Amfibiebrigaden mot 2020
nya förmågor och krav på bekämpningssystem
Vägen från invasionsförsvar till ett insatsförsvar för väpnad strid, nationellt och internationellt, innebär ett behov av nya förmågor och krav på bekämpningsfunktionen inom amfibiebrigaden. Uppsatsen behandlar främst system för sjö- och markmål i tidsperspektivet 2010-2020, men beskriver förmågor och krav som i viss utsträckning kan vara generella för hela bekämpningsfunktionen. Den strategiska nivåns målbild för utformningen av Försvarsmakten, framtida konflikt- och insatsmiljöer och de tekniska utvecklingsmöjligheterna utgör grunden för denna uppsats. Utöver perspektivplaneringen bygger uppsatsen på bedömningar och värderingar som gjorts i pågående studier inom Amfibiekåren och inom forskningen om RMA som genomförts av FOI och FMV. Uppsatsen beskriver komplexiteten i system- och förbandsutformning i en allt mer gränsöverskridande framtid. Behovet av en bekämpningsfunktion med ökad tillgänglighet, rörlighet, och lång räckvidd utgör några av egenskaperna för de mest dimensionerande förmågorna för en framtida amfibiebrigad. Precisionsbekämpning, graderad insats, interoperabilitet och kontroll i ett allt större område är förmågor som är delvis nya eller på vilka det ställs nya krav i framtida insatsmiljöer. Uppsatsen talar för ett fortsatt behov av integrerade system som innehar en autonom förmåga för att bibehålla uthållighet i ett degraderat informations- och ledningsläge.