SammanfattningSyftet med undersökningen i vår uppsats var att se hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgångarna som kommer att ske inom de närmaste åren.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi när vi var på en inspirationsföreläsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som är forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var där under föreläsningen och berättade om projektet. Kom Inn! är ett utvecklingsarbete angående strategisk kompetensförsörjning och hon berättade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det här utvecklingsarbetet.Vi har Koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första är lärande och inom lärande har vi tagit upp allt från lärande organisationen till olika typer av lärbehov och perspektiv på lärande. Det andra begreppet är kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet är kunskap och då vi har tagit upp grunderna i vad kunskap är och vi har även skrivit om den så kallade tysta kunskapen.För att kunna få svar på vår fundering angående hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation så har vi ställt oss frågorna:? Hur fungerar generationsväxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anställda på kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna få svar på våra frågeställningar så har vi gjort intervjuer med anställda på operationsavdelningarna på Landstinget i Värmland.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vår uppsats var att se hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgångarna som kommer att ske inom de närmaste åren.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi när vi var på en inspirationsföreläsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som är forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var där under föreläsningen och berättade om projektet. Kom Inn! är ett utvecklingsarbete angående strategisk kompetensförsörjning och hon berättade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det här utvecklingsarbetet.Vi har Koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första är lärande och inom lärande har vi tagit upp allt från lärande organisationen till olika typer av lärbehov och perspektiv på lärande. Det andra begreppet är kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet är kunskap och då vi har tagit upp grunderna i vad kunskap är och vi har även skrivit om den så kallade tysta kunskapen.För att kunna få svar på vår fundering angående hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation så har vi ställt oss frågorna:? Hur fungerar generationsväxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anställda på kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna få svar på våra frågeställningar så har vi gjort intervjuer med anställda på operationsavdelningarna på Landstinget i Värmland.

AbstractDet har i ett antal internationella undersökningar framkommit att HBT- personer har sämre hälsa än heterosexuella. I den förbindelsen har syftet med denna uppsats varit att diskutera kring vilka åtgärder som är möjliga för att förändra denna ohälsa, där jag har Koncentrerat mig på särlösning kontra integrationsteorier. Jag har inriktat mig på lesbiska och bisexuella kvinnor inom HBT- området. Med hjälp av Nancy Fraser och Iris Marion Youngs teorier om erkännande eller omfördelning diskuteras särlösningen och integreringens fördelar och nackdelar. Problemet är att det vid särlösningar finns en risk för att lesbiska och bisexuella kvinnor fasthålls i sin marginalisering och att det inte arbetas med roten till problemet.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vår uppsats var att se hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgångarna som kommer att ske inom de närmaste åren.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi när vi var på en inspirationsföreläsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som är forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var där under föreläsningen och berättade om projektet. Kom Inn! är ett utvecklingsarbete angående strategisk kompetensförsörjning och hon berättade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det här utvecklingsarbetet.Vi har Koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första är lärande och inom lärande har vi tagit upp allt från lärande organisationen till olika typer av lärbehov och perspektiv på lärande. Det andra begreppet är kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet är kunskap och då vi har tagit upp grunderna i vad kunskap är och vi har även skrivit om den så kallade tysta kunskapen.För att kunna få svar på vår fundering angående hur generationsväxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation så har vi ställt oss frågorna:? Hur fungerar generationsväxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anställda på kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna få svar på våra frågeställningar så har vi gjort intervjuer med anställda på operationsavdelningarna på Landstinget i Värmland.

Bakgrund och problem: Under finanskrisen har bonusutbetalningar diskuterats och kritiserats flitigt. De senaste åren har flera fall där det förekommit bokföringsbrott uppmärksammats och de mest omtalade är WorldCom och Enron. Under 2009 har många börsnoterade svenska bolag tvingats sänka ersättningarna till sina verkställande direktörer samtidigt som andra visat en ökad bonusutbetalning jämfört med föregående år. Bonusutbetalningar är kontantutbetalade ersättningar och klassificeras som kortsiktiga incitamentsprogram. De baseras på variabler mätt över ett år eller kortare period.

