Sökresultat:
55379 Uppsatser om Konkurrens samt förberedelser - Sida 28 av 3692
Varför svÄrt att rekrytera polishundar?
Har polismyndigheterna nÄgot/nÄgra nya sÀtt att fÄ fram hundar? Har det blivit svÄrare att fÄ tag i hundar sen hundskolan slog igen? SvÄrt att fÄ tag i bra hundar om testerna Àr för svÄra? Betalar polisen för dÄligt för sina hundar? Resultatet i rapporten som kommit fram Àr att de tvÄ myndigheter jag intervjuat har nÀstan samma sÀtt arbeta för att fÄ fram bra polishundar. Rapporten visar vad en polishund gör för jobb (ordningshunden). Cheferna pÄ hundenheterna sÀger att det krÀvs bra tester för bra blivande polishundar. Det resultat som visat sig Àr att det finns dÄligt med hundar att rekrytera.
Vem bestÀmmer egentligen? : Om handelsetableringar och kommunal samhÀllsplanering
Denna uppsats behandlar kommunal samhÀllsplanering, med fokus pÄ handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pÄgÄtt under de senaste decennierna. Denna utveckling Àr sÄvÀl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskÀrnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken aktör som bestÀmmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks Àr dagligvaruhandeln och samt kommuner.
Slopandet av revisionsplikten : ur revisorernas synvinkel
Vi har med hjÀlp av en kvalitativ metod undersökt vÄr problemformulering och vÄrt syfte, om revisorernas syn pÄ slopandet av revisionsplikten.  UtifrÄn problemformuleringen har frÄgestÀllningar till undersökningen bildats och dessa försöker vi att besvara i uppsatsen. Revisionen tillkom för första gÄngen i 1895 Ärs lag om aktiebolag, men revisionsplikten kom inte till förrÀn Är 1988. Utvecklingen av revisionen har fortsatt till att bli mer omfattande. Revisionsplikten har medfört administrativa kostnader för de smÄ företagen och EU vill minska bördan för dem. I Sverige har en utredning gjorts angÄende huruvida revisionsplikten ska slopas eller inte.
Toner för miljoner : En studie av musikmarknaden ur ekonomiskt teoretiskt perspektiv
Musikbranschen stÄr idag inför ett stort förÀndringstryck dÄ den verksamhet den Àr baserad pÄ, skivförsÀljning, pÄ bara nÄgra Är har tappat en tredjedel av sin omsÀttning. Ett stort hot mot skivförsÀljningen Àr den ökande nedladdningen av musik via Internet. Musik Àr en vara som konsumeras i mÄnga olika former; inte bara via skivor utan genom radio och TV, konserter, pÄ diskotek, under trÀningspasset pÄ gymmet och sÄ vidare. Alla dessa former ger intÀkter till upphovsmÀnnen samt artisterna och har idag stor betydelse för dem. Denna uppsats Àmnar anlÀgga ett brett perspektiv pÄ musikmarkanden och redogöra för hur dessa olika former hÀnger samman och pÄverkar varandra.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera marknaden för musik ur ett ekono-miskt teoretiskt perspektiv, för att sedan analysera musiknedladdningens vÀlfÀrdsekonomiska pÄverkan pÄ denna.
Konkurrens - pÄ gott eller ont?
Sammanfattning
Att vara lĂ€rare i dagens skola stĂ€ller andra krav Ă€n vad gĂ„rdagens skola gjorde. En förĂ€ndring Ă€r, att lĂ€rarens befattning ofta inte ger legitimitet och beredskap till att vara elevernas ledare i klassrummet, utan lĂ€raren mĂ„ste finna sitt eget sĂ€tt att leda. Som en möjlig konsekvens av ovanstĂ„ende förĂ€ndring, uttrycker flera lĂ€rarestudenter svĂ„righeter med att forma sin ledarroll. Ăven om man har förebilder mĂ„ste man sjĂ€lv bygga upp sitt eget ledarskap, utifrĂ„n sin egen person och sina unika egenskaper. Min avsikt med denna uppsats Ă€r att försöka identifiera hur lĂ€rares ledarskap konstrueras, frĂ„n intention till praxishandling samt att analysera relationen till pedagogiskt drama som verktyg i denna konstruktion.
Ăvervakning och styrning : En kritisk studie av ICA:s relationsmarknadsföring
I samband med en ökad konkurrens och ett allt större mediabrus sÄ anvÀnder företag sig av nya metoder för att locka konsumenterna till sig och kunna behÄlla dem. En av dessa metoder Àr relationsmarknadföring, dÀr företaget pÄ olika sÀtt försöker skapa en form av relation med kunden med mÄlet att skapa en kundlojalitet. Syftet med uppsatsen har varit att kritiskt analysera relationsmarknadsföring utifrÄn ett maktperspektiv. Med anledning av det har en fallstudie genomförts av ICA Sveriges anvÀndning av CRM (Customer Relationship Marketing), som Àr en variant av relationsmarknadsföring. Studiens metodologiska ansats har varit kvalitativ och materialet har samlats in genom intervju och skriftliga kÀllor.
