Sökresultat:
1013 Uppsatser om Konflikt och motsägelse - Sida 62 av 68
Fickparker - Gröna möjligheter i den tÀta staden
Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig
allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid
förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det
finns motsÀttningar mellan vilka
ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för
rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga
som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt
statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning
mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ
ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta
stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet
istÀllet för kvantitet.
36 § avtalslagen ? till konsumentens vÀrn? : Högsta domstolens domskÀls förenlighet med syftet enligt prop. 1975/76: 81
36 §, lag (1915:218) om avtal och andra rĂ€ttshandlingar pĂ„ förmögenhetsrĂ€ttens omrĂ„de, infördes Ă„r 1976 i syfte att sĂ€kerstĂ€lla ett rĂ€ttsskydd för konsumenter i relation till nĂ€ringsidkare. Rekvisitet ?oskĂ€ligt? har dock, Ă„ ena sidan, hĂ€vdats vara för opreciserat för att kunna uppfattas fullkomligt rĂ€ttssĂ€kert för avtalsparter. Ă
andra sidan förekommer uppfattningen, att meningen med generalklausulen Àr att lÀmna utrymme för en rÀttsligt friare bedömning. Syftet med denna uppsats Àr att, med det underlag vilket kan ges av förarbetena och relevanta rÀttsfall frÄn Högsta domstolen, undersöka om de domskÀl, vilka faststÀlls för att uppfylla generalklausulens ursprungliga syfte, Àr tillfredsstÀllande ur en rÀttssÀker aspekt.I förarbetena faststÀllde utredningen, att ett införande av en generalklausul i avtalslagen, skulle vara ett vÀrdefullt tillskott ur ett rÀttssÀkert och förutsebart perspektiv.
Metoder att förhindra vargangrepp pÄ fÄr i vargtÀta omrÄden
FrÄn att ha varit helt utrotade i Sverige har vargen Äterigen funnit vÀgar in i landet och
etablerat en ny svensk vargstam. Vargangrepp pÄ fÄr blir ett allt större problem i och
med det vÀxande antalet vargar i Sverige. Problemen mellan mÀnniska och varg har
pÄverkats av historiska och ekonomiska hÀndelser. Den frÀmsta orsaken till att konflikt
uppstÄr mellan mÀnniska och varg Àr vargarnas predation pÄ mÀnniskans tamdjur.
I en litteraturstudie har vi sammanstÀllt vilka metoder som finns att tillgÄ och som
fÄrÀgare anvÀnda sig av för att förhindra vargangrepp pÄ fÄr. Vilken metod som anvÀnds
beror bland annat pÄ fÄrbesÀttningens storlek, betesmarkens storlek samt betesmarkens
utseende men Àven vargtÀtheten i omrÄdet.
NÄgra metoder som anvÀnds för att förebygga vargattacker pÄ fÄr Àr bland annat olika
sorters stÀngsel, boskapsvaktande hundar, ökad tillsyn, skyddshalsband samt sambete
med nötkreatur eller annan art sÄsom hÀst och lama.
Orsakar lyxvÀskor fjÀrilar i magen? ? Motiven bakom köpet av en lyxvÀska
En av de mest efterfrÄgade lyxvarorna pÄ dagens marknad Àr lyxvÀskor, allt fler vÀljer attkomplettera sin outfit med denna accessoar. Förr i tiden hade handvÀskan en merfunktionell roll dÄ den enbart anvÀndes för att bÀra tillhörigheter i. Idag har handvÀskanen helt annan roll dÄ den framförallt Äterspeglar en bild av den person som Àger vÀskan.Konsumenter kan med hjÀlp av denna produkt utge sig för att ha bÀttre ekonomiskaförutsÀttningar Àn vad de i sjÀlva verket har.Prognoser visar att efterfrÄgan pÄ lyxvÀskor ökar trots att vi befinner oss mitt i vad sombeskrivs som en av de största ekonomiska kriserna i vÀrldshistorian. Den svenskamarknaden för lyxvÀskor vÀxer sig allt större och nÄgra bland de frÀmsta varumÀrkenasom Äterfinns pÄ marknaden Àr Gucci, Louis Vuitton, Mulberry, Hermes etc.Eftersom vÄrt syfte Àr att undersöka vad motivationen Àr hos konsumenter som vÀljer attköpa lyxvÀskor har vi valt att genomföra en kvalitativ studie pÄ tio personer, varför vivalde att genomföra en studie av kvalitativ karaktÀr var med anledning av att vi hadebehov av mycket information som berörde respondenterna pÄ ett personligt plan.Respondenterna som vi har valt att genomföra denna studie pÄ Àr alla unga kvinnor ochmÀn, större delen av de jobbar inom handel samt restaurangbranschen.Vi har funnit att respondenterna i denna undersökning inför köpet av sin lyxvÀska befannsig i ett spÀnningstillstÄnd orsakat av en konflikt mellan deras lustfyllda begÀr ochansvarskÀnsla kring deras ekonomiska situation. Resultatet pÄvisar att frÀmstaanledningen till varför respondenterna köper lyxvÀskor Àr för att bli bekrÀftade av sinsociala omgivning.
