Sök:

Sökresultat:

1020 Uppsatser om Konflikt med människan - Sida 62 av 68

Det Àr som att vinna högsta vinsten: en studie om kvinnors motiv till friÄr

FriÄret var ett fenomen som under en begrÀnsad period fanns i Sverige. Det infördes Är 2005 i alla Sveriges kommuner och avskaffades frÄn och med 1 januari, 2007. FriÄret som företeelse Àr intressant ur den aspekten att för första gÄngen fick mÀnniskor en möjlighet att vara lediga frÄn arbetet mot ersÀttning utan nÄgon form av motprestation. Samtidigt som de fick chansen att göra nÄgot helt annat Àn sitt ordinarie arbete hade de ÀndÄ tryggheten att ÄtervÀnda dit efter ledighetens slut. NÀr man befinner sig i femtioÄrsÄldern har man fortfarande relativt mÄnga Är kvar av yrkeslivet, men nÀrmar sig ÀndÄ pensionen.

Stigmatiseringsprocessen av prostituerade kvinnor i Spanien

I detta arbete studerar jag vilken bild av det industriella kulturarvet som förmedlas nÀr kulturarv och turism tillsammans skapar kulturarvsturism, i synnerhet vid VÀrldsarvet i Falun. Jag har för att ta reda pÄ detta gjort litteraturstudier, genomfört intervjuer och studerat förmedlandet av vÀrldsarvet i text och pÄ plats vid gruvomrÄdet i Falun.Kulturarvsturismen faller mellan Ä ena sidan kulturmiljövÄrden och Ä andra sidan turismnÀringen och samarbete mellan dessa tvÄ sektorer har ofta visat sig vara problematiskt. De olika aktörerna arbetar med olika tidsperspektiv, har olika utbildning och olika uppdrag vilket ofta lett till konflikter. För att tydliggöra denna konflikt talar jag i detta arbete om ett bevarande- och ett turismutvecklingsperspektiv. Vid VÀrldsarvet Falun ? industrilandskapet kring Stora Koppargruvan - har man tidigt skapat ett gemensamt vÀrldsarvsrÄd med ett samarbete som uppfattas som positivt av de intervjuade.

Fast etableringsstÀlle : Platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster vid fasta etableringsstÀllen i olika medlemsstater

Denna studie avser att besvara var mervÀrdesbeskattning sker, ur ett EG-rÀttsligt perspektiv, vid tjÀnstehandel till en beskattningsbar person med flera fasta etableringsstÀllen i olika medlemsstater. TjÀnsterna förvÀrvas vid den plats dÀr den beskattningsbara personen har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet men tillhandahÄlls den beskattningsbara personens olika fasta etableringsstÀllen. Studien företas med anledning av rÄdets direktiv (2008/8/EG) av den 12 februari 2008 om Àndring av direktiv 2006/112/EG med avseende pÄ platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster (EUT L 44, 20.2.2008 s. 11-22).UtgÄngspunkten för att besvara studiens syfte Àr huvudregeln i artikel 44 mervÀrdesskattedirektivets Àndrade lydelse som trÀder i kraft den 1 januari 2010. Artikeln stadgar att platsen för tillhandahÄllande av tjÀnster till en beskattningsbar person ska vara den plats dÀr denna person har etablerat sÀtet för sin ekonomiska verksamhet.

MotorvÀg till det omedvetna? : Fem psykoterapeuters upplevelser av att lÀra sig arbeta med Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy

Inledning: Psykoterapeutiskt arbete med bearbetning av omedvetna kÀnslomÀssiga konflikter innebÀr ofta terapiprocesser som varar över lÄng tid och kan bedrivas med skiftande tekniker. Psykodynamiskt inriktade terapeuters arbetssÀtt speglar deras teoretiska övertygelse och personliga lÀggning. MÄnga arbetar intuitivt och med ett eklektiskt förhÄllningssÀtt. Att arbeta efter en sekventiell, tydligt formgiven metod Àr ovanligt inom den dynamiska/analytiska traditionen. Syftet med studien Àr att undersöka fem psykoterapeuters upplevelse av att lÀra sig arbeta efter en specifik metod med fokus pÄ affekter; Intensive Short-Term Dynamic Psychotherapy.

