Sök:

Sökresultat:

1020 Uppsatser om Konflikt med människan - Sida 63 av 68

Inkludera flera! : - En fallstudie av BÄngs plan pÄ Stumholmen medutgÄngspunkt i radikal planeringsteori.

Karlskrona har varit en stÀngd stad för utlÀndska besökare under en period pÄ 300 Är men flera delar av staden har ocksÄ varit stÀngd för allmÀnheten. Ett exempel pÄ ett stÀngt omrÄde Àr Stumholmen som öppnades pÄ 90-talet inför bomÀssan som hölls pÄ ön Är 1993. Stadsdelen har hyllats för sin varsamma ombyggnation men mÀnniskors vistelse pÄ ön har inte varit konfliktfri. Det har varit förÀndringar i den fysiska miljön samt anvÀndning av de offentliga rummen som legat till grund för konflikterna. Konflikterna har bidragit till ett stort missnöje bland de som vistas dÀr men ocksÄ till att Stumholmen övervakas sommartid.

Folkbiblioteket och marknaden - En diskursanalys av ideologiska konflikter i diskussionen om marknadsanpassning av folkbibliotek

The recent decades have been characterised by a trend where the public sector's been inspired by several methods and strategies from the private sector. The public library is in this case no exception. In this context there are different perspectives on whether or not this will lead to a dramatic change of the role and values of the traditional public library. The aim of this master's thesis is to make a contribution to a deeper understanding of the ideological conflicts within the Swedish public library and its relation to the market. In the literature of library and information science I have identified two separate discourses representing two contradictory systems of meaning concerning this relation.

Att leva i vÀrlden men inte av vÀrlden

Syftet med min studie har varit att se i vilken mÄn och utstrÀckning Livets Ord och pingströrelsen överensstÀmmer med de kÀnnetecken som kan liknas vid uppstÀllda sektkaraktÀrer. Som teori har jag anvÀnt sociologen Bryan Wilsons beskrivning av religiösa sekter. Med utgÄngspunkt i de intervjuer jag gjort, rörelsernas hemsidor och genom att delta pÄ ett av mötena hÀmtade jag material till min C-uppsats.Resultatet visar pÄ att det finns drag av de kriterier Wilson uppstÀllt, men inte i alla av de intervjuades församlingar. NÀr det gÀller det kriterier om uppstÀllda krav eller prov för medlemskap, fann jag stor likhet i en av rörelserna. Alla församlingarna har frivilligt medlemskap men skiljer sig ifrÄga om huruvida rörelsen avvisar sökande.

RES-direktivets implementering och integrering i svensk politik

RES-direktivet antogs av EU under 2009 i syfte att öka Europas totala andel förnybar energi till 20 procent. Sverige tilldelades en kvot pÄ 49 procent och regeringen valde att höja mÄlet till 50 procent. Vid ökad anvÀndning av förnybar energi kan mÄlkonflikter uppstÄ. De förnybara resurserna kan exempelvis anvÀndas i andra syften vilket skapar konkurrens. EnergiomstÀllningen beskrivs som en intstitutionell utmaning som krÀver politisk vilja och svÄra avvÀgningar.

Standardavtalskollisioner - en oklar rÀttsfrÄga inom svensk avtalsrÀtt

Standardavtalskollisioner innebÀr att oförenliga standardvillkor har inkorporerats i ett avtal och att parterna, efter den tidpunkt nÀr fullgörelse har Àgt rum, Àr oense om vilka villkor som skall gÀlla samtidigt som de Àr eniga om att avtal har ingÄtts i och för sig. Problemet utgör ett exempel pÄ en oklar rÀttsfrÄga i svensk rÀtt. Det saknas inte bara praxis pÄ omrÄdet utan Àven en dominerande uppfattning i doktrinen. För att fÄ tillgÄng till praxis har Àven engelsk, samt tysk rÀtt studerats.Den befintliga avtalsrÀtten Àr inte helt anpassad för att avtalsinnehÄll tillförs genom standardvillkor. Det föreligger en begrÀnsad förstÄelse för att parterna inte alltid Àr medvetna om vad som förs in i avtalet.

