BAKGRUND:Vygotskij (1934/1999) talar om samspelets påverkan på barns lärande och utveckling. Många forskare vilar sina studier på Vygotskij och utgår från hans teori om den närmaste utvecklingszonen. Flera av forskarna kom fram till att ett samspel fungerar bättre då barn har en social kompetens och i den ingår konflikthantering.SYFTE:Studiens syfte är att undersöka barns uppfattningar av samspel. De frågeställningarundersökningen utgått ifrån är: Hur uppfattar barn ett fungerande samspel? Hur uppfattar barn ett bristande samspel? Hur uppfattar barn konflikthantering?METOD:Studien är kvalitativ med en fenomenografisk ansats.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur musikundervisningen i årskurs 4-6 styrs i praktiken, hur lärare tolkar kursplanen, hur de planerar undervisningen i ett övergripande perspektiv, samt hur bedömning och betygsättning sker. Studiens huvudsakliga vetenskapsteoretiska ansats är ideologikritisk hermeneutik. Metodologin baseras på textanalys, därtill även en enkät till musiklärare i länet, samt observation och datainsamling av samtliga 161 elever och 5 lärare i undersökningskommunens åk6. Resultatet har därmed delvis objektivt säkra data, men till största delen handlar det om en trovärdighet baserat på koherenskriteriet.Genom den kvalitativa textanalysen framträder en konflikt mellan den skrivna och kom-municerade läroplanen och läroplansverkets vidgade kontext inom hela skolans föreställnings-värld. Diskussionen behandlar detta huvudresultat huruvida synen på kunskap, lärande och människa har förändrats genom den nya skolpolitiken.

Eftersom det inte finns något universellt rätt eller fel sätt att hantera jordens resurser så håller etiska frågor på att bli en allt viktigare del av diskussionen kring våra gemensamma tillgångar. Det övergripande syftet med uppsatsen är att undersöka och beskriva gymnasieungdomars etiska tankar kring människans förhållande till naturen. För analysen används två perspektiv som står i konflikt med varandra, nämligen de miljöetiska centrismerna och ekofeminismen, som kritiserar centrismtanken.Sex gymnasieungdomar har intervjuats i grupper om tre angående sin syn på människans förhållande till naturen. Resultatet pekar på att elevernas miljöetik är mestadels antropocentrisk, med vissa inslag av djurrättsbiocentrism, och att de ser omsorg som ett moraliskt motiv.I diskussionen problematiseras resultatet i förhållande till de två synsätten och kopplingar görs till den svenska samhällsdebatten, media och tecknad film. Slutsatsen är att omsorgsdimensionen bör stärkas i naturkunskapsundervisningen eftersom den idag är en outnyttjad resurs i fråga om att skapa engagemang för miljöfrågorna, men att man samtidigt inte får glömma bort att fakta utgör en viktig del av välgrundade beslut..

VD:n för spelindustrins intresseorganisation (Interactive Digital Software Association) förutspår i den årliga State of the Industry rapporten för åren 2000 ? 2001, att spelindustrin snart kan nå 70 procent av världens hushåll, vilket gör spelmaskinen, näst intill, lika vanlig som videon. I denna dag börjar många spelutbildningar växa fram i hela landet, så som i Karlshamn, Visby och Kramfors. Trots denna tillväxt finns det nästan ingen akademisk forskning i ämnet speldesign. Detta gör att hjulet i många fall tvingas återuppfinnas om och om igen.

Denna uppsats behandlar det fenomen som uppstår när en, mer eller mindre isolerad, grupp religiöst hängivna människor, hamnar i en så pass allvarlig konflikt med staten och dess instutitioner att våldsamheter uppstår. Fenomenet brukar gå under beteckningen fanatiskt religiöst våld, och är i dess västerländska tappning mer eller mindre synonymt med sekter och sekterism.P.g.a. ämnets digra karaktär är en kraftig begränsning nödvändig för att kunna behandla ämnet i en C-uppsats. Jag har därför gjort valet att koncentrera mig på de två mest extrema och medialt uppmärksammade fallen av religiöst sektvåld. Då ett av syftena med uppsatsen är att undersöka orsakerna till hur och varför väpnade konflikter uppstår mellan stat och sekt har jag valt att utesluta de fall där enbart kollektivt själmord av och med sektmedlemmarna utförts, utan inblandning av staten.

Studiens övergripande syfte är att undersöka hur den samiska minoriteten har gestaltats i Rapport mellan åren 1980 och 2014. Utöver det syftar studien till att ta reda på om gestaltningen är konfliktorienterad. Samt att undersöka hur Rapport i sin gestaltning av den samiska minoriteten förhåller sig till SVT:s senaste sändningstillstånd med avseende på mångfald i nyhetsurvalet. Undersökningen bygger på en kvantitativ innehållsanalys av 244 Rapportinslag med samiskt huvudfokus. Studien bygger på teorier om gestaltning och nyhetsvärdering.

Syftet med denna studie har varit att få och skapa förståelse för hur pedagoger beskriver och förstår konflikter mellan barn samt hur de arbetar för att förebygga destruktiva konflikter. Jag inleder studien med min teoretiska referensram som består av olika perspektiv på konflikthantering: den undvikande synen, den naturliga synen, den vitaliserande, interaktiva synen, harmoni-eller konsensusperspektivet och konfliktperspektivet. Det sociokulturella perspektivet används för att lärande sker via kommunikation och i socialt samspel med andra. Som metodval utgick jag från en kvalitativ ansats där även den kvalitativa intervjun var mitt metodval. Resultatet pekade på att pedagogerna bejakar konstruktiva konflikter som positiva och lärorika, vilket är i enlighet med konfliktperspektivet, den naturliga synen och den vitaliserande, interaktiva synen.