Vikten av Nöjda Kunder: Servicekvalitet & Kundnöjdhet i en konkurrens-utsatt bransch
Under 2000-talet verkar flera företag i en konkurrensutsatt miljö och vikten av begreppen kundnöjdhet och servicekvalitet har Äterigen aktualiserats. En av de branscher dÀr kon-kurrensen tilltar Àr restaurangbranschen och olika konsumenter efterfrÄgar olika erbju-danden. Ett vanligt förekommande sÀtt att öka konkurrensförmÄgan Àr genom en nisch-ning och ett globaliserande av konceptet, detta Àr sÀrskilt vanligt inom snabbmatsbran-schen. Det finns flera olika anledningar att besöka en restaurang och olika konsumenter har olika uppfattning om vad en god service innebÀr. Det Àr dÀrför viktigt att förstÄ vilka branschspecifika aspekter som ger upphov till kundnöjdhet.
SödertÀlje som regional stadskÀrna : Del-regional utveckling i en kommunal verklighet
Syftet med den hÀr uppsatsen Àr belysa i vilken utstrÀckning planeringsprocessens kommunala och regional aktörer samverkar vid implementeringen av en del-regionalt syftande insats, samt vilken roll strategin om den regionala stadskÀrnan har i utvecklandet av del-regionen. En fallstudie har gjorts i SödertÀlje, dÀr uppsatsen med hjÀlp av teorier kring polycentricitet och regional utveckling, samt en dokumentanalys och en intervjustudie undersöker vilka hinder och möjligheter som finns att arbeta i del-regionala omrÄden, samt hur detta kan utveckla arbetet med regionala stadskÀrnor. Följande frÄgestÀllningar har formulerats:Vilken roll har samverkan spelat och spelar i utvecklingen av den regionala stadskÀrna?Har strategin stÀrkt aktörernas intresse för utvecklingen av del-regionen?PÄ vilket sÀtt kan strategin stÀrka den framtida utvecklingen i del-regionen?Vilka lÀrdomar kan den hÀr studien ge strategin om regionala stadskÀrnor i Stockholm?Slutsatsen som sedan har dragits Àr att samverkan haft liten roll i implementeringen av den regionala stadskÀrnan. Vad gÀller strategins möjlighet att stÀrka del-regionen har ett flertal aspekter lyfts fram som tillsammans och var för sig pÄverkar intresset för och utvecklingen; del-regionens varierande rumsliga indelning, synen pÄ strategin, synen pÄ planeringsprocessen och synen pÄ SödertÀlje som kommun, har alla pÄ olika sÀtt inverkat negativt pÄ intresset för den regionala stadskÀrnan och del-regionen.
Smittsam cancer hos tasmansk djÀvul
Detta Àr en litteraturstudie av sjukdomen Devil Facial Tumour Disease (DFTD) som drabbar tasmansk djÀvul. De lever i vilt tillstÄnd pÄ ön Tasmanien som ligger utanför Australiens södra kust. Tasmanska djÀvular Àr köttÀtande pungdjur i ungefÀr samma storlek som en rödrÀv. De Àr nattaktiva och lever ensamma, förutom vid konkurrens om föda och under parningsperioden dÄ de möter andra tasmanska djÀvular. Vid dessa möten blir det ofta slagsmÄl för att göra upp rangordningen.
DFTD ger stora tumörer i munhÄla, ansikte och halsregion samt eventuella metastaser.
LÄgprisbutikers etablering pÄ den svenska dagligvarumarknaden
Uppsatsen behandlar lÄgprisbutikers etablering pÄ den svenska dagligvarumarknaden. Fokus ligger pÄ dessa butikers intrÀdes- och lokaliseringsstrategier. Eftersom etablering Àr knutet till en mÀngd olika faktorer och för att fÄ en tydlig bild av den rÄdande situationen pÄ den svenska dagligvarumarknaden, liksom i vilken riktning marknaden Àr pÄ vÀg har Àven en marknadsanalys gjorts. Den svenska dagligvarumarknaden har lÀnge karaktÀriserats av internationellt sett höga priser och ett fÄtal stora aktörer. Situationen hÄller dock pÄ att förÀndras i och med lÄgprisbutikernas intrÀde.
