Hur kan man studera svenska språkets utveckling från renässansen fram till våra dagar? En metod är att utgå från en text, vars innehåll är oförändrat men vars språkliga form har förändrats genom tiderna vid ett antal översättningar. Finns det då någon sådan text? Bibeln är enligt kristen tro detsamma som Guds ord, och som sådan stående över tiden. Detta innebär att man vid översättning av bibeln Koncentrerat sig på att bevara textens mening och budskap.

Det här arbetet har främst Koncentrerat sig på att utveckla kunskapen om vad det vidgade textbegreppet innebär samt att undersöka begreppets innebörd i kursplaner och läromedel för Engelska A. Därtill har det syftat till att belysa hur det vidgade textbegreppet förhåller sig till en kommunikativ språksyn. För att komma ifrån de problem som begreppet ?ett vidgat textbegrepp? skapar har här använts ett nytt uttryck, ?kommunikativa uttryck? eftersom det på ett bra sätt fångar upp det man vill uppnå med det vidgade textbegreppet. Metoden som har använts för detta har varit att jämföra de tre första kapitlen i vart och ett av läromedlen, Straight Forward English 5(Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0(Lundfall et al, 2008) samt Core English 1 (Gustafsson et al, 2008). Materialet har jämförts ur två aspekter; dels vilka typer av kommunikationsuttryck som förekommer i texterna, dels vilka instruktioner som har återfunnits i läromedlen och lärarhandledningarna för att bearbeta de olika kommunikationsuttrycken. Arbetet har kommit fram till två viktiga slutsatser. Den första slutsatsen är att många olika kommunikationsuttryck finns representerade i de tre första kapitlen i läromedlen Straight Forward English 5 (Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0 (Lundfall et al, 2008) och Core English 1(Gustafsson et al, 2008). Dock är de övningar som finns med för att bearbeta dessa kommunikationsuttryck i första hand där för att fördjupa elevernas förståelse av texterna.

Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.

Industridesignbranschen är en bransch som fram tills nyligen varit en omogen bransch. De senaste åren har företag mer och mer förstått vikten av design som strategiskt konkurrensmedel och därmed börjar industridesignbranschen mogna. Industridesignbyråernas organisationsstruktur måste följa branschens utveckling för att kunna växa och ha en effektiv designprocess. Syftet med uppsatsen har varit att med hjälp av en undersökning av arbetsfördelningen på fem industridesignbyråer, analysera och utvärdera effektiviteten i dessa företags designprocesser.Metoden som använts i detta arbete är en deduktiv ansats där vi använt oss av teorier vi ansett lämpliga för att uppnå uppsatsens syfte. Teorierna vi använt oss av är Branschers utveckling, Mål- och processyn, Utbytes- och utvecklingsprocesser, Organisationsstruktur, Effektivitet, Designprocessen i fyra steg samt Kompetens.

Mitt syfte med denna studie är att undersöka gymnasieskolans förhållningssätt till hedersrelaterat våld. Mina frågeställningar baserar sig på om och vilken policy gymnasieskolor i Uppsala har för att förebygga och hantera hedersrelaterat våld. Anledningen till att jag Koncentrerat min studie till gymnasieskolan beror på att förbuden och trycket på dessa ungdomar, speciellt på flickor, ökar och hårdnar då de når gymnasialålder. Min intervjustudie har baserats på intervjuer av rektorer och annan personal i gymnasieskolorna som var insatta i detta område. De centrala frågorna jag söker svar på är:1)      Vad har de olika skolorna för policy för att förebygga hedersrelaterat våld?2)      Vad säger skolornas handlingsplan om hedersrelaterat våld?I dagens Sverige är hedersvåldet en verklighet och behovet att arbeta mot detta problem är av stor vikt.

Uppsatsen handlar om metaforer i det vetenskapliga språket. Jag har inte, som många före mig, behandlat hur metaforer och andra bilder styr vår uppfattning av verkligheten. I stället har jag Koncentrerat mig på att analysera metaforens struktur. Det vill säga meningsöverföringen mellan bokstavlig och icke-bokstavlig betydelse. Min tes är att det kan ske en andra meningsöverföring, där den icke-bokstavliga betydelsen får bokstavlig betydelse.

Problemdiskussion: Fallföretaget Tritello har resursproblem i sitt produktutvecklingsarbete. För att utreda detta ställs Ett antal frågor som behandlar kartläggningen av företaget, utformningen av en arbetsmodell för produktutveckling, hur produktutveckling i nätverk kan vara en lösning på företagets resursproblem samt hur arbetet med produktutvecklingsstrategin bör bedrivas. Syfte: Syftet med arbetet är att skapa en arbetsmodell för Tritellos produktutveckling samt en struktur för framtagningen av produktutvecklingsstrategin. Metod:Arbetets metod förankras i det så kallade systemsynsättet eftersom vi anser att det passar bra för att uppnå arbetets mål. Med utgångspunkt i detta metodsynsätt hanterar vi sedan de olika valsituationer som uppstår under arbetets gång kring fallstudier, datainsamling och källkritik.

Detta examensarbete undersöker balansen mellan frihet och struktur i informationsförmedlingen i en utställning som bygger på hands on-pedagogik. Arbetet har utgått från utställningen Människokroppen vid Tom Tits Experiment i Södertälje. Utställningen som byggdes 1997, har utformats med en tanke om att skyltar skapar hinder och en motvillighet om att skylta om "rätt sätt".Utställningsytan har idag komprimerats och experimenten har grupperats i två avdelningar. I samband med denna förändring har skyltningen i utställningen kommit att ses över. Detta eftersom föräldrar och andra vuxna besökare utryckt en önskan om mer information.