MarkhushÄllning & förtÀtning : en studie om den skÄnska jordbruksmarken och en fallstudie i Lomma kommun med förslag till förtÀtning
Mycket av vÄrt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i SkÄne. Samtidigt befinner sig mÄnga skÄnska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostÀder Àr stort. StÀdernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer dÄ ofta i konflikt. Jordbruksmarken Àr en Àndlig resurs, som Àr viktig för mÀnskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgÄngar och för de naturliga ekosystems funktioner, men Àven för mÀnniskornas behov av rekreation. I Miljöbalken benÀmns jordbruk vara av nationell betydelse.
Jag Àr normen hÀr, men mÀn har det lÀttare : Om kvinnligt chefskap, sociala roller och rollmotsÀttning
 Bakgrund: MÀn har genom historien dominerat pÄ arbetsmarknadens chefspositioner och dÀrmed utformat chefskapets innehÄll. Chefskapet Àr sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser dÀr kvinnan Àr avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen nÀr det gÀller kvinnors sÀtt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats dÀr kvinnan Àr normen.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory .
Idrottsföreningars och skolors samarbete inom idrottslyftet : tre fallstudier
Inom ramen för den statliga idrottssatsningen Idrottslyftet finns det möjlighet för idrottsföreningar att frÄn sina regionala idrottsförbund ansöka om ekonomiskt bidrag för att finansiera ett samarbete med en eller flera skolor. Det viktigaste syftet med detta Àr att rekrytera fler barn och ungdomar till och behÄlla fler barn och ungdomar i idrottsrörelsen. Verksamheten ska ha ett inkluderande perspektiv och genomsyras av Riksidrottsförbundets programförklaring Idrotten vill. FolkhÀlsomÄlen och barnrÀttsperspektivet ska ocksÄ beaktas vid projektens genomförande.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka tre olika samarbeten mellan skolor och idrottsföreningar. MÄlsÀttningen Àr inte att presentera resultat som kan generaliseras till alla samarbeten som sker mellan skolor och idrottsföreningar, utan snarare att ge en bild av hur de tre undersökta samarbetenas förenings- och skolrepresentanter resonerar kring frÄgestÀllningarna.
Stress hos tamdjur orsakad av rovdjur
Det finns fem fredade rovdjur i Sverige: björn, varg, lo, jÀrv och kungsörn. Riksdagen har beslutat att det ska finnas livskraftiga populationer av dessa djur i landet och rovdjursstammarna har ökat den senaste tiden. En viktig orsak till konflikt mellan mÀnniskor och de stora rovdjuren Àr rovdjurens predation pÄ vÄra tamdjur. Antalet angrepp pÄ tamdjur har ökat frÄn 1997 och framÄt med viss Ärsvariation. Det Àr varg och lo som stÄr för flest förlorade djur.
Skadorna vid ett rovdjursangrepp delas in i direkta och indirekta skador.
Inkludera flera! : - En fallstudie av BÄngs plan pÄ Stumholmen medutgÄngspunkt i radikal planeringsteori.
Karlskrona har varit en stÀngd stad för utlÀndska besökare under en period pÄ 300 Är men flera delar av staden har ocksÄ varit stÀngd för allmÀnheten. Ett exempel pÄ ett stÀngt omrÄde Àr Stumholmen som öppnades pÄ 90-talet inför bomÀssan som hölls pÄ ön Är 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men mÀnniskors vistelse pÄ ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förÀndringar i den fysiska miljön samt anvÀndning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas dÀr men ocksÄ till att Stumholmen övervakas sommartid.