Bakgrund: Redovisnings- och företagsskandaler som ägde rum på 2000-talet i USA och flera europeiska länder satte fart på bolagsstyrningsdebatten. Många länder började införa regler med syfte att förbättra bolagsstyrningen och öka förtroendet för näringslivet. Sverige drabbades liksom andra länder av redovisningsskandaler, och som följd till detta infördes den svenska koden för bolagsstyrning för att återuppbygga marknadens förtroende för de svenska bolagen. Första juli 2005 tillämpades koden i Stockholmsbörsen för alla bolag på A-listan och O-listan med börsvärde över 3 miljarder kronor det vill säga de bolag som ingick i kategorin Large Cap.Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera hur bolag på OMX Stockholmsbörsen, Large Cap, avviker från koden och om de avviker från samma punkter i koden samt hur utförligt förklarar dessa bolag avvikelserna. Med hjälp av vetenskapliga artiklar som teoretiskt perspektiv vill jag få förståelse för varför koden finns och varför bolag avviker från den samt undersöka om koden fungerar som det var tänkt.Metod: För att undersöka i vilken omfattning bolag avviker från koden och vilka punkter det som bolagen avviker från har jag läst igenom och granskat bolagens årsredovisningar och bolagsstyrningsrapporter.Teoretisk referensram: I detta kapitel har jag tagit upp tidigare forskning som handlar om andra länders bolagskoder och principen följa eller förklara, samt orsaker till varför bolag väljer att följa eller avvika från koden.

Sprickor i två nya freivorbau broar gav anledningen att undersöka om det finns brister i de svenska normerna BBK 94. Många kunniga inom området har skrivit om problemet. De har också genomfört beräkningar och jämfört de svenska med andra normer för att se om det finns grund att tro att de svenska inte uppfyller de krav på säkerhet som man förväntar sig. Under-sökningarna har centrerat sig kring beräkningen av tvärkraftkapaciteten, utan någon ingående analys av sprickbreddskriterier. Därför har detta examensarbete Koncentrerat sig på sprick-breddberäkningar med hjälp av BBK 94 och jämfört dessa med andra normer.Utvecklingen av freivorbau broar går hand i hand med framsteg inom spännbetong och konsolutbyggnadsmetoder.

Organisationsledningar kan oftast bli för bundna av ekonomiska siffror vid sin styrning. För att det ekonomiska beroendet skulle kunna minska, grundades en styrmodell som kan användas för att ledningen ska kunna styra organisationen ur flera olika perspektiv. Styrmodellen kallas Balanced Score Card (BSC) och grundades i början av 1990-talet av professorn Robert Kaplan och konsulten David Norton. Styrningsmodellen BSC kan enligt förespråkare användas i olika verksamheter, däribland offentliga verksamheter.Vårt huvudsyfte är att belysa motivet för adoptering och tillämpning av BSC på SÄS. Ett annat syfte är att undersöka användningen av BSC på sjukhuset.Metoden som vi har valt att genomföra vår studie på är en fallstudie eftersom vi inom studien har Koncentrerat oss på en organisation och hur den använder sig av BSC.

Denna uppsats behandlar förutsättningarna för TV på Internet, som vi i detta fall kallar bredbandstelevision. Det vi vill granska är bredbandstelevisionens hot och möjligheter. Detta gäller för så väl branschen, marknaden och i hushållen runt om i Sverige. Hoten och möjligheterna vill vi undersöka ur både sändaren och mottagarens perspektiv. Vi har även Koncentrerat oss på att kartlägga olika delar inom bredbandstelevisionen.

Mitt examensarbete är en del i förslaget ?Alternativ Järåskolan - Vi ska ha Sveriges bästa skola? och bottnar i den konflikt som blossade upp i min hemkommun Ragunda under våren 2012. Kommunen ville spara pengar genom att centralisera tjänster så som vård och skola, något som skulle leda till att Järåskolan i Bispgården skulle läggas ned och flyttas till grannbyn Hammarstrand två mil bort. Den nära skolan har många fördelar så som möjlighet att motverka den rådande trenden av ökad stillasittande bland unga, vara en skyddad utemiljö så barnen kan leka fritt och främja en ?aktiv transport? till och från skolan. Målet med examensarbetet var att skapa ett gestaltningsförslag för Järåskolans skolgård genom att svara på frågeställningen: Hur kan en skolgård gestaltas för att stimulera användande och tydliggöra skolans roll som nav i samhället? Jag använt mig av en litteraturundersökning med ledorden leka, lära och växa, inventering, analyser (Lynchanalys, Grahns sju karaktärer och SWOT) samt en brukarmedverkan i form av en gåtur med efterföljande återkoppling med Järåskolans elever och lärare. Detta resulterade i gestaltningsförslaget Växtkraft som är ett trebenat begrepp och svarar på frågeställningen genom samarbete, vegetation och ökad användning.