EffektmÀtning inom eventbranschen : En plan för mÀtning av effekt och ROI inom eventbranschen
Det rÄder hÄrd konkurrens inom eventbranschen, eventbyrÄerna mÄste stÀndigt förbÀttras för att vinna nya och behÄlla befintliga kunder. Inom eventmarknadsföring Àr syftet ofta att Àndra attityder och kÀnslor hos deltagarna och för att veta huruvida en Àndring har skett behöver effekten mÀtas. Genom denna rapport har jag studerat i vilken utstrÀckning effektmÀtning sker inom eventbranschen.Till min förvÄning kom jag fram till att det Àr sÀllan som effekten mÀts. Framförallt för att det Àr kostsamt att anlita ett marknadsundersökningsföretag, men ocksÄ fo?r att det Àr tidskrÀvande.
Utplantering av fisk i svenskt sötvatten: TillstÄndsregleringen
Syftet med denna uppsats har varit att utreda de rÀttsliga förutsÀttningarna för utsÀttning av fisk i svenskt sötvatten. FrÄgor som hur tillstÄndsregleringen ser ut har angripits med en rÀttsdogmatisk metod. Fokus har varit pÄ fiskelagen, fiskeförordningen samt Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2011:13). Natura 2000 omrÄden har inte tagits i beaktande i denna uppsats. UtsÀttning av fisk har en lÄng historia i Sverige, redan pÄ vikingatiden flyttades fisk frÄn ett vattenomrÄde till ett annat.
Investeringsstrategin vid kvartalsskiftets Window Dressing
Detta arbete Àr en studie över investeringsmöjligheten vid tÀvlingsfenomenet Window Dressing inför kvartalsskiftena. Studien bygger pÄ analys av en tredagars lÄngt event-fönster inför kvartalsskiftena mellan Är 1996 och 2005 pÄ den svenska aktiemarknaden. Window Dressing uppstÄr i prestationsbaserade sammanhang och Àr mest kÀnd nÀr börsföretag dagarna före sina finansiella kvartalsrapporter ror i land ytterligare affÀrstransaktioner i syfte att dra fördel av sista stundens nyupptÀckta affÀrsmöjligheter. PÄ samma sÀtt Àr det antaget att fonderna agerar, inom den egna strategins ram, genom aktiva köp och sÀljtransaktioner dagarna inför sina kvartalsvisa innehavsredovisningar, baserad pÄ nyupptÀckta möjligheter frÄn exempelvis momentumeffekter. Fenomenet fÄr sin acceptans frÄn den betydande konkurrensen pÄ fondmarknaden dÀr fonderna tÀvlar om att uppvisa skicklighet i vÀrdeskapande.
Sinnesupplevelser pÄ nÀtet : Hur modebutiker pÄ nÀtet kan förstÀrka kundupplevelsen
Bakgrund: NÀthandel har pÄ kort tid ökat nÀstintill lavinartat vilket kommer som en följd av att allt fler mÀnniskor idag Àr uppkoplade pÄ Internet. Det öppnar upp för företagen att hitta nya sÀtt att konkurrera pÄ samtidigt som avstÄnden mellan kunder och företag minskar. Företagen mÄste hitta nya sÀtt att utmÀrka sig pÄ, och genom att utforma sina nÀtbutiker pÄ ett sÀtt sÄ att kundernas sinnen engageras möjliggör företagen för dessa att skapa sig en mer individuell upplevelse.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att ur ett företagsperspektiv studera hur företag inom modebranschen kan arbeta med syn- och hörselsinnena för att förstÀrka kundupplevelsen pÄ nÀtet.Metod: Arbetet bestÄr av intervjuer med marknadschefer och webbansvariga för fyra nÀtbutiker i Sverige. Det Àr en kvalitativ studie som genomförts dels med intervjuer men Àven med stöd av observationer.Resultat och slutsatser: I dagens konkurrens pÄ Internet Àr det viktigt att företag, och nÀtbutiker, finner nya sÀtt att differentiera sig pÄ. Genom att tillÀmpa strategier för hur syn- och hörselsinnena pÄ bÀsta sÀtt kan stimuleras hos kunden, kan nÀtbutikerna skapa sig konkurrensfördelar..
Vad Àr kommersiellt och vad Àr public service? : InnehÄll, form och funktion i radions morgonprogram
Uppsatsen undersöker radiomediets form (utformning, uppbyggnad och dess olika delar) och funktion (för programmens helhet och för lyssnarna) i dagens Sverige.Syftet var att analysera vilka likheter och skillnader som finns mellan public service radion och den kommersiella radion. Det Àr framförallt public service radions identitet som relateras i förhÄllande till den kommersiella radion. I uppsatsen anvÀnds bÄde kvantitativ och kvalitativ innehÄllsanalys med fokus pÄ medietextens tempo, positionering och intention. Det empiriska materialet bestÄr av tvÄ av radions mest populÀra morgonprogram; RIX MorronZoo och Morgonpasset i Sveriges Radio P3, inspelade morgonen den 15/4 samt morgonen den 16/4 -2004. Referenserna bestÄr av tidigare forskning om radiomediet, aktuella rapporter, hemsidor, tidningsartiklar och offentliga dokument om styrregler för radion i Sverige.