Sökresultat:
1013 Uppsatser om Konflikt och motsägelse - Sida 63 av 68
En familj Àr att man Àr bra ihop ? en diskursanalytisk studie av regnbÄgsbarns prat om familj och tillblivelse
Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, dÀr barn ses som aktörer vars röster förtjÀnar att tas pÄ allvar. Syftet var att undersöka regnbÄgsbarns syn pÄ familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i Äldern fem till Ätta Är som alla var samboende med tvÄ mammor. En semistrukturerad intervjuguide anvÀndes och barnen ombads att mÄla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk ansats.Resultatet visar att regnbÄgsbarnen pratar om familj utifrÄn relationella band, emotionell nÀrhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer.
Barnperspektivet retorik eller realitet : En kvalitativ studie om implementering av barnperspektivet dÄ en förÀlder Àr hÀktad och förlagd med restriktioner
Barns situation till frihetsberövade förÀldrar har under det senaste decenniet allt mer uppmÀrksammats. HÀktestiden kan ibland bli lÄng och tiden för hÀktning framförs vara den svÄraste tiden att hantera dels för att familjen hamnar i ett kristillstÄnd dels för den hÀktade sÀllan fÄr ha kontakt med familjen. För att minimera de skadeverkningar ett frihetsberövande av en förÀlder kan medföra ett barn har fokus till stor dela riktats mot kriminalvÄrdens ansvar att underlÀtta för en kontakt mellan den frihetsberövade förÀldern och barnet. DÄ en person hÀktas kan denne i vissa fall ÄlÀggas restriktioner vilket innebÀr att den hÀktades möjlighet till kontakt omvÀrlden delvis eller helt inskrÀnks. Sverige har frÄn flera hÄll mottagit kritik kring anvÀndningen av restriktioner med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter, den hÀktades rÀttigheter och psykiska hÀlsa.
Problematiken kring motstridiga krav vid bygglovshandlÀggning : Ombyggnationer av rÄvindar
MÄnga fastigheter i centrala Jönköping har idag oinredda rÄvindar med potential att byggas om till mindre lÀgenheter. En ofta förekommande problematik vid förÀndring av en rÄvind Àr de avsteg frÄn exempelvis tillgÀnglighetskravet, bevarandekravet eller detaljplanen som kan behöva göras. LÀderlappen 9 och Kalmar 1 Àr tvÄ fastigheter pÄ Torpa i centrala Jönköping som under tidigt 2000-tal ansökte om bygglov för respektive rÄvind. BÄda bygglovsansökningarna presenterade ombyggnadsförslag av mindre lÀgenheter dÀr kraven inte uppnÄtts. Den ena ansökan godkÀndes medan den andra avslogs. Bygglovsbesluten har analyserats med syftet att belysa för- respektive nackdelar vid undantag frÄn krav eller detaljplanen.
Gruppkonflikter i skolan : en kvalitativ studie av hur högstadielÀrare ser pÄ och hanterar gruppkonflikter
Denna studie har som syfte att undersöka fyra lÀrares syn pÄ och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstÀmmer med forskning inom Àmnet. Uppsatsens frÄgestÀllningar ser ut enligt följande:? Hur uppfattar lÀrare konflikter?? Hur anser lÀrare att de och elevgrupper pÄverkas av gruppkonflikter?? Hur arbetar lÀrare med elevgrupper vid konflikthantering?? Hur anser lÀrarna att deras gruppkonflikt har uppstÄtt?? Vem anser lÀrarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses?I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgÄngspunkt, vad Àr en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstÄr konflikter i skolan, GÄr det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten UtifrÄn detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken anvÀndes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lÀrare, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor.
Grundskola i MariehÀll
SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgÄtt frÄn klassrummen som Àr skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lÀrarens roll har förÀndrats frÄn en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet sÄ har önskemÄlen pÄ klassrummen ocksÄ förÀndrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulÀra klassrummets hierarki och istÀllet tillÀmpa ett kvadratiskt klassrum pÄ 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i omrÄdet ? eklunden ? finns bÄde grupprum och uteplats.