Översvämningsfrågan har flutit upp till ytan och blivit ytterst aktuell i och med debatten om globala klimatförändringar. Även om Sverige är relativt milt drabbat, så kommer också vårt land att påverkas framgent. Det område som vi har Koncentrerat oss på ligger i norra delarna av centrala Lidköping, vid Vänerns södra strand. Vänerregionen är ett utpekat område som kommer att drabbas oftare av översvämningar i framtiden. En försmak på detta kom 2000/2001 då Vänerns nivå var 1,37 meter över det normala och delar av Lidköping var översvämmade.

Denna uppsats behandlar tillämpningen av lagen (1989:479) om ersättning förkostnader i ärenden och mål om skatt, mm. Uppsatsens syfte är mot bakgrund avregelverket i ersättningslagen, förarbetsuttalandena samt tillämpningen analyseravilka kostnader som ersatts i ärenden och mål om skatt. Vi har huvudsakligenKoncentrerat oss på frågeställningen: Vilka kostnader ersätts i ärenden och mål omskatt? Av ålder gäller regeln i svensk rätt att en enskild själv svarar för sina kostnaderi förvaltningsärenden. Denna regel gäller alltjämt i ordinära skattetvister infördomstol.

Den svenska ägarmodellen, som karaktäriseras av ett väldigt Koncentrerat ägande, är på tillbakagång på grund av ett alltmer globaliserat ägande. Det ökade utländska ägandet i Sverige skulle kunna påverka det enskilda företaget på många olika sätt. Denna studie fokuserar på hur den stigande graden av utländska ägande påverkar svenska börsföretags utdelningsnivåer. Enligt irrelevansteoremet av Modilgiani & Miller (1961) borde investerare vara likgiltiga inför beslutet om ett företag skall ha utdelningar eller inte. Varför utdelningspolicy ändå spelar roll för aktieägare har i teorin förklarats utifrån ett flertal olika perspektiv såsom informationsasymmetriproblem och skattepreferenser.

Titel: Private equity-ägande och dess ekonomiska konsekvenser hos portföljbolagBakgrund: Det finns omstridda resultat inom den akademiska världen när det gäller vilka ekonomiska konsekvenser private equity-ägande leder till. Olika studier har kommit fram till att private equity-ägda portföljbolag både över- och underpresterar gentemot jämförbara företag. Skillnaderna i studiernas resultat tycks påverkas av vilken marknad som studien är utförd på. Detta då studier som är gjorda på marknader med spridd ägarkoncentration tenderar att visa på att private equity-ägande leder till positiva ekonomiska konsekvenser och tvärtom på marknader med Koncentrerat ägande. Tidigare studier har också valt att fokusera på att studera private equity-ägda portföljbolag under högkonjunktur eller under både hög- och lågkonjunktur, det finns således till vår kännedom ingen tidigare studie som isolerar sin studie till att endast inkludera lågkonjunktur, vilket understryker relevansen av denna studie.Syfte: Syftet med denna uppsats är att genom en empirisk analys avgöra om och vilka ekonomiska konsekvenser PE-ägande får hos portföljbolag under en lågkonjunktur på den svenska marknaden som präglas av hög ägarkoncentration.Metod: Denna studie har en deduktiv ansats där fokus ligger på teorier som berör private equity-bolags applicering av strategiska och organisatoriska förändringar hos portföljbolag.

Att försöka stärka elevens roll i utvecklingssamtalet är ett sätt att hjälpa eleven till vuxenhet. Att eleven tränas i att nå ett ?större språk? är angeläget inte minst för en svensklärare som skall verka som elevhandledare. Språk ger eleven plats på arenan, det vill säga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, då jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta är mottagare/ objekt för information från skolan och kommentarer från föräldrar och inte är aktivt deltagande.

Koncernmässig goodwill och hur nyttjandeperioden för denna skall fastställas är ett omdiskuterat ämne. En fråga som debatteras är harmoniseringsproblemet och vart utvecklingen på området går. Två svenska koncerner, Atlas Copco och Electrolux, har valt att skriva av sin goodwill på upp till 40 år trots att det i Sverige är rekommenderat att skriva av upp till maximalt 20 år. De motiverar de avskrivningstider som sträcker sig i spektrat 20 till 40 år med att motiven till förvärven, som gett upphov till goodwillen, var strategiska. Valet av så långa avskrivningstider är kontroversiellt.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vår uppsats var att se hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgångarna som kommer att ske inom de närmaste åren.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi när vi var på en inspirationsföreläsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som är forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var där under föreläsningen och berättade om projektet. Kom Inn! är ett utvecklingsarbete angående strategisk kompetensförsörjning och hon berättade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det här utvecklingsarbetet.Vi har Koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första är lärande och inom lärande har vi tagit upp allt från lärande organisationen till olika typer av lärbehov och perspektiv på lärande. Det andra begreppet är kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet är kunskap och då vi har tagit upp grunderna i vad kunskap är och vi har även skrivit om den så kallade tysta kunskapen.För att kunna få svar på vår fundering angående hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation så har vi ställt oss frågorna:? Hur fungerar generationsväxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anställda på kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna få svar på våra frågeställningar så har vi gjort intervjuer med anställda på operationsavdelningarna på Landstinget i Värmland.