Arbetets art: C- uppsats 10 poÀng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna pÄ förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi RÄstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi Àr tvÄ blivande förskollÀrare som lÀser pÄ lÀrarutbildningen i Malmö. Under vÄra sidoÀmnen lÀste vi 40 poÀng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det Àmne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan pÄ ett medvetet sÀtt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger pÄ tvÄ förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i sÄ fall studera hur de arbetar. Vi ville ocksÄ se hur pedagogerna tÀnkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktÀr.

Detta examensarbete handlar om fysisk aktivitet. För att specificera ligger fokus pÄ denmedvetna motoriska rörelsetrÀningens pÄverkan pÄ inlÀrning inom lÀsning och skrivning iÄrskurs 1 och 2. HjÀrnan behöver stimulans för att utvecklas, detta sker genom rörelse vilket isin tur frÀmjar lÀrandet. MÀnniskans kropp Àr byggd för rörelse och dÀrigenom bildas ochutvecklas synapser i hjÀrnan som Àr viktigt för den kognitiva verksamheten. Det finns vÀldigtlite forskning inom detta omrÄde dock lyfts idrotten och dÀr igenom rörelsen fram mer i Lgr11 Àn i Lpo 94.Syftet med examensarbetet Àr att ÄskÄdliggöra betydelsen av fysiska aktivteter ochmotoriktrÀning för lÀs- och skrivinlÀrning.

Det har visat sig att nÀr en person motoriskt fÄr utföra en handlingsmening (t ex ?kasta en boll?) blir minnet för den specifika meningen (subject-performed task, SPT) bÀttre Àn om personen bara kodar in meningen verbalt, t ex genom att sÀga meningen högt (verbal task, VT). Detta fenomen har kommit att kallas för enactmenteffekten. NÀr orsakerna till enactmenteffekten har studerats har det tagits lite hÀnsyn till karakteristikan av handlingsmeningarna. Studien syftar till att undersöka betydelsen av graden av motorisk aktivitet i handlingsmeningarna som en potentiell förklaringsfaktor till enactmenteffekten.

Syftet med den hÀr studien Àr att analysera hur styrdokument och resurser anvÀnds i specialundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa. För att möjliggöra detta studerades verksamheten pÄ tvÄ olika skolor. Utsagor frÄn skolledare och lÀrare samt observationer av lÀrare i undervisningssituationen ligger som grund för studien. Materialet i studien omfattar tvÄ skolledare och tvÄ idrottslÀrare. I studien har vi valt att utgÄ frÄn lÀroplansteori för att se hur de olika skolorna organiserar specialundervisningen.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Introduktion: Den vanligaste orsaken till utvecklingsstörning Àr Downs syndrom (DS). Vid DS ses en rad olika funktionsnedsÀttningar, varav muskuloskelettala problem Àr vanligt. De muskuloskelettala problemen kan innefatta nedsatt muskelstyrka, hypotona muskler, ledlaxibilitet och felstÀllningar i fötter och hÀnder. Sjukgymnastens roll i habilitering av personer med DS Àr att stödja den motoriska utvecklingen, stimulera aktivering av rörelseförmÄgan samt stÀrka individernas muskulatur. Syfte: Syftet med studien var att sammanstÀlla den vetenskapliga litteraturen över sjukgymnastiska insatser för personer med DS samt sammanstÀlla insatsernas evidens och effekt.

Genom massmedia kommer stÀndigt nya rapporter om hur fel dagens unga lever. Att det Àr mycket stillasittande, ohÀlsosam kost, och att barnen inte leker eller rör pÄ sig naturligt. Det pÄgÄr mycket forskning om detta, hur barnen pÄverkas motoriskt sett, och dÄ Àven inlÀrningsmÀssigt. Jag har tittat nÀrmare pÄ motoriken. Till grund för detta arbete, hur den motoriska utvecklingen bland 10- Äringar Àr, ligger ett rörelseprojekt, kallat SMARTIS.