Konflikthantering ur ett pedagogperspektiv

Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan hanterar barns konflikter samt undersöka huruvida barnen ges utrymme att sjÀlva lösa uppkomna konflikter. Problemformuleringar: Hur anser pedagoger att man kan arbeta i förskolan med barns konflikthantering? Anser pedagogerna att barnen sjÀlva bör och kan lösa sina konflikter? LitteraturgenomgÄng: Teorier som ligger till grund för arbetet Àr behovshierarkin, det sociokulturella perspektivet samt anknytningsteorin. Vidare tar vi stöd av konflikttriangeln för att synliggöra hur olika konflikter kan uppstÄ. Det gemensamma för ovan nÀmnda teorier Àr att de utgÄr ifrÄn mÀnniskans inre drivkraft för att förstÄ sin omvÀrld och dÀrigenom utvecklas som individer. Metod: Vi utförde individuella kvalitativa intervjuer med lÄg grad av strukturering för att ge de sex medverkande respondenten stor frihet att svara personligt och djupgÄende.

Utveckling av spjÀll till plattvÀrmevÀxlare

Detta examensarbete handlar om utveckling och konstruktion av ett spjÀll och spjÀllblad till en plattvÀrmevÀxlare som ingÄr i FlÀkt Woods AB:s produktsortiment.Bakgrunden till utvecklingen berodde pÄ tvÄ problem med det nuvarande spjÀllet. Ett problem var att det fanns vissa hygienproblem med befintlig konstruktion som behövde rÀttas till och ersÀttas mot en bÀttre lösning. Detta för att produkten ska kunna certifieras enligt normen VDI 6022. Det andra problemet var att den befintliga konstruktionen kÀndes gammal och behövde förbÀttras.Examensarbetet omfattar tvÄ stycken huvuddelar/mÄl. Den första delen Àr att finna ett material för att kunna tÀta i spjÀllet pÄ ett effektivt sÀtt.

Gymnasieelevers skriftliga argumentation : En jÀmförande studie av gymnasieelevers skriftliga argumentation i nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk 1

I föreliggande uppsats studeras hur elever i svenska 1 och svenska som andrasprÄk 1 pÄ gymnasiet bedriver skriftlig argumentation i nationella proven utifrÄn aspekterna logik, empiri och sprÄkliga medel. Uppsatsen syfte Àr dels att fÄ ökad kunskap om likheter och skillnad­er mellan eleverna i svenska och svenska som andrasprÄks skriftliga argument­a­­tion, dels vad som skiljer elevtexterna med betyget E (godkÀnt) och F (underkÀnt) utifrÄn nÀmnda aspekter.       Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter innefattar bÄde hur logik, empiri och sprÄkliga medel kan anvÀndas och bedömas i argumentation, och vilka skillnader i förutsÀttningar som skrivande i ett första- eller andrasprÄk kan innebÀra. Materialet bestÄr av tolv argumenterande elevtexter frÄn den skriftliga delen i nationella proven i svenska 1 vÄrterminen 2012 och 2013. Texterna delas in i fyra grupper pÄ basis av Àmne och betyg, med tre texter i varje grupp. Det ger grupper med elever som har skrivit i svenska som andrasprÄk med betyg E (SVA-E) och F (SVA-F), samt svenska med betyg E (S-E) och F (S-F).

Fickparker - Gröna möjligheter i den tÀta staden

Det finns ett stadsbyggnadsideal kring den hÄllbara staden som har vuxit sig allt starkare, dÀr förtÀtning Àr en strategi för att uppnÄ hÄllbarhet. Men vid förtÀtning uppstÄr det en konflikt mellan grönstruktur och bebyggelse, dÄ det finns motsÀttningar mellan vilka ytor som ska exploateras och vilka som ska behÄllas eller utvecklas för rekreation och grönska, och denna motsÀttning ?tÀtt? kontra ?grönt? Àr en frÄga som har karaktÀriserat dagens stadsplanering. Men med en framtid som enligt statistik tydligt gÄr mot en förtÀtning mÄste grönskans vÀrden tas tillvara i denna utveckling, och grönskan mÄste fÄ ta plats i nya sammanhang. En strategi för att integrera grönska i tÀta stadsmiljöer Àr att anlÀgga fickparker, smÄ parker med fokus pÄ kvalitet istÀllet för kvantitet.

