Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad barn lÀr sig utöver det musikaliska kunnandet i en musikklass. Jag har intervjuat tvÄ musikpedagoger och den bitrÀdande rektorn pÄ en profilskola med inriktning musik. Jag har Àven genomfört observationer för att kunna styrka det som intervjupersonerna har sagt och dokumenterat vad som hÀnder under musiklektionerna. Jag har kommit fram till att barnen lÀr sig huvudsakligen tre saker utöver det musikaliska. Social utveckling, som Àr den starkaste av de tre, sprÄklig utveckling och motorisk utveckling..

SyfteDenna studie fokuserar pÄ specialundervisning med avseende pÄ genus. Enligt vÄr yrkeserfarenhet Àr det fler pojkar Àn flickor som fÄr extra stöd av nÄgot slag. Det kan vara sÀrskilda undervisningsgrupper med olika typer av inriktning eller vanlig specialundervisning. Detta belÀggs ocksÄ i forskning och litteratur. VÄrt syfte med studien var att undersöka hur lÀrarna beskriver och bedömer pojkars och flickors behov av specialundervisning.

Projektet har undersökt om medveten motoriktrÀning ger nÄgra eventuella effekter un-der en sjuveckorsperiod. Projektet ger en bild av hur barns motoriska förmÄga kan för-bÀttras under denna relativt korta tidsperiod. TvÄ barngrupper med 12-15 barn/grupp deltog i projektet, en grupp med fyraÄringar och en grupp med femÄringar, Under pro-jektets gÄng hade barngrupperna vars en timme varje vecka under en sjuveckorsperiod som Àgnades Ät medveten motoriktrÀning med fokus pÄ momenten springa, hoppa och krypa. Vid första och sista tillfÀllet observerades barnen med utgÄngspunkt i ett obser-vationsschema som skapats med inspiration frÄn MUGI observationsschema (Ericsson, 2005). Projektet visar att medveten motoriktrÀning under en sjuveckorsperiod ger viss utveckling av barns motoriska fÀrdigheter nÀr det gÀller att springa och hoppa.

Syftet med studien Àr att fÄ en bÀttre inblick och kunskap om hur specialpedagogiken fungerar pÄ tvÄ skolor inom en och samma kommun samt hur skolornas specialundervisning i sin tur Àr utformad och strukturerad utifrÄn skollagar, lÀroplaner och lokala styrdokument. Studien börjar med en teoretisk och historiskt forskningsbaserad bakgrund kring specialpedagogik och specialundervisning samt beskriver vidare hur nationella och internationella lagar och styrdokument förhÄller sig till detta samt dess vÀrdegrundsaspekt med grund i ?en skola för alla?. PÄ de tvÄ skolor som undersökts har vidare fem personliga intervjuer genomförts med tvÄ specialpedagoger, en klasslÀrare samt de bÄda rektorerna pÄ skolorna. Fokus har legat pÄ att ta del av deras Äsikter och upplevelser av specialpedagogik, specialundervisning och inkludering samt dÀrtill se huruvida klasslÀrare, specialpedagoger samt rektorer ser lika pÄ specialundervisningens funktion samt hur den bör vara utformad. Resultatet visade att pedagogerna hade en relativt homogen och likvÀrdig syn pÄ specialundervisningens funktion pÄ de tvÄ skolorna och hur den i sin tur bör vara utformad i ?en skola för alla?.

Introduktion/bakgrund: LĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning anvĂ€nds idag som rehabilitering vid lĂ€ndryggssmĂ€rta. Dock finns det en brist pĂ„ kvalitativa studier av hur patienter upplever lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. En kvalitativ ansatsmetodik kan belysa upplevelser och erfarenheter av studerade fenomen som en traditionell kvantitativ utvĂ€rdering inte kan erbjuda. Syfte: Att belysa hur individer med perifert medierad lĂ€ndryggssmĂ€rta upplevde att utföra lĂ„gbelastande motorisk kontrolltrĂ€ning. Metod: Åtta informanter intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide.

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lÀrare i Ärskurs 1-6 kan stÄ inför nÀr det gÀller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta nÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslÀrare och speciallÀrare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd att nÄ de nationella mÄlen? I studien har intervjuer anvÀnts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslÀrare, speciallÀrare och specialpedagog.

Hur m?nniskor definierar h?lsa varierar, m?nniskor prioriterar ?ven h?lsan p? olika s?tt. Idag ?r det m?nga som hoppar av tr?ningen innan en beteendef?r?ndring hinner ske. Det ?r viktigt att k?nna till hur motivation fungerar eftersom det ger en ?kning av kontroll, utveckling samt beteendef?r?ndring.

AbstraktStudien behandlar begreppskunskap inom omrÄdet positionssystemet hos elever i matematiksvÄrigheter. Undersökningen har gjorts i Ärskurs 4 och omfattar naturliga tal avseende tiobassystemet.Studien bestÄr av en kvantitativ undersökning och en kvalitativ del med intervjuer.Resultatet av studien har organiserats i tre omrÄden som har betydelse för individens utveckling av matematiska begrepp. TalomrÄdet 1-10, talsystemets uppbyggnad samt förstÄelsen av stora tal.Av resultatet framgÄr att förstÄelse av ett begrepp kan vara mer ytlig Àn den ser ut att vara. Brister i grundlÀggande begreppsförstÄelse kan leda till att rÀknesvÄrigheter uppstÄr. SvÄrigheter Àr bland annat begreppen talsort och platsvÀrde, sÀrskilt i stora tal.Sökord: begrepp, matematiksvÄrigheter, positionssystemet, schema, specialundervisning, tiobassystemet..

Den motoriska utvecklingen Àr en viktig del i barns utveckling.  För att den ska bli sÄ bra som möjligt mÄste de lÀra kÀnna sin kropp för att kunna utvecklas. DÀrför mÄste det finnas tillgÄngar till olika men samtidigt bra möjligheter för lek och lÀrande. LÀroplanen för förskolan (Lpfö98, s.5) tar upp att verksamheten ska vara stimulerande och utmanande för barnens lÀrande och det Àr en del av pedagogernas uppgifter. Syftet med denna undersökning Àr att se hur pedagogerna arbetar med att stimulera barns grovmotorik till största delen i den vardagliga verksamheten, medan finmotoriken inte Àr fokus för oss. Vi genomförde Ätta semistrukturerade intervjuer och studerade förskolornas veckoplaneringar, pÄ Ätta olika förskolor för att undersöka detta.

Regelbunden fysisk aktivitet under barndomen har visat sig ha en positiv inverkan pÄ den fysiska och psykiska hÀlsan. Den motoriska utvecklingen under tidig barndom kan komma att ha hÀlsorelaterade fördelar nÀr barnen kommer upp i vuxenlivet. Motorik Àr samlingsordet för mÀnniskans rörelseförmÄga och rörelsemönster. Detta omfattar pÄ olika nivÄer hjÀrnans funktioner av olika system. Dessa system, funktioner och nivÄer, bildar tillsammans mÀnniskans totala rörelsekapacitet.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken kunskap barnen i förskoleklass har om rörelse ochmotorik samt kring rörelsens och motorikens betydelse för inlÀrning. Det finns nÀmligenmycket som talar för att barn i dag tenderar att vara mer och mer stillasittande i samhÀlletöver lag. Detta trots att det finns forskning som visar vilken betydelse rörelse och envÀlutvecklad motorik har för att kunna skapa den ultimata möjligheten för inlÀrning.Resultatet visar en kvalitativ enkÀtundersökning i tvÄ förskoleklasser dÀr 13 barn ingick.I resultatet visas att barnen i förskoleklasserna ansÄg att rörelse innebÀr att man rör sin kroppfysiskt, som att gÄ, springa, hoppa eller klÀttra. De ansÄg att detta skedde i idrott eller i olikafritidsaktiviteter, men ocksÄ i leken som sker frÀmst utomhus. Barnen i förskoleklasserna kaninte redogöra för vad motorik innebÀr eller vilken betydelse motoriken har för inlÀrningen.Men de kan ÀndÄ se ett samband mellan rörelse och inlÀrning och Àr medvetna om attrörelsen underlÀttar koncentration och inlÀrning, men de kan inte redogöra för varför..

Arbetets syfte Ă€r att tydliggöra och lyfta fram vikten av rörelse för barnets motoriska utveckling och dess inverkan pĂ„ barnets inlĂ€rningsförmĂ„ga. Jag har utgĂ„tt ifrĂ„n följande frĂ„gestĂ€llningar: Hur ser idrottslĂ€rarna pĂ„ fördelningen av antalet undervisningstimmar i dagens skola? Är det sĂ„ att aktiva barn har lĂ€ttare för inlĂ€rning?StĂ€mmer det att ökad fysisk aktivitet: * leder till bĂ€ttre motorik? * ger piggare barn? * underlĂ€ttar skolprestationer? Arbete inleds med en litteraturgenomgĂ„ng dĂ€r jag presenterar historiska aspekter vad gĂ€ller idrotten och bakgrundsfakta till barnens motoriska utveckling. DĂ€r finns ocksĂ„ en presentation av undersökningar som visar pĂ„ motorikens betydelse för barnen dĂ„ det gĂ€ller inlĂ€rnig. Sedan följer min sammanstĂ€llning av de enkĂ€ter som idrottslĂ€rarna svarat pĂ„.

Syftet med studien Àr att undersöka vilken betydelse förskollÀrarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom omrÄdet visar att musik i förskolornas pedagogik Àr att föredra dÄ musik frÀmjar barns utveckling inom flera omrÄden, exempelvis sprÄk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssÀtt pÄ hur förskollÀrarna kan anvÀnda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien Àr uppbyggd utifrÄn en kvalitativ metod baserad pÄ strukturerade intervjufrÄgor. Studiens resultatdel visar pÄ förskollÀrarnas uttryck kring hur de ser pÄ musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.