Den tvÄhövdade lagen. En undersökning av normerna som reglerar pÄföljden rÀttspsykiatrisk vÄrd

Antalet vÄldsbrott i Sverige ökar inte. Inte heller kan man pÄvisa att brotten blivit grövre. DÀremot pekar den mediala bilden pÄ att brottsligheten de senaste tio Ären prÀglats av idel vansinnesdÄd med psykotiska gÀrningsmÀn. Till följd av detta har opinionslÀget avseende straff och vÄrd förskjutits till att alltmer omfamna vedergÀllningsteorier och prioritera samhÀllsskyddande insatser. FÀngelsestraffen blir allt lÀngre och risken att dömas till fÀngelse har mer Àn tredubblats jÀmfört med 1970-talet trots att forskningen visar att hÄrdare straff Àr verkningslösa eller rent utav kontraproduktiva.NÀr domstolarna konfronteras med misstÀnkt psykiskt störda lagövertrÀdare stÀlls de inför en ytterst komplex situation.

Personliga assistenters psykosociala arbetsmiljö : En kvalitativ studie pÄ ett privat assistansföretag

   Personlig assistans Àr en relativt ny yrkesgrupp som skall utföra grundlÀggande behov Ät brukaren sÄ att denne har möjligheten att leva som alla andra. I arbetsmiljölagen (1977:1160; AML) finns regler om skyldigheter för arbetsgivare att verka för en god arbetsmiljö för sina arbetstagare samt att förebygga ohÀlsa och olycksfall. Denna lag utgör en rÀttighetslag för personliga assistenter. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Àr en rÀttighetslag för brukare med stora och varaktiga funktionshinder. I denna lag Àr brukares sjÀlvbestÀmmande centralt.Det förekommer dock att bestÀmmelser i dessa lagar hamnar i konflikt med varandra, vilket medför att personliga assistenters rÀttigheter stÀlls mot brukares rÀttigheter.

En familj Àr att man Àr bra ihop ? en diskursanalytisk studie av regnbÄgsbarns prat om familj och tillblivelse

Denna studie kan placeras inom barndomsforskningen, dÀr barn ses som aktörer vars röster förtjÀnar att tas pÄ allvar. Syftet var att undersöka regnbÄgsbarns syn pÄ familj, sin egen familj och tillblivelse. Intervjuer har genomförts med tolv barn i Äldern fem till Ätta Är som alla var samboende med tvÄ mammor. En semistrukturerad intervjuguide anvÀndes och barnen ombads att mÄla sin egen och en annan familj. Barnens tal har analyserats utifrÄn en diskursanalytisk ansats.Resultatet visar att regnbÄgsbarnen pratar om familj utifrÄn relationella band, emotionell nÀrhet, att man bor och gör saker tillsammans. Barnen visar en öppenhet inför olika familjestrukturer.

Barnperspektivet retorik eller realitet : En kvalitativ studie om implementering av barnperspektivet dÄ en förÀlder Àr hÀktad och förlagd med restriktioner

Barns situation till frihetsberövade förÀldrar har under det senaste decenniet allt mer uppmÀrksammats. HÀktestiden kan ibland bli lÄng och tiden för hÀktning framförs vara den svÄraste tiden att hantera dels för att familjen hamnar i ett kristillstÄnd dels för den hÀktade sÀllan fÄr ha kontakt med familjen. För att minimera de skadeverkningar ett frihetsberövande av en förÀlder kan medföra ett barn har fokus till stor dela riktats mot kriminalvÄrdens ansvar att underlÀtta för en kontakt mellan den frihetsberövade förÀldern och barnet. DÄ en person hÀktas kan denne i vissa fall ÄlÀggas restriktioner vilket innebÀr att den hÀktades möjlighet till kontakt omvÀrlden delvis eller helt inskrÀnks. Sverige har frÄn flera hÄll mottagit kritik kring anvÀndningen av restriktioner med fokus pÄ mÀnskliga rÀttigheter, den hÀktades rÀttigheter och psykiska hÀlsa.

Problematiken kring motstridiga krav vid bygglovshandlÀggning : Ombyggnationer av rÄvindar

MÄnga fastigheter i centrala Jönköping har idag oinredda rÄvindar med potential att byggas om till mindre lÀgenheter. En ofta förekommande problematik vid förÀndring av en rÄvind Àr de avsteg frÄn exempelvis tillgÀnglighetskravet, bevarandekravet eller detaljplanen som kan behöva göras. LÀderlappen 9 och Kalmar 1 Àr tvÄ fastigheter pÄ Torpa i centrala Jönköping som under tidigt 2000-tal ansökte om bygglov för respektive rÄvind. BÄda bygglovsansökningarna presenterade ombyggnadsförslag av mindre lÀgenheter dÀr kraven inte uppnÄtts. Den ena ansökan godkÀndes medan den andra avslogs. Bygglovsbesluten har analyserats med syftet att belysa för- respektive nackdelar vid undantag frÄn krav eller detaljplanen.