HUR PĂ VERKAS UNGA MĂN AV ATT BLI MISSHANDLADE? -BEARBETNING DRAMATISERING IDENTITET
Den hÀr studien skrivs med bakgrund av den diskussion som förs i medierna och runtom i samhÀllet angÄende det grova gatuvÄldet. Trots att majoriteten av alla anmÀlda misshandelsbrott begÄs mot mÀn sÄ Àr denna kategori av offer relativt osynliga i brottsofferforskningen. Studiens syfte Àr dÀrför att belysa hur ett antal mÀn har pÄverkats av att de blivit misshandlade och att vidare visa vilka konsekvenser detta har fÄtt för dem. Materialet i studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex unga mÀn som respondenter. Dessa har som gemensam erfarenhet att de blivit misshandlade en eller flera gÄnger de senaste Ären.
Den successiva vinstavrÀkningen : Ger den successiva vinstavrÀkningen en rÀttvisade bild av företagets resultat och stÀllning?
Senaste Ärens ökade internationalisering har gjort att antalet stora multinationella företag och koncerner ökat. Följden har blivit ett ökat behov av att kunna göra jÀmförbara tolkningar av finansiella rapporter för bolag i olika lÀnder. Detta har lett till införandet av internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS), som gÀller Àven för svenska koncerner frÄn och med 2005. DÄ lÀnderna historiskt haft olika vÀrderingsprinciper finns risk för konflikt mellan det som varit traditionellt i Sverige, d.v.s. en mer försiktighetsinriktad syn pÄ redovisningen, och matchnings-principen som Àr aktuell för dagens fokus pÄ redovisning till verkligt vÀrde.
Marginaliserade aktörers inverkan pÄ reglering och styrning av Internet : World Summit on the Information Society:s bidrag till nÀtets diskurs
Sedan nÀtets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet prÀglats av en vÀstcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mÄngt och mycket har exkluderat en stor del av vÀrlden frÄn att aktivt delta i informationssamhÀllets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad stÀllning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domÀnnamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).
MarkhushÄllning & förtÀtning - en studie om den skÄnska jordbruksmarken och en fallstudie i Lomma kommun med förslag till förtÀtning
Mycket av vÄrt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i SkÄne. Samtidigt
befinner sig mÄnga skÄnska kommuner i expansiva faser och behovet av nya
bostÀder Àr stort. StÀdernas behov av utveckling och expansion och bevarandet
av landsbygd och jordbruksmark kommer dÄ ofta i konflikt. Jordbruksmarken Àr en
Àndlig resurs, som Àr viktig för mÀnskligheten genom bland annat
livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgÄngar och för de naturliga ekosystems
funktioner, men Àven för mÀnniskornas behov av rekreation. I Miljöbalken
benÀmns jordbruk vara av nationell betydelse.
Hur upplever företag och revisorer redovisningen av FoU enligt IFRS? -en studie av tre forskningsintensiva företag
Bakgrund och problem: Antalet multinationella företag har stadigt ökat under 2000-talet vilket föranlett till uppkomsten av globala finansiella marknader samt en ökad internationell handel. Harmonisering av redovisningsreglering som ett kommunikationsmedel har dÀrför fÄtt en ökad betydelse. Sedan Är 2005 Àr IFRS obligatoriskt för alla europeiska börsnoterade bolag, och konvergensprojektet med dess amerikanska motsvarighet FASB kommer att fortskrida. I USA kostnadsförs FoU som huvudregel medan IASB krÀver aktivering nÀr vissa krav Àr uppfyllda. De senaste Ären har det riktas kritik mot dagens vÀrderingsmetoder av FoU.
En studie av traditionella livbolag i Sverige -En övergripande bild över potentiella konsekvenserna av IFRS och Finansinspektionens reglering i kombination pÄ den svenska livbolagsmarknaden
Bakgrund och problem: PensionsförsÀkringarna kÀnnetecknas av lÄnga premieperioder samt lÄnga utbetalningsperioder. Det innebÀr att företagen i branschen förvaltar pengarna i flera decennier och dÀrför placerar de ofta i lÄnga obligationer men Àven i aktier och fastigheter för att fÄ högre avkastning. I september 2011 uppdagades det i flertalet artiklar hur oron pÄ börsen pressar livbolagen. Börsraset har gjort att de vÀrdepapper som livbolagen haft som tillgÄngar har gÄtt ned. Vidare pÄverkar börsraset skulderna dÄ nuvÀrdet pÄ skulderna ökar vilket innebÀr att livbolagens Ätaganden gentemot försÀkringstagarna överstiger tillgÄngarna.