Med denna studie vill vi fÄ en ökad förstÄelse för vilka förutsÀttningar det finns i förskolans fysiska miljö till att stimulera barns grovmotorik. Vi vill ocksÄ fÄ insikt i hur pedagoger förstÄr möjligheter och hinder i den fysiska miljön. I vÄrt arbete har vi tagit stöd av ett sociokulturellt perspektiv, dÄ sampelet mellan pedagogernas förhÄllningssÀtt och den fysiska miljön Àr det centrala i arbetet med barns grovmotoriska utveckling. I undersökningen anvÀnde vi kvalitativ intervju med semistrukturerade frÄgor, nÀr vi intervjuade fyra pedagoger pÄ en förskola. Genom observation med ett strukturerat observationsunderlag, undersökte vi hur förskolans fysiska miljö nyttjas.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelselekar utomhus och utifrÄn arbetsmaterialet Rörelselekar ? Motorik och samarbetsövningar undersöka hur det fungerar att anvÀnda rörelselekar i olika utomhusmiljöer. TvÄ metoder har anvÀnts för att undersöka detta. En enkÀt skickades ut till pedagoger pÄ förskolor för att ta reda pÄ hur de arbetar med rörelselekar och observation av en barngrupp utfördes pÄ förskolegÄrden och i skogen, dÀr barnen fick prova lekarna i arbetsmaterialet.Resultatet visar att pedagogerna Àr medvetna om rörelselekar och dess möjligheter för barnens utveckling, dock anvÀnder inte alla pedagoger rörelselekar dÄ de anser att barnens egen lek Àr viktig och att barnen automatiskt fÄr motorisk trÀning i leken utomhus. Arbetsmaterialet fungerar bra i de bÄda miljöerna, det uppstod vissa skillnader i lekarna men inte sÄ stora.

Uppsatsen klarg?r m?jligheterna till att inf?ra ett assisterande AI-verktyg f?r att hj?lpa till i bed?mningen av vittnesutsagor i brottm?l i den svenska straffprocessr?tten. Uppsatsen fastst?ller att det finns ett r?ttsligt utrymme med m?jlighet f?r detta dels utifr?n den nuvarande lagstiftningen och den fria bevispr?vningen samt nya lag?ndringar och reformer. Tekniskt sett ?r skapandet av ett AI-verktyg av det slag som uppsatsen f?resl?r m?jligt, men det kr?ver en komplex ML-modell med omfattande tr?ning.

Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga vad elever tycker om specialundervisning utanför den egna gruppen. Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med 13 elever, i tvÄ olika skolor, inom samma kommun. Den kvalitativa forskningsintervjun gör det möjligt att försöka inta elevers eget perspektiv, vilket var syftet med den hÀr studien. Resultat: Resultatet av vÄr studie Àr vÀl överensstÀmmande med tidigare forskning pÄ omrÄdet. De flesta elever stÀller sig positiva till sin specialundervisning, Àven om nÄgon av eleverna ser det som "nÄgot nödvÀndigt ont".

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Vi har gjort en studie om motivation och motivationsarbete i grundskolans specialundervisning och sÀrskolans undervisning. Rapportens syfte Àr att beskriva hur pedagogerna arbetar med motivation i grundskolans specialundervisning och i sÀrskolan. Studien Àr genomförd i en medelstor stad och alla informanter Àr verksamma pÄ samma skola. Vi har utfört den hÀr studien med hjÀlp av kvalitativ forskningsmetod och anvÀnt oss av semistrukturerade intervjuer. I dessa intervjuer framgick det att pedagogerna ansÄg att det var viktigt att arbeta med motivation.

SammanfattningSyfte & frÄgestÀllningarSyftet med denna studie var att undersöka extra rörelsetrÀnings eventuella effekt pÄ motoriken hos elever i Är 2. Vi ville Àven titta nÀrmare pÄ hur barnens motorik pÄverkades utifrÄn förmÄgan att utföra styrkemoment samt moment som innefattar de motoriska grundformerna i kombination. Metod Studien utfördes pÄ en kommunal skola i en större förort till Stockholm och innefattade en interventionsgrupp och en kontrollgrupp bestÄende av 20 elever, 10 flickor och 10 pojkar, respektive 18 elever, 13 flickor och 5 pojkar i Ärskurs 2. Studien pÄgick under 10 veckor under höstterminen och interventionen bestod av en timmes extrainsatt rörelsetrÀning i veckan vid sammanlagt 10 interventionstillfÀllen. UtvÀrdering skedde med hjÀlp av motoriktestet NyTids-testet före och efter interventionen. Resultat Resultaten visar att en förbÀttring har skett hos pojkarna i interventionsgruppen och Àven hos flickorna i kontrollgruppen medan flickorna i interventionsgruppens resultat Àr nÄgot mer oförÀndrade. Som helhet visade interventionsgruppen störst förbÀttring pÄ stationerna som innefattar grundformerna i kombination, medan kontrollgruppen visade störst förbÀttringar pÄ de stationer som innefattar enskilda grundformer.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad barn lÀr sig utöver det musikaliska kunnandet i en musikklass. Jag har intervjuat tvÄ musikpedagoger och den bitrÀdande rektorn pÄ en profilskola med inriktning musik. Jag har Àven genomfört observationer för att kunna styrka det som intervjupersonerna har sagt och dokumenterat vad som hÀnder under musiklektionerna. Jag har kommit fram till att barnen lÀr sig huvudsakligen tre saker utöver det musikaliska. Social utveckling, som Àr den starkaste av de tre, sprÄklig utveckling och motorisk utveckling..