Gruppkonflikter i skolan : en kvalitativ studie av hur högstadielÀrare ser pÄ och hanterar gruppkonflikter

Denna studie har som syfte att undersöka fyra lÀrares syn pÄ och hanterande av gruppkonflikter, och hur deras erfarenheter överensstÀmmer med forskning inom Àmnet. Uppsatsens frÄgestÀllningar ser ut enligt följande:? Hur uppfattar lÀrare konflikter?? Hur anser lÀrare att de och elevgrupper pÄverkas av gruppkonflikter?? Hur arbetar lÀrare med elevgrupper vid konflikthantering?? Hur anser lÀrarna att deras gruppkonflikt har uppstÄtt?? Vem anser lÀrarna har huvudansvaret för att gruppkonflikter i skolan löses?I uppsatsens bakgrund presenteras hur forskare uppfattar och anser att konflikter bör hanteras. Det har innefattat teoretisk utgÄngspunkt, vad Àr en konflikt, konflikters komplexitet, olika typer av konflikter, konflikter i skolan, högstadieklassen som grupp, varför uppstÄr konflikter i skolan, GÄr det att förebygga konflikter, att analysera konflikter, strategier för konflikthantering och vem ska lösa konflikten UtifrÄn detta material har sedan intervjuguiden skapats, vilken anvÀndes vid de kvalitativa forskningsintervjuerna. Dessa intervjuer genomfördes med fyra yrkesverksamma lÀrare, tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor.

Grundskola i MariehÀll

SkolanKlassrummenProjektet har till stor del utgÄtt frÄn klassrummen som Àr skolans i utbildningssyfte viktigaste enhet. I och med att lÀrarens roll har förÀndrats frÄn en förmedlande roll bakom katedern till en handledande roll mitt i klassrummet sÄ har önskemÄlen pÄ klassrummen ocksÄ förÀndrats. Jag har valt att bryta upp det rektangulÀra klassrummets hierarki och istÀllet tillÀmpa ett kvadratiskt klassrum pÄ 8x8 meter. I anslutning till varje klassrum som har getts utsikt över den lugnaste platsen i omrÄdet ? eklunden ? finns bÄde grupprum och uteplats.

HUR PÅVERKAS UNGA MÄN AV ATT BLI MISSHANDLADE? -BEARBETNING DRAMATISERING IDENTITET

Den hÀr studien skrivs med bakgrund av den diskussion som förs i medierna och runtom i samhÀllet angÄende det grova gatuvÄldet. Trots att majoriteten av alla anmÀlda misshandelsbrott begÄs mot mÀn sÄ Àr denna kategori av offer relativt osynliga i brottsofferforskningen. Studiens syfte Àr dÀrför att belysa hur ett antal mÀn har pÄverkats av att de blivit misshandlade och att vidare visa vilka konsekvenser detta har fÄtt för dem. Materialet i studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex unga mÀn som respondenter. Dessa har som gemensam erfarenhet att de blivit misshandlade en eller flera gÄnger de senaste Ären.

Den successiva vinstavrÀkningen : Ger den successiva vinstavrÀkningen en rÀttvisade bild av företagets resultat och stÀllning?

Senaste Ärens ökade internationalisering har gjort att antalet stora multinationella företag och koncerner ökat. Följden har blivit ett ökat behov av att kunna göra jÀmförbara tolkningar av finansiella rapporter för bolag i olika lÀnder. Detta har lett till införandet av internationella redovisningsstandarder (IFRS/IAS), som gÀller Àven för svenska koncerner frÄn och med 2005. DÄ lÀnderna historiskt haft olika vÀrderingsprinciper finns risk för konflikt mellan det som varit traditionellt i Sverige, d.v.s. en mer försiktighetsinriktad syn pÄ redovisningen, och matchnings-principen som Àr aktuell för dagens fokus pÄ redovisning till verkligt vÀrde.

Marginaliserade aktörers inverkan pÄ reglering och styrning av Internet : World Summit on the Information Society:s bidrag till nÀtets diskurs

Sedan nÀtets begynnelse har regleringen och styrningen av Internet prÀglats av en vÀstcentrisk och teknomeritokratisk diskurs som i mÄngt och mycket har exkluderat en stor del av vÀrlden frÄn att aktivt delta i informationssamhÀllets utformning. I denna ordning har den amerikanska staten haft en priviligierad stÀllning genom dess indirekta kontroll över de s.k. strategiska resurserna, dvs. IP-adresser och ?roten? i domÀnnamnsystemet, via kontraktet mellan "Department of Commerce" och organisationen "Internet Corporation for Assigned Names and Numbers" (ICANN).

<- FöregÄende sida 63 NÀsta sida ->