Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats från analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv på att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och väljer att se tecken om något, motivet låter sig betraktas av någon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder något för någon. Berättelsen preciserar och kategoriserar det som är viktigt för individen.Vid ett par tillfällen har jag intervjuat två familjer om deras familjebilder.

Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker. Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett Koncentrerat uttryck. Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar. Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.

Liss Eriksson växte upp i en inspirerande miljö, där fadern Cristian Eriksson förde skulpturtraditionen vidare till sonen. Det var en uppväxt som gav Liss Eriksson stor inblick i en konstnärs sätt att se och betrakta, men också att det krävdes stort tålamod och hantverksskicklighet för att få fram det uttryck man som konstnär söker.Liss Eriksson utvecklade en stor förmåga att förmedla en känsla i form av ett Koncentrerat uttryck.Liss Eriksson tillhörde den skara unga konstnärer som slog igenom i slutet på fyrtiotalet, han var med på utställningen Ung Konst på Färg och Form i Stockholm 1947. Han tillhörde aldrig konkretisterna men påverkades naturligtvis av tidens modernistiska tankar.Efter kriget levde och arbetade Liss Eriksson under några år i Paris. Där knöt han många kontakter, bland annat med de franska skulptörerna Jean Osouf och Henri Laurens. Paristiden gav också näring åt Liss Eriksson starka humanism, han lade mänskliga situationer på minnet, lagrade känslostämningar och upplevde många skiftande mänskliga livsöden.

Vid Gullmarsfjordens strand, utanför Lysekil, ligger Holma gård. Ett stycke från gården ligger ett hus med en trädgård. Fram till 1960 bodde två systrar Anna och Fanny Pettersson här. Systrarna var mycket intresserade av trädgård och hade själva en trädgård full av fruktträd som plommon, päron, äpple och persika. Här fanns bärbuskar av alla de slag och även, för denna klimatzon, det lite ovanligare valnötsträdet och fikonträdet.

Utdelningsnivåer bland företag är något som har fångat ekonomers intressen under en lång tid. Under 1960-talet presenterades irrelevansteorin av Merton Miller och Franco Modigliani. Teorin går ut på att ett företags värde är oberoende av dess utdelningspolicy i en värld utan skatter och transaktionskostnader. Det fortsatta intresset kring ett företags utdelningspolicy har under de senaste fem decennierna resulterat i ett antal nya teorier som i kontrast med Miller & Modigliani menar att ett företags utdelningspolicy kan påverka dess värde under antagandet om icke-perfekta marknader. Dessa teorier har till stor del sin grund i studier som gjorts på utländska bolag.

Den fotografiska bilden fungerar som visuell kommunikation och identitetsskapande. Tekniken har utvecklats från analogt till digitalt och byggs numera upp av pixlar. Det finnsolika perspektiv på att betrakta. Fotografen som har en dominerande position som betraktare och väljer att se tecken om något, motivet låter sig betraktas av någon och betraktaren som upplever fotografiet som betyder något för någon. Berättelsen preciserar och kategoriserar det som är viktigt för individen.Vid ett par tillfällen har jag intervjuat två familjer om deras familjebilder.

Den här uppsatsen undersöker på vilket sätt ekonomiska faktorer som anställningskontrakt och arbetslöshet påverkar kvinnors intentioner att skaffa barn inom tre år. Många tidigare studier har undersökt hur sambandet ser ut mellan ekonomisk osäkerhet och fertilitet, men desto färre har Koncentrerat sig på att titta på sambandet mellan anställningskontrakt och barnintentioner.Uppsatsen baseras på tvärsnittsdata från European Social Survey, som samlades in år 2004 och 2010. Sex logistiska regressionsanalyser har utförts för att undersöka hur detta eventuella samband skiljer sig inom åren samt mellan kvinnor som är barnlösa och kvinnor som har ett barn sedan tidigare. Flera kontrollvariabler har inkluderats i modellerna.De slutsatser som kan dras från analyserna är att barnlösa kvinnor som hade en ostabil arbetssituation år 2004, var mindre benägna att planera för att skaffa barn inom tre år än kvinnor som hade fast anställning. För kvinnor som hade ett barn sedan tidigare hade istället egenföretagare och övriga utanför arbetsmarknaden en större sannolikhet att skaffa ett andra barn än de med fast anställning.

Rapportens syfte är att undersöka vilka krav som ställs på programvaran till framtidens mobila terminaler och de möjligheter som kommer att finnas för denna. Detta inkluderar en liten undersökning om vad vi kan vänta oss för terminaler och vilken funktionalitet som dessa kan komma att ha. Eftersom det är svårt att ge en bild av hur de kommer att se ut har jag mest Koncentrerat mig på att hitta lösningar som skall fungera oberoende av hur de mobila terminalerna utvecklas, naturligtvis inom vissa gränser. Detta innebär i realiteten att programlogik och beräkningar ligger på en server och att sedan bara användargränssnittet med kommunikation finns på den mobila terminalen. Rapporten går djupare in på WAP plattformen och sakerna runt denna eftersom detta är den i dagsläget bästa och mest accepterade specifikation för hur man skall göra programvara till mobila terminaler.

I denna uppsats undersöks medierapporteringen i expressen.se och aftonbladet.se under kravallerna i Husby 19-23 maj 2013, samt dagen därpå, den 24 maj 2013. Fokus ligger på olika gruppers förekomst som källor, exempelvis poliser, Husbybor och organisationen Megafonen.Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Den kvantitativa delen fokuserar på vilket utrymme olika grupper får i egenskap av källor. Artiklarna har samlats in och därefter analyserats utifrån variabler som grupp, kön och citatlängd. I den kvalitativa delen undersöks på vilket sätt källorna framställs i tre utvalda texter.

Plannja AB i Luleå är Skandinaviens ledande byggplåttillverkare och producerar i huvudsak produkter i tunnplåt. Till följd av ökad global konkurrens genomfördes en omorganisation i koncernen, vilken ledde till att företaget numera agerar som både tillverkare och grossist. Höga krav på kundanpassningar har medfört att företagets mellanlager av målade band successivt har ökat till oönskade nivåer vilket innebär hög kapitalbindning. Syftet med detta examensarbete är att föreslå arbetsmetoder med vilka Plannja kan reducera denna kapitalbindning genom förbättrad produktionsstyrning. Implementeringen av dessa arbetsmetoder skall kunna ske utan att stora investeringar krävs.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att ur ett motivationsperspektiv undersöka vilka faktorer som gör att unga elitskidåkare slutar respektive fortsätter tävla i längdskidåkning på elitnivå.Frågeställningarna är:Vad fick de elitaktiva att fortsätta?Vad fick de elitaktiva att sluta?MetodVi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats där vi gjorde intervjuer med åtta informanter. Vi ville komma ner på djupet och få reda på hur dessa personer uppfattat sina situationer inom berört ämne. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som är elitaktiva samt har varit elitaktiva inom längdskidåkning i åldrarna 20-26. Urvalskriterier var goda meriter både nationellt och internationellt.

Syfte och frågeställningarSyftet med denna studie var att ur ett motivationsperspektiv undersöka vilka faktorer som gör att unga elitskidåkare slutar respektive fortsätter tävla i längdskidåkning på elitnivå.Frågeställningarna är:Vad fick de elitaktiva att fortsätta?Vad fick de elitaktiva att sluta?MetodVi valde att göra en kvalitativ studie med fenomenologisk ansats där vi gjorde intervjuer med åtta informanter. Vi ville komma ner på djupet och få reda på hur dessa personer uppfattat sina situationer inom berört ämne. Undersökningsgruppen utgjordes av personer som är elitaktiva samt har varit elitaktiva inom längdskidåkning i åldrarna 20-26. Urvalskriterier var goda meriter både nationellt och internationellt.

EU direktiv 2005/0182 röstades igenom i början av år 2006. All trafik-data kring Internet- och telekommunikation ska lagras mellan sex må-nader och ett år. Direktivet kommer innebära gemensamma regler för EU:s medlemsstater. Syftet med direktivet är att data ska lagras för till-gänglig vid utredning, avslöjande och åtal av grov organiserad brottslig-het och terrorism.Studien innehåller tre problemområden som behandlar andra gällande direktiv och konventioner, personlig integritet och etik. Först undersöks det nya direktivet i relation till European Convention on human rights (ECHR) Vidare förs diskussioner kring lagring av trafikdata och lokali-seringsdata i förhållande till personlig integritet.

Dagens mjölkföretag växer och blir större då fler mjölkföretag slutar med sin produktion. När ett mjölkföretag expanderar så behöver de anställa fler medarbetare. Det jag har Koncentrerat mig på är det som börjar när man väl har anställt nya medarbetare. Hur får man medarbetaren att känna sig motiverad på arbetsplatsen?Med detta arbete vill jag få en bild av hur mjölkföretag arbetar för att motivera sin personal.

Genom att skriva den här uppsatsen vill jag uppmärksamma behovet av planering i städer i tredje världen, då urbaniseringen bidrar till att öka befolkningstrycket på dessa platser varje dag. Genom att beskriva två genomförda projekt ? där planeringen har skett för, med eller av brukare ? försöker jag visa på hur planeringsinsatser kan bidra till en ökad livskvalité för invånare i en fattig stad. Uppsatsen undersöker vilken planeringsstrategi som använts i respektive fall, vem eller vilka som agerat planerare, var initiativet kom ifrån, vilka åtgärder som genomförts samt vilka effekter som planeringsinsatserna gav. Det är viktigt att förstå att man ofta inte kan välja att använda sig av en viss planeringsstrategi utan att den uppstår beroende på vilket fall det handlar om.