Folkbiblioteket och marknaden - En diskursanalys av ideologiska konflikter i diskussionen om marknadsanpassning av folkbibliotek
The recent decades have been characterised by a trend where the public sector's been inspired by several methods and strategies from the private sector. The public library is in this case no exception. In this context there are different perspectives on whether or not this will lead to a dramatic change of the role and values of the traditional public library. The aim of this master's thesis is to make a contribution to a deeper understanding of the ideological conflicts within the Swedish public library and its relation to the market. In the literature of library and information science I have identified two separate discourses representing two contradictory systems of meaning concerning this relation.
Att leva i vÀrlden men inte av vÀrlden
Syftet med min studie har varit att se i vilken mÄn och utstrÀckning Livets Ord och pingströrelsen överensstÀmmer med de kÀnnetecken som kan liknas vid uppstÀllda sektkaraktÀrer. Som teori har jag anvÀnt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgÄngspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta pÄ ett av mötena hÀmtade jag material till min C-uppsats.Resultatet visar pÄ att det finns drag av de kriterier Wilson uppstÀllt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. NÀr det gÀller det kriterier om uppstÀllda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifrÄga om huruvida rörelsen avvisar sökande.
RES-direktivets implementering och integrering i svensk politik
RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot pÄ 49 procent och regeringen valde att höja mÄlet till 50 procent. Vid ökad anvÀndning av förnybar energi kan mÄlkonflikter uppstÄ. De förnybara resurserna kan exempelvis anvÀndas i andra syften vilket skapar konkurrens. EnergiomstÀllningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som krÀver politisk vilja och svÄra avvÀgningar.
Standardavtalskollisioner - en oklar rÀttsfrÄga inom svensk avtalsrÀtt
Standardavtalskollisioner innebÀr att oförenliga standardvillkor har inkorporerats i ett avtal och att parterna, efter den tidpunkt nÀr fullgörelse har Àgt rum, Àr oense om vilka villkor som skall gÀlla samtidigt som de Àr eniga om att avtal har ingÄtts i och för sig. Problemet utgör ett exempel pÄ en oklar rÀttsfrÄga i svensk rÀtt. Det saknas inte bara praxis pÄ omrÄdet utan Àven en dominerande uppfattning i doktrinen. För att fÄ tillgÄng till praxis har Àven engelsk, samt tysk rÀtt studerats.Den befintliga avtalsrÀtten Àr inte helt anpassad för att avtalsinnehÄll tillförs genom standardvillkor. Det föreligger en begrÀnsad förstÄelse för att parterna inte alltid Àr medvetna om vad som förs in i avtalet.
Den tvÄhövdade lagen. En undersökning av normerna som reglerar pÄföljden rÀttspsykiatrisk vÄrd
Antalet vÄldsbrott i Sverige ökar inte. Inte heller kan man pÄvisa att brotten blivit grövre. DÀremot pekar den mediala bilden pÄ att brottsligheten de senaste tio Ären prÀglats av idel vansinnesdÄd med psykotiska gÀrningsmÀn. Till följd av detta har opinionslÀget avseende straff och vÄrd förskjutits till att alltmer omfamna vedergÀllningsteorier och prioritera samhÀllsskyddande insatser. FÀngelsestraffen blir allt lÀngre och risken att dömas till fÀngelse har mer Àn tredubblats jÀmfört med 1970-talet trots att forskningen visar att hÄrdare straff Àr verkningslösa eller rent utav kontraproduktiva.NÀr domstolarna konfronteras med misstÀnkt psykiskt störda lagövertrÀdare stÀlls de inför en ytterst komplex situation.
Personliga assistenters psykosociala arbetsmiljö : En kvalitativ studie pÄ ett privat assistansföretag
   Personlig assistans Àr en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundlÀggande behov Ät brukaren sÄ att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohÀlsa och olycksfall. Denna lag utgör en rÀttighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Àr en rÀttighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag Àr brukares sjÀlvbestÀmmande centralt.Det förekommer dock att bestÀmmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rÀttigheter stÀlls mot brukares rÀttigheter.