoft dubbelt missbrukat en dominerande stÀllning genom att förhindra effektiv konkurrens pÄ arbetsgruppsservermarknaden och bundit sin mediaspelare till sitt operativsystem. Microsoft överklagade Kommissionens beslut till FörstainstansrÀtten och den 17 september 2007 kom domen, vilken i huvudsak bekrÀftade Kommissionens beslut. Mitt syfte i denna uppsats Àr att undersöka den första delen av Kommissionens beslut angÄende interoperabilitet och sedermera FörstainstansrÀttens dom, för att avgöra hur vÀl de dragna slutsatserna överensstÀmmer med praxis, vad prejudikatet kan innebÀra för framtiden samt i vilken mÄn företag kan bli skyldiga att lÀmna ut information.I min analys och de avslutande kommentarerna redogör jag för min slutsats att Kommissionens beslut och FörstainstansrÀttens dom faktiskt Àr skÀliga, men att prejudikatet mÄste vaktas av de exceptionella omstÀndigheter som föreligger i fallet.

 Syftet med denna uppsats Àr att belysa fenomenet homestaging i teori och praktik, med huvudinriktning pÄ geografisk betydelse. Begreppet homestaging skapades pÄ 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det Àr först pÄ 2000-talet som det har blivit ett allmÀnt begrepp. Vi har för avsikt att jÀmföra homestagingens betydelse i ett litet samhÀlle, en mellanstor stad och en större stad. DÄ vi Àven Àr nyfikna pÄ om det finns en geografisk skillnad, valde vi Àven att jÀmföra tvÄ likvÀrda orter i norra och södra Sverige. Vi har gjort enkÀtundersökningar pÄ tre mÀklarfirmors kontor i Ljusdal, GÀvle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda pÄ om de anvÀnder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmÀklarfirmor dÄ de har kontor pÄ samtliga fyra orter vi valt att titta nÀrmare pÄ, och för att de har en relativt stor marknadsandel.Vi har Àven intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssÀtt, syn pÄ yrket och dess framtid. I uppsatsen belyser vi ocksÄ homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan pÄverkas med hjÀlp av ?upplevelserummet?. Begreppet avdragsrÀtt och hur tillÀggstjÀnster behandlas skatterÀttsligt, granskas Àven i uppsatsen..

SÄgverksindustrins logistikkostnader Àr idag höga och utgör nÀrmare en fjÀrdedel avslutpriset pÄ produkten. Branschen möter nu konkurrens frÄn andra delar av Europa ochkunderna stÀller samtidigt högre krav pÄ snabbare och mer flexibla leveranser. I Varberggörs sedan hösten 2009 en stor satsning för att effektivisera logistikflödet inom branschenför sÄgade trÀvaror vilket har resulterat i ett koncept som sedan 2011 gÄr under namnetTimberbridge.Med utgÄngspunkt i de höga logistikkostnaderna inom sÄgverksindustrin Àr studiens syfteatt studera om samarbete mellan företag kan effektivisera sÄgverkens transport-ochlogistikupplÀgg frÄn sÄgverk till kund. För att utreda detta genomfördes inledningsvis endjupintervju med en representant frÄn Port of Varberg för att fÄ relevantbakgrundsinformation. Dessutom har tidigare forskning inom olika teoretiska omrÄdenstuderats och har sedan kombinerats med empirisk data frÄn en undersökning i form avtelefonintervjuer med 29 svenska sÄgverk.Det insamlade datamaterialet har sedan analyserats och resultatet visar att Timberbridgehar goda förutsÀttningar för att bli en etablerad leverantör för svenska sÄgverk.

I dagens samhĂ€lle ökar varumĂ€rken i betydelse vilket innebĂ€r ett ökat behov för företag att ha kunskap om vilken image konsumenter tillskriver deras varumĂ€rke. VarumĂ€rkesmedvetenhet och köpbeslut Ă€r teoretiska omrĂ„den inom konsumentbeteende som tidigare studerats utförligt. Dock har det saknats studier kring hur varumĂ€rkesimage pĂ„verkar konsumenters köpbeslut inom livsmedelsbranschen.Köttkonsumtionen i Sverige har ökat under senare Ă„r och charkuteriprodukter ses som vĂ€sentliga livsmedelsvaror att ha hemma. För att skapa konkurrenskraft pĂ„ marknaden Ă€r det viktigt för företag inom charkuteribranschen att tillhandahĂ„lla vetskap om den image konsumenter tillskriver deras varumĂ€rke. Det lokala Örebroföretaget Robertsons Charkuteri AB har idag inte en klar bild över vilka som utgör deras kundgrupp och har under de senaste Ă„ren kĂ€nt av en ökad konkurrens och efterfrĂ„gade dĂ€rför en marknadsundersökning gĂ€llande hur varumĂ€rkesmedvetenheten ser ut bland invĂ„narna i Örebro stad samt vilken image de tillskriver varumĂ€rket.

A1231I studien beskrivs hur ett svenskt oberoende skivbolag, Playground Music Scandinavia, arbetar för att differentiera sina produkter pÄ marknaden. Genom att avgrÀnsa studien till att undersöka hur skivbolaget vÀljer artister och vilka promotionÄtgÀrder som anvÀnds vid lanseringen av skivor har ett mönster framtrÀtt dÀr samarbete och relationer har beskrivits som avgörande för verksamheten. Resultatet som baserats pÄ en kvalitativ metod presenterar den intervjuades kunskaper och Äsikter om denna process som har pÄvisat att artisterna pÄ skivbolaget vanligtvis upptÀcks via rekommendationer av aktörer inom ett redan etablerat personligt nÀtverk inom musikbranschen. PromotionÄtgÀrderna syftar i första hand till att tryckt media, radio och TV ska uppmÀrksamma skivorna vid en lansering. För att skivbolaget ska fÄ utrymme i dessa mediekanaler stÄr samarbete och relationer i centrum.

Denna beskrivande uppsats har identifierat ett problem med att förena kreativitet och en ökad styrning i samband med att ett företag vÀxer. Problemet har uppkommit genom ett krav pÄ tillvÀxt, krav pÄ en kreativ process i företagets hela verksamhet och ett krav pÄ ökad styrning. Den stora tekniska utvecklingen samt en ökad konkurrens med nya upplevelsebehov har ocksÄ funnits med i bilden. Uppsatsen tar avstamp i de smÄ kreativa företag som exemplifieras genom tvÄ framgÄngsrika datorspelsutvecklare, GRIN i Stockholm och Starbreeze Studios i Uppsala. För att undersöka hur dessa ska ha en möjlighet att vÀxa med en bibehÄllen kreativitet har uppsatsen tagit fasta pÄ verktyg ledaren kan anvÀnda för att styra organisationen utan en inskrÀnkning pÄ vad den kreativa processen krÀver.

Vi har utfört en kvalitativ undersökning om barn och stress i Ärskurs 3. Syftet var att ta reda pÄ dels vilka faktorer som utvecklar stress dels hur eleverna mÄr och beter sig. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar för att förebygga stress och vilka ÄtgÀrder de anvÀnder sig av. Undersökningen bygger pÄ enkÀter och intervjuer med elever samt intervjuer med pedagoger pÄ tvÄ olika skolor. VÄr teori bestÄr av tre delar.