Det hÀr examensarbetet behandlar hÄllbar utveckling med utgÄngspunkt i de styrdokument som rör skolan, Lpfö 98, Lpfö 11, Lpo 94 samt Lgr 11. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av kritisk diskursanalys se hur resonemanget kring hÄllbar utveckling förs fram i de respektive lÀroplanerna samt huruvida det gÄr att se nÄgra förskjutningar i de olika lÀroplanernas sÀtt att föra fram resonemangen kring hÄllbar utveckling. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Hur ser ?talet om? hÄllbar utveckling ut i de nuvarande lÀroplanerna respektive i de kommande? Kan vi se nÄgra förskjutningar eller förÀndringar i de vÀrderingar och argument som skrivs fram? För att genomföra vÄr studie sÄ har vi som ett första steg analyserat de fyra styrdokumenten var för sig, dÀrefter har dokumenten stÀllts mot varandra för att vi ska förstÄ dem i ett större sammanhang. De förÀndringar som syns i lÀroplanerna för förskolan Àr frÀmst att förskolan har fÄtt tydligare mÄl för vad de bör arbeta emot inom natur och teknik.

Studien syftar till att undersöka förekomsten av hÄllbar utveckling i Lpo94, dÄ vi utifrÄn vÄra erfarenheter inom skolan inte har sett nÄgon undervisning för hÄllbar utveckling bedrivas. Ytterligare en anledning till att undersöka förekomsten Àr dÄ Sverige ingÄr i flera internationella överenskommelser dÀr det framkommer att undervisning för hÄllbar utveckling ska vara prioriterat. DÄ en ny lÀroplan, Lgr11, trÀder i kraft 1juli 2011 undersöktes Àven förekomsten av hÄllbar utveckling dÀri, dÄ studien syftar till att undersöka huruvida det skett förÀndringar till fördel för undervisning för hÄllbar utveckling i Lgr11 i förhÄllande till Lpo94. Vid analysen av lÀroplanerna anvÀndes en metodtriangulering, i form av innehÄllsanalyser, textanalyser samt komparativa analyser. Inför analyserna faststÀlldes nÄgra kriterier som utgick frÄn innebörden av hÄllbar utveckling, vilka hela studien sedan kom att bygga pÄ.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka perspektivet hÄllbar utveckling i lÀroböckerna.Studien bestÄr av tvÄ delstudier - en kvantitativ studie som undersöker vilket utrymme perspektivetfÄr i lÀroböckerna, och en kvalitativ studie som undersöker vilka idéer om ekonomisk tillvÀxt ochhÄllbar utveckling som förmedlas i lÀroböckerna. Som empiriskt material för studien anvÀndslÀroböcker som Àr framtagna för gymnasieskolans kurs SamhÀllskunskap 1b och Àr skrivna 2011.Resultaten visar att samtliga lÀroböcker behandlar hÄllbar utveckling och relationen mellanekonomisk tillvÀxt och hÄllbar utveckling. BÄde vad gÀller utrymme och vilka idéer som förmedlassÄ rÄder det stora skillnader mellan böckerna. Vid en jÀmförelse med tidigare genomförda studier avliknande karaktÀr visar det sig att de lÀroböcker som gett mycket eller lite utrymme till perspektiveti tidigare upplagor, Àven gör det i 2011 Ärs lÀroböcker..

Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.

Sammandrag Det hÀr arbetet handlar om elevgrupper pÄ tre olika nivÄer och hur de nyttjar bisatser i sina texter. TvÄ av grupperna har svenska som sitt andrasprÄk; en av dem gÄr pÄ grundlÀggande vuxenutbild-ning och den andra pÄ den gymnasiala motsvarigheten. Den tredje gruppen utgörs av elever med svenska som förstasprÄk, och dessa studerar pÄ gymnasial vuxenutbildning.För att faststÀlla andrasprÄkselevernas möjligheter att utveckla en komplex syntax, undersöks först deras PT-nivÄ utifrÄn Processbarhetsteorin och dÀrefter syntaktiskt samordning och underordning av bisatser. DÀrefter anlÀggs olika perspektiv pÄ bisatsanvÀndning, sÄsom nivÄer av underordning, bi-satsfrekvens och topikalisering av bisatser. Likheter och skillnader mellan de tre grupperna visas och mynnar ut i slutsatsen att studienivÄ Àr viktigare faktor för L2-tillÀgnande Àn förstasprÄk.

Syftet med vÄrt examensarbete var att beskriva pÄ vilka sÀtt leken bidrar till barnets sociala utveckling. Vi ville se hur barnet tog initiativ till kontakt och kommunikation i leken, hur barnet samspelade med andra i leken, samt hur barnet agerade och kommunicerade i situationer som fordrade empati och sympati och som pÄverkade osÀmja och vÀnskap i leken. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr dÀr tvÄ olika metoder har anvÀnts: observationer och intervjuer. VÄr undersökning gjordes utifrÄn barnens perspektiv dÀr undersökningsgruppen bestod av Ätta barn i Äldrarna 4-6 Är. Vi sammanstÀllde observationerna och intervjuerna i tabeller och analyserade dess likheter och skillnader.

This study is about how the dialog can help students with special needs to feel participation and inclusion in the class and the teaching. My purpose with this study was to look for how the students with special needs interact with other students and teachers through the dialogue. I also wanted to know if there is any positive and negative effects to teaching students with special need in the classroom compared with the teaching at the special teacher.I have taking purpose of the sociocultural theory in my study because it says that children learn together when they communicate with each other. The theory central words are dialog and scaffolding in the zone of proximal development. I also describe central words like participation, inclusion and students with special needs in the special teaching.I have investigated in four interviews, two of them were with a teacher and a special aids teacher, and two of them were students with special needs.

Syftet med uppsatsen Àr att tydliggöra vad före detta elever har upplevt som framgÄngsfaktorer vid vistelsen pÄ en resursskola och sÀtta det i relation till vad personalen pÄ en specialpedagogisk enhet tror att eleverna upplever vara framgÄngsfaktorer.Metoderna som anvÀndes i den kvalitativa studien var intervju och enkÀt. Vi anser att semistrukturerade intervjuer var den forskningsmetod som frÀmjade vÄrt syfte att belysa elevernas upplevelser pÄ bÀsta sÀtt.I personalundersökningen valdes enkÀt eftersom vi ville nÄ ett stort antal respondenter. FrÄgornas utformning var slutna, skattade och öppna svarsalternativ för att tydliggöra vad pedagogerna tror att eleverna upplevde som framgÄngsfaktorer pÄ resursskolan.Resultatet tyder pÄ att eleverna upplevde tiden pÄ resursskolan som positiv och att de fick den hjÀlp de behövde. Betydelsen av goda relationer belystes och relationen till personalen upplevdes som det mest betydelsefulla, överordnat kamratrelationerna.Den exkluderande skolformen upplevdes av eleverna positivt och deras samstÀmmiga uppgifter Àr att de kÀnt sig missförstÄdda och oönskade i tidigare skolformer, vilket bekrÀftas av pedagogernas uppfattning om elevers upplevelