Bakgrund och problemdiskussionHÄllbar utveckling har blivit en alltmer central frÄga för företag dÄ det har visat sig kunna haen pÄverkan pÄ företagens legitimitet och överlevnad. För att upprÀtthÄlla transparensen ochtrovÀrdigheten i hÄllbarhetsarbetet stÀlls allt högre krav pÄ företag och organisationer attkunna redovisa resultat av sina handlingar. Detta bör göras genom att integrera hÄllbarutveckling i ekonomistyrningen. DÄ hur hÄllbar utveckling kommer till uttryck iekonomistyrningen Àr ett relativt outforskat omrÄde Àmnar författarna av denna studie attundersöka följande frÄgestÀllningar:§? Hur kommer arbetet med hÄllbar utveckling till uttryck i företags och organisationersutformning av ekonomistyrningen?§? Hur anvÀnds den pÄverkade ekonomistyrningen?§? Hur kommer arbetet med hÄllbar utveckling till uttryck i företags och organisationersorganisation/organisering av ekonomistyrningen?SyfteSyftet med studien Àr att undersöka och beskriva hur företag och organisationer med entydligt kommunicerad hÄllbarhetsprofil integrerar hÄllbar utveckling i sin ekonomistyrning.MetodEftersom studien Àmnar undersöka och beskriva hur fyra företag och en organisationintegrerar hÄllbar utveckling i ekonomistyrningen kan studien antas vara av deskriptivkaraktÀr.

Jordens framtid Àr nÄgot som bekommer var och en. För att jag som pedagog ska kunna utgÄ frÄn mina elever vid planering av undervisning Àr det viktigt att jag Àr medveten om hur de tÀnker sig jordens framtid. Tror eleverna pÄ en hÄllbar utveckling, Àr eleverna optimister eller pessimister? Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring jordens framtid. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts gÀller hur eleverna tÀnker pÄ framtiden och om de sjÀlva kÀnner nÄgot engagemang för att gynna en hÄllbar utveckling.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever som gÄr i gymnasiet.

Syftet med undersökningen Àr att genom intervjuer utforska hur ett antal gymnasielÀrare i de ekonomiska Àmnena upplever möjligheter till skolutveckling i allmÀnhet, och i synnerhet i tider för införandet av en ny skolreform; Gy2011. Undersökningen syftar dessutom till att ge en bild av hur dessa lÀrare ser pÄ utveckling pÄ elevnivÄ, lÀrarnivÄ samt av skolan som helhet och pÄ hur de ser pÄ sin roll i detta sammanhang. Resultatet visar att lÀrarna upplever stora möjligheter att bidra till och ta del av skolutveckling och att de finner ett samband mellan utveckling av de olika nivÄerna och skolan som helhet. En analys och teoretisk tolkning görs utifrÄn faktorer som kan ha betydelse för en lÀrares upplevelser av sina möjligheter till utveckling. Faktorer sÄsom: var lÀraren stÄr i sin yrkesutveckling, yttre pÄverkan i form av arbetsmiljö, inre pÄverkan i form av förvÀntningar och motivation, hur lÀraren ser pÄ förÀndring och sin roll i denna.

Gymbranschen i Sverige har det senaste a?rtiondet sett en stor tillva?xt med fler akto?rer som har gett sig in pa? marknaden, vilket har lett till att konkurrensen ha?rdnat betydligt. Denna uppsats underso?ker hur sto?rre gymakto?rer pa? marknaden arbetar med sina varuma?rken fo?r att sa?rskilja sig i konkurrensen. En fallstudie med tre av de ledande gymakto?rerna i Uppsala utfo?rs fo?r att kartla?gga vilken medvetenhet kring varuma?rket som finns, och hur akto?rerna arbetar med att fo?rmedla det.

Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur vÀxelverkan mellan teknik, mÀnniska och natur hanteras i tekniklÀroböcker.  Totalt har 10 textavsnitt analyserats med en pragmatisk diskursanalytisk metod.  Resultatet som framkom ur de undersökta texterna visar olika diskurser och sÀtt att se pÄ samspelet mellan teknik-mÀnniska-natur.  De normer som styr inkludering och exkludering i texterna uttrycker olika natursyner, tekniksyner, samt olika uppfattningar om mÀnniskans roll och ansvar.  Analysen visar att de framanalyserade normerna ger problematiska följder i en kontext av utbildning för hÄllbar utveckling..

I kursplanen för Àmnet idrott och hÀlsa stÄr det att man skall ha ett grundlÀggande hÀlsoperspektiv som utvecklar eleven pÄ ett fysiskt, psykiskt och socialt plan. Elevens syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa fÄr stor betydelse bÄde i de yngre Äldrarna men Àven i senare skeenden i livet.Studier visar att fysisk rörelse frÀmjar sÄ vÀl lÀs- och skrivinlÀrning som rumsuppfattning och motorisk fÀrdighet. Elever som inte Àr fysiskt aktiva riskerar utanförskap dÄ de vÀljer att inte delta i idrottsundervisningen. Orsaker bakom detta problem kan exempelvis vara rÀdsla för att misslyckas inför sina kamrater eller rÀdslan för att vara sÀmre Àn de övriga. VÄrt syfte med undersökningen har varit att finna orsaker till varför elever vÀljer att inte delta i idrottsundervisningen och frÄgestÀllningarna vi anvÀnt oss av Àr: Varför vÀljer elever att inte delta i idrottsundervisningen och hur ser dessa elever pÄ idrottsÀmnet?I vÄr kvalitativa studie, med Ätta informanter, har det uppdagats tvÄ stora anledningar till varför eleverna inte deltar; dÄlig sjÀlvkÀnsla samt bristande motivation.

Detta arbete syftar till att beskriva huruvida fritidspedagogers vÀrdegrundsarbete frÀmjar hÄllbar utveckling. Arbetet utgick frÄn frÄgestÀllningarna hur fritidspedagoger arbetar med vÀrdegrundsperspektivet alla mÀnniskors lika vÀrde och hur detta arbete anknyter till att frÀmja hÄllbar utveckling. Undersökningen har genomförts genom en kvalitativ intervjustudie med fyra yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ olika fritidshem. Resultatet redovisas i ett antal kategorier och visar att pedagogerna arbetar utifrÄn allas lika vÀrde och att det genomsyrar deras profession och arbete. Det visade ocksÄ att de arbetar utifrÄn nÄgra huvudprinciper vilka Àr integrering, samtal, demokrati och gemensamt förhÄllningssÀtt.

Inom vissa yrkesroller kan den psykosociala arbetsmiljön vara sÀrskilt svÄr och ingen dag Àr den andra lik. Ledare av olika slag har i dagens situation mÄnga krav pÄ sig att utföra sitt arbete och att alltid vara antrÀffbara. Att arbeta med att stödja och motivera arbetslösa och socialbi-dragstagare Àr en speciellt svÄr situation att hantera nÀr det gÀller den psykosociala arbetsmil-jön. Syfte med denna undersökning Àr att genom vÄr frÄgestÀllning förstÄ hur den upplevda psykosociala arbetsmiljön Àr hos anstÀllda pÄ en verksamhet som arbetar med mÀnniskor som Àr i stort behov av stöd och uppmuntran. Detta vill vi göra för att utveckla mer kunskap om vad som ligger bakom upplevd arbetssituation ur psykosocial aspekt och dÀrmed kan vi sÄledes sprida kunskapen vidare och ha en förstÄelse för densamma i vÄr framtida yrkesroll.

Forskning har pĂ„visat ett samband mellan personer med neuropsykiatriska funktionshinder och kriminalitet. Aggression Replacement Training (ART) som förebyggande arbete har visat sig vara effektivt i syfte att reducera brottslighet. TillĂ€mpning av metoden Ă€r dock inte vanlig avseende personer med neuropsykiatriska funktionshinder varför det inte finns mycket forsk-ning pĂ„ omrĂ„det.Syftet var att utifrĂ„n systemteori med fokus pĂ„ Bronfenbrenners socialekologiska modell samt kognitiva behavioristiska teorier och social inlĂ€rningsteori teori beskriva och studera den ART- trĂ€ning som ingĂ„r i grundsĂ€rskolans undervisning pĂ„ Engelbrektskolan i Örebro kom-mun. UtifrĂ„n att en ny mĂ„lgrupp med sĂ€rskilda behov har identifierats Ă€r det angelĂ€get att erhĂ„lla information om metodens eventuella effektivitet.Författarna har valt att basera det empiriska materialet pĂ„ kvalitativa intervjuer. I avsnittet empiri presenteras relevant material kring ART-trĂ€ningen pĂ„ Engelbrektsskolan.

Syftet med utvecklingsarbetet var att ta reda pÄ hur utomhuspedagogik kan gynna barns utveckling i matematik och om utomhusmiljön kan öka motivationen och engagemanget hos barnen. Utvecklingsarbetet genomfördes pÄ tvÄ skolor, i en förskoleklass och i en Är 3. Vi planerade, genomförde samt observerade aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö motiverade och engagerade alla barn i olika Äldrar samt med olika erfarenheter och förutsÀttningar. Genom att barnen fÄtt uppleva matematiken konkret har de kunnat koppla begrepp till verklighetsanknutna exempel vilket gynnar barnens utveckling och lÀrande.

HÄllbarhetskonceptet har blivit mycket spritt och allmÀnt accepterat av myndigheter, politiker, företag och andra organisationer över hela vÀrlden. Som ett svar pÄ utmaningen att fÄ verksamheten att överensstÀmma med hÄllbarhetsideal, har intresset ökat bland svenska företag för att integrera arbetet med miljö, kvalitetsrelaterade och sociala frÄgor samt ekonomi. Företag inom verkstadsindustrin anses vara sÀrskilt aktiva pÄ det hÀr omrÄdet. Denna studies syfte Àr att beskriva hur företag gÄr frÄn miljöarbete till arbete för hÄllbar utveckling bl.a. genom att inleda en integrering av sina ledningssystem.

Benthic diatoms are used in Sweden for monitoring water quality in run-ning water; the method is also frequently used in other countries in Europe. One of the problems of the diatom method is the need for sedimentation of the fresh sample, to be able to decant the over standing water and add alco-hol as a preservations solution. To my knowledge, no results have been published about how long the settling time must be to ensure that the ben-thic diatoms really have settled down to avoid a loss of the diatoms when decanting the over standing water. The aim of my investigation was to improve the Swedish method where the benthic diatoms are used for water quality monitoring. I wanted to find out the appropriate time necessary to wait until all diatoms have settled down before decanting the over standing water. First, fresh benthic diatom samples were taken in the river FyrisÄn and the lake MÀlaren on different days. After arriving in the laboratory, I waited three different times (30 min, 60 and 180 min) for the diatoms to settle.

Denna studie syftar till att undersöka hur projektgrupper anvÀnder en formativ utvÀrdering. Fokus riktas mot huruvida utvÀrderingsformen frÀmjar lÀrande i ett projekt och vidare pÄ vilket sÀtt en formativ utvÀrdering leder till praktisk förÀndring. DÄ samverkan utgör en viktig hörnsten i teori om lÀrande utvÀrdering har fokus Àven riktats mot samverkan mellan utvÀrderare och pro- jektgrupp, och dess betydelse för anvÀndandet av ett utvÀrderingsresultat.Studien Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnts som metod. Urvalet bestÄr av tre inter- vjuer; tvÄ projektledare och en projektmedlem. De representerade projekten Àr finansierade av ESF och anvÀnder formativa utvÀrderingar.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur ledningen i ett företag försöker pÄverka de anstÀlldas attityder till hÄllbar utveckling. Vi har avgrÀnsat studien till att innefatta de attityder som Àr en del av företagens organisationskultur.Metod: Vi delar den hermeneutiska synen pÄ vetenskap dÄ vi anser att kunskapen föds hos den som söker att erhÄlla den. Uppsatsen Àr baserad pÄ en kvalitativ ansats och formen för att insamla empiriskt data utgörs av personliga intervjuer.Resultat och slutsats: Alla utom ett företag i vÄr studie ansÄg att det i nÄgon utstrÀckning gÄr att pÄverka de anstÀlldas attityder till hÄllbar utveckling. Företagen anvÀnder sig av samma metoder för att pÄverka attityder och beteende. Beteenden pÄverkar attityder, att dÀrför i vissa situationer lÄta beteenden förÀndra attityder kan för företag vara en effektiv vÀg att Ästadkomma attitydförÀndring.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till vidare forskning Àr att undersöka vilka eventuella problem som uppstÄr i och med begreppet hÄllbar utveckling.Uppsatsens bidrag: Det vi anser vara unikt med denna studie Àr den tvÀrvetenskapliga blandningen av socialpsykologi och kritisk managementlitteratur.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.