36 § avtalslagen ? till konsumentens vÀrn? : Högsta domstolens domskÀls förenlighet med syftet enligt prop. 1975/76: 81

36 §, lag (1915:218) om avtal och andra rĂ€ttshandlingar pĂ„ förmögenhetsrĂ€ttens omrĂ„de, infördes Ă„r 1976 i syfte att sĂ€kerstĂ€lla ett rĂ€ttsskydd för konsumenter i relation till nĂ€ringsidkare. Rekvisitet ?oskĂ€ligt? har dock, Ă„ ena sidan, hĂ€vdats vara för opreciserat för att kunna uppfattas fullkomligt rĂ€ttssĂ€kert för avtalsparter. Å andra sidan förekommer uppfattningen, att meningen med generalklausulen Ă€r att lĂ€mna utrymme för en rĂ€ttsligt friare bedömning. Syftet med denna uppsats Ă€r att, med det underlag vilket kan ges av förarbetena och relevanta rĂ€ttsfall frĂ„n Högsta domstolen, undersöka om de domskĂ€l, vilka faststĂ€lls för att uppfylla generalklausulens ursprungliga syfte, Ă€r tillfredsstĂ€llande ur en rĂ€ttssĂ€ker aspekt.I förarbetena faststĂ€llde utredningen, att ett införande av en generalklausul i avtalslagen, skulle vara ett vĂ€rdefullt tillskott ur ett rĂ€ttssĂ€kert och förutsebart perspektiv.

Metoder att förhindra vargangrepp pÄ fÄr i vargtÀta omrÄden

FrÄn att ha varit helt utrotade i Sverige har vargen Äterigen funnit vÀgar in i landet och etablerat en ny svensk vargstam. Vargangrepp pÄ fÄr blir ett allt större problem i och med det vÀxande antalet vargar i Sverige. Problemen mellan mÀnniska och varg har pÄverkats av historiska och ekonomiska hÀndelser. Den frÀmsta orsaken till att konflikt uppstÄr mellan mÀnniska och varg Àr vargarnas predation pÄ mÀnniskans tamdjur. I en litteraturstudie har vi sammanstÀllt vilka metoder som finns att tillgÄ och som fÄrÀgare anvÀnda sig av för att förhindra vargangrepp pÄ fÄr. Vilken metod som anvÀnds beror bland annat pÄ fÄrbesÀttningens storlek, betesmarkens storlek samt betesmarkens utseende men Àven vargtÀtheten i omrÄdet. NÄgra metoder som anvÀnds för att förebygga vargattacker pÄ fÄr Àr bland annat olika sorters stÀngsel, boskapsvaktande hundar, ökad tillsyn, skyddshalsband samt sambete med nötkreatur eller annan art sÄsom hÀst och lama.

Orsakar lyxvÀskor fjÀrilar i magen? ? Motiven bakom köpet av en lyxvÀska

En av de mest efterfrÄgade lyxvarorna pÄ dagens marknad Àr lyxvÀskor, allt fler vÀljer attkomplettera sin outfit med denna accessoar. Förr i tiden hade handvÀskan en merfunktionell roll dÄ den enbart anvÀndes för att bÀra tillhörigheter i. Idag har handvÀskanen helt annan roll dÄ den framförallt Äterspeglar en bild av den person som Àger vÀskan.Konsumenter kan med hjÀlp av denna produkt utge sig för att ha bÀttre ekonomiskaförutsÀttningar Àn vad de i sjÀlva verket har.Prognoser visar att efterfrÄgan pÄ lyxvÀskor ökar trots att vi befinner oss mitt i vad sombeskrivs som en av de största ekonomiska kriserna i vÀrldshistorian. Den svenskamarknaden för lyxvÀskor vÀxer sig allt större och nÄgra bland de frÀmsta varumÀrkenasom Äterfinns pÄ marknaden Àr Gucci, Louis Vuitton, Mulberry, Hermes etc.Eftersom vÄrt syfte Àr att undersöka vad motivationen Àr hos konsumenter som vÀljer attköpa lyxvÀskor har vi valt att genomföra en kvalitativ studie pÄ tio personer, varför vivalde att genomföra en studie av kvalitativ karaktÀr var med anledning av att vi hadebehov av mycket information som berörde respondenterna pÄ ett personligt plan.Respondenterna som vi har valt att genomföra denna studie pÄ Àr alla unga kvinnor ochmÀn, större delen av de jobbar inom handel samt restaurangbranschen.Vi har funnit att respondenterna i denna undersökning inför köpet av sin lyxvÀska befannsig i ett spÀnningstillstÄnd orsakat av en konflikt mellan deras lustfyllda begÀr ochansvarskÀnsla kring deras ekonomiska situation. Resultatet pÄvisar att frÀmstaanledningen till varför respondenterna köper lyxvÀskor Àr för att bli bekrÀftade av sinsociala omgivning.

MarkhushÄllning & förtÀtning : en studie om den skÄnska jordbruksmarken och en fallstudie i Lomma kommun med förslag till förtÀtning

Mycket av vÄrt lands mest högklassiga jordbruksmarker finns i SkÄne. Samtidigt befinner sig mÄnga skÄnska kommuner i expansiva faser och behovet av nya bostÀder Àr stort. StÀdernas behov av utveckling och expansion och bevarandet av landsbygd och jordbruksmark kommer dÄ ofta i konflikt. Jordbruksmarken Àr en Àndlig resurs, som Àr viktig för mÀnskligheten genom bland annat livsmedelsförsörjning, förnyelsebara tillgÄngar och för de naturliga ekosystems funktioner, men Àven för mÀnniskornas behov av rekreation. I Miljöbalken benÀmns jordbruk vara av nationell betydelse.

Jag Àr normen hÀr, men mÀn har det lÀttare : Om kvinnligt chefskap, sociala roller och rollmotsÀttning

 Bakgrund: MÀn har genom historien dominerat pÄ arbetsmarknadens chefspositioner och dÀrmed utformat chefskapets innehÄll. Chefskapet Àr sammankopplat med agentic attribut som anses "manliga". Hur kvinnor hanterar sitt chefskap har mest studerats vid mansdominerade arbetsplatser dÀr kvinnan Àr avvikare. Det finns en kunskapslucka i forskningen nÀr det gÀller kvinnors sÀtt att hantera chefskapet vid en kvinnodominerad arbetsplats dÀr kvinnan Àr normen.Syfte: Syftet var att studera hur kvinnliga chefer vid kvinnodominerade arbetsplatser uttalar sig om manliga och kvinnliga egenskaper i sitt chefskap.Metod: Studien har en kvalitativ ansats dÀr sex semistrukturerade intervjuer gjorts med kvinnliga chefer inom den offentliga sektorn. Intervjuerna har spelats in och transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod som tolkats med social role theoy, role congruity theory .

Idrottsföreningars och skolors samarbete inom idrottslyftet : tre fallstudier

Inom ramen för den statliga idrottssatsningen Idrottslyftet finns det möjlighet för idrottsföreningar att frÄn sina regionala idrottsförbund ansöka om ekonomiskt bidrag för att finansiera ett samarbete med en eller flera skolor. Det viktigaste syftet med detta Àr att rekrytera fler barn och ungdomar till och behÄlla fler barn och ungdomar i idrottsrörelsen. Verksamheten ska ha ett inkluderande perspektiv och genomsyras av Riksidrottsförbundets programförklaring Idrotten vill. FolkhÀlsomÄlen och barnrÀttsperspektivet ska ocksÄ beaktas vid projektens genomförande.Syftet med examensarbetet Àr att undersöka tre olika samarbeten mellan skolor och idrottsföreningar. MÄlsÀttningen Àr inte att presentera resultat som kan generaliseras till alla samarbeten som sker mellan skolor och idrottsföreningar, utan snarare att ge en bild av hur de tre undersökta samarbetenas förenings- och skolrepresentanter resonerar kring frÄgestÀllningarna.

Stress hos tamdjur orsakad av rovdjur

Det finns fem fredade rovdjur i Sverige: björn, varg, lo, jÀrv och kungsörn. Riksdagen har beslutat att det ska finnas livskraftiga populationer av dessa djur i landet och rovdjursstammarna har ökat den senaste tiden. En viktig orsak till konflikt mellan mÀnniskor och de stora rovdjuren Àr rovdjurens predation pÄ vÄra tamdjur. Antalet angrepp pÄ tamdjur har ökat frÄn 1997 och framÄt med viss Ärsvariation. Det Àr varg och lo som stÄr för flest förlorade djur. Skadorna vid ett rovdjursangrepp delas in i direkta och indirekta skador.

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->