BAKGRUND:Konflikthantering är en stor del av en lärares vardag. Eftersom konflikthanteringen ibland tar tid från den planerande undervisningen kan eleverna gå miste om ämneskunskaper. Vi anser att både svenskämnet och estetiska uttrycksmedel bäst går att kombinera med skolans konfliktarbete. Därför redogör vi för olika författares syn på svenskämnet och estetiska uttrycksmedel. Vi har också valt ut mål ur kursplanen i dessa ämnen som vi anser är relevanta.

Studien ämnar undersöka hur intressentdialogen initieras och vad som sker mellan ett vinstdrivande företag och ideella organisationer, även kallade NGOs. Företag har idag en stor påverkan på samhället, där NGOs är en av företagens viktigaste intressenter. NGOs kan utöva påverkan på företag genom dialoger och företagen kan med framgång ta hjälp av NGOs i arbetet med ansvar- och hållbarhetsfrågor, även benämnt som CSR. Med utgångspunkt i teorin om intressenter och Triple Bottom Line visar studien, via tre olika intressentdialoger, hur dialogen initieras, vad syftet är samt vilka frågor som diskuteras. Vidare identifieras vilka frågor det råder konsensus och i vilka det kan uppstå konflikter.

Vägen från invasionsförsvar till ett insatsförsvar för väpnad strid, nationellt och internationellt, innebär ett behov av nya förmågor och krav på bekämpningsfunktionen inom amfibiebrigaden. Uppsatsen behandlar främst system för sjö- och markmål i tidsperspektivet 2010-2020, men beskriver förmågor och krav som i viss utsträckning kan vara generella för hela bekämpningsfunktionen. Den strategiska nivåns målbild för utformningen av Försvarsmakten, framtida konflikt- och insatsmiljöer och de tekniska utvecklingsmöjligheterna utgör grunden för denna uppsats. Utöver perspektivplaneringen bygger uppsatsen på bedömningar och värderingar som gjorts i pågående studier inom Amfibiekåren och inom forskningen om RMA som genomförts av FOI och FMV. Uppsatsen beskriver komplexiteten i system- och förbandsutformning i en allt mer gränsöverskridande framtid.

Någon egentlig definition av begreppet stridsåtgärd finns inte reglerat i MBL. I 41 § MBL tas det upp att det inte är tillåtet att vidta stridsåtgärd vars syfte är att utöva påtryckning i en tvist om kollektivavtalets giltighet eller bestånd. I 42 § MBL finns det ett förbud mot olovliga stridsåtgärder. Det är även förbjudet för både arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer att understödja eller medverka i otillåtna stridsåtgärder. I paragrafen finns även ett undantag som innebär att det är tillåtet att vidta stridsåtgärder mot utländska företag för att försöka undantränga utländska kollektivavtal.

Denna uppsatts är ett kandidatarbete på programmet för Fysisk Planering på Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje år. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem på samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i Bergåsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstått undersöks, och hur dessa aktörer även begränsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas påverkan på processen.

Cypernfrågan handlar om en etnisk konflikt mellan grek- och turkcyprioterna som uppstod direkt efter öns självständighet. Parterna hade väldigt svårt att samarbeta med varandra vilket ledde till att Cypern delades i två delar. Sedan dess har grupperna levt åtskilda med egna administrationer och strävan efter självbestämmande, den grekcypriotiska befolkningen strävade efter enosis, att hela ön införlivas med Grekland medan den turkcypriotiska befolkningen strävade efter taksim, att den norra delen av ön förenas med moderlandet Turkiet. FN har agerat som tredjepart för att försöka nå en fredslösning och lyckades lindra konflikten men många problem förblev olösta. I min uppsats har jag försökt komma fram till varför fredsförslaget Annanplanen, som upprättades av FN:s dåvarande generalsekreterare, blev avvisad av den grekcypriotiska befolkningen samt vad kan vara den största orsaken bakom den långvarige konflikten.

Äldreomsorgen utgör i dag den största delen av Sveriges kommunala vård och omsorg och antalet äldre ökar i snabb takt. Samtidigt utsätts denna sektor för ständiga krav på nedskärningar och besparingar. Mot bakgrund av denna situation ökar också kraven på att verksamheten ska organiseras effektivt. Men vad som utgör en effektiv organisation inom omsorgssektorn är ingen självklarhet.Syftet med uppsatsen är att ur ett organisationssociologiskt perspektiv ta reda på vad effektivitet kan innebära för personal och chefer i en äldreomsorgsenhet samt att titta på vilka effektivitetssatsningar som görs inom enheten.Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie med djupintervjuer. Materialet har analyserats utifrån olika organisationsteoretikers syn på effektivitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur den politiska debatten kring friskolor fördes under åren 1996 och 2006 i Sveriges tre största dagstidningar. I studien undersöks även vilka argument de politiska agitatorerna använder sig av i ledar- och debattartiklar och vilka politiska skiljelinjer som kan åskådliggöras. Vidare vill uppsatsen undersöka hur den politiska diskursen påverkas av debattörernas avsikter och handlingsutrymme. Uppsatsen vilar på en kvalitativ grund där de artiklar som studerats valts ut utifrån en ämnesmässig relevans. Den hermeneutiska metoden har använts i studien för att kunna tolka det skriva på en objektiv grund.