Upprinnelsen till denna fallstudie är berättelsen om en konsument som efter lång tids övervägande bestämt sig för att inhandla en mobiltelefon av ett specifikt varumärke. Efter att ha besökt butiken, där han övertalats av en säljare, finner han sig vara nybliven ägare av en helt annan mobiltelefon och ett annat varumärke än vad han ursprungligen önskade. Säljaren påverkade konsumenten att köpa en mobiltelefon av ett märke som denne själv föredrar. Vad beror det på? Fallstudiens problematik koncentreras på relationen mellan tillverkaren och återförsäljaren på den svenska mobiltelefonmarknaden.

Upprinnelsen till denna fallstudie är berättelsen om en konsument som efter lång tids övervägande bestämt sig för att inhandla en mobiltelefon av ett specifikt varumärke. Efter att ha besökt butiken, där han övertalats av en säljare, finner han sig vara nybliven ägare av en helt annan mobiltelefon och ett annat varumärke än vad han ursprungligen önskade. Säljaren påverkade konsumenten att köpa en mobiltelefon av ett märke som denne själv föredrar. Vad beror det på? Fallstudiens problematik koncentreras på relationen mellan tillverkaren och återförsäljaren på den svenska mobiltelefonmarknaden.

Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur Kinas senmoderna historia har inkorporerats i läromedel för svensk gymnasieundervisning. Med Kinas senmoderna historia menades här Folkrepubliken Kinas, 1949-2006. Svaret på frågan uppnåddes genom textanalyser av ett stort urval historieläroböcker för gymnasieundervisning 1971-2006.Förutom ovan nämnda huvudfråga ställde jag ett antal följdfrågor till källmaterialet: Vilka Kinabilder har förmedlats i svensk gymnasieundervisning? Kan man se förändringar respektive kontinuitet i läroböckernas urval och skildringar? Vilka historiebruk präglar läroböckerna och kan man i dessa urskilja Kinabildernas roll i den svenska historiekulturen?Den teoretiska modell jag använde mig av byggde på Edward Saids orientalismteori och andra forskares appliceringar av denna på Kina; Eva Blocks modell för tolkningar av bildbegrepp; samt den historiedidaktiska begreppsapparaten inkluderandes historiebruk, historiekultur, historiemedvetande och historieförmedling.Min undersökning visade att den plats Kinas senmoderna historia har beretts i läroböckerna under perioden inte har ökat i någon större utsträckning. Texterna är dock inte längre lika fragmentariskt utspridda, utan placeras i regel alltmer Koncentrerat.

Ingen vätska kan ersätta vatten och utan vatten kan inget liv existera. Markens fysikaliska egenskaper och kemiska förhållanden styr spridningen av de föroreningsämnen som före¬kommer i mark och i vatten.Katrineholms kommun vill i framtiden kunna utnyttja vattenmagasinen i Forssjö. Ett antal observationsrör har placerats i Forssjö, vilket är beläget cirka 8 km sydost om Katrineholm. I dagsläget används inte GIS i kommunen och detta gjorde att jag blev intresserad av vilka möjligheter som GIS skulle kunna tillföra med utgångspunkt i den brunnsdatabas med vatten¬kvalitetsmätningar som finns i kommunen.Detta examensarbete består av två delar. Den första delen granskar risken för föroreningar från den del av väg 52 mellan Katrineholm och Nyköping som passerar Katrineholmsåsen sydost om Katrineholm.

En del brott genererar stora vinster och särskilt höga summor drar till sig mer uppmärksamhet. Det blir därför nödvändigt att förvandla pengar från kriminell verksamhet till legitima medel för att dölja deras brottsliga ursprung och därmed kunna investera medlen i den lagliga ekonomin. Tvättning och placering av vinster blir vanligare men enligt Finanspolisens årsrapport 2007 har det blivit en kraftig minskning av andelen anmälda rapporter om misstänkt penningtvätt. Revisionsbranschen har här en betydelsefull roll för att förhindra penningtvätt, då de har insikt i företagens ekonomiska situation. Det uppstår därmed oklarheter angående revisorers handlingar vid misstanke om penningtvätt och vad Finanspolisen har för förväntningar på revisorer.Uppsatsens studie syftar till att besvara hur revisorer förhåller sig till anmälningsplikten och Finanspolisens förväntningar på revisorn.