Dynamisk Ledarutveckling : En ny metod för personlig utveckling av ledare skapad genom integration av tvÄ etablerade metoder för personlig utveckling
Syftet med denna studie Àr att teoretiskt pröva att integrera en etablerad metod för personlig utveckling, The Skilled Helper, med metoden Dynamisk Pedagogik och skapa en ny metod för en specifik tillÀmpning, personlig utveckling av ledare.Integrationen görs med hjÀlp av en etablerad metametod för metodutveckling. De bÀgge ingÄende metoderna vÀrderas enligt faststÀllda kriterier. Samma kriterier anvÀnds sedan för att vÀrdera den nya metod som designas. Med detta har studien uppnÄtt en jÀmförbarhet mellan de tre metoderna avseende parametrar som Àr centrala och relevanta för metoder och metodskapande.Studien skall besvara en rad olika frÄgestÀllningar sÄsom: GÄr det att skapa en integrerad ny metod förpersonlig utveckling baserat pÄ av tvÄ befintliga metoder: The Skilled Helper och Dynamisk Pedagogik? Vad hÀnder nÀr man integrerar dem? Blir det konflikter eller synergieffekter mellan de bÀgge metoderna? Vad Àr kvar av Dynamisk Pedagogik? Den nya metoden som skapas, faller den inom ramen för etablerad ledarutveckling? Kan den kallas för en metod för ledarutveckling?Resultatet visar att metodintegrationen gick att genomföra dÄ det förelÄg en tillrÀckligt god grundlÀggande förenlighet mellan de tvÄ ursprungsmetoderna pÄ en rad nyckelomrÄden.
Den ekologiska utvecklingen av Motala ström samt dess förutsÀttningar
I denna studie har utveckling av sportfisket i Motala ström, den del som rinner genom Norrköpings centralort, studerats. Det finns i dag hinder för fisken som gör att den inte kommer upp till sina forna lek- och uppvÀxtplatser. Motala ström avvattnar VÀttern vid utloppet i Motala och fortsÀtter sedan österut mot BrÄviken. StrömfÄrans fall genom Norrköping Àr betydande och i naturligt tillstÄnd bestÄr av den av strömmande vatten. De nedre delarna av Motala ström och anslutande delar av BrÄviken lÀmnar en sÀrskilt gynnsam miljö för laxartade fiskar.
Bullerproblematiken vid planering och byggande av bostÀder
Dagens planeringsideal innebÀr en hÄllbar stadsbyggnad som skapas genom förtÀtning och blandning av funktioner och trafikslag. Den tÀta staden argumenteras skapa möjligheter för mÀnniskan att leva hÄllbart dÄ bostÀder, service och arbete finns inom korta avstÄnd. DÀremot finns det ett annat perspektiv, genom att förtÀta och blanda funktioner blir Àven störningarna i samhÀllet större. En av dessa störningar Àr buller, som de senare Ären har fÄtt stark uppmÀrksamhet dÄ det kopplats till mÄnga hÀlsoproblem. MÄlen med den tÀta staden och buller Àr inte förenliga.
GÄr det att planera för anpassning till förÀndringar i det urbana landskapet? - i sÄ fall, hur?
Vi lever i en förÀnderlig vÀrld vilket ger bÄde möjligheter och utmaningar nÀr det gÀller att planera inför framtiden. VÀgen dit Àr inte nÄgon linjÀr ekvation och för att hantera denna ovisshet krÀvs stor respekt och anpassning till dynamik och förÀnderlighet. Stadens struktur formas av sin tid och befÀster villkoren för livet i staden för en lÄng tid framöver men mÄste samtidigt kunna anpassas till de förÀndringar den utsÀtts för. Att bygga stad Àr en stÀndigt pÄgÄende process.
Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur planeraren kan arbeta för att hantera förÀndringar i urbana landskap för att möjliggöra eller underlÀtta för utveckling och anpassning till förÀndringar. Planerarens tankesÀtt, roll och verktyg gÀllande stadsbyggnad med fokus pÄ förÀnderlighet och hÄllbarhet analyseras och problematiseras i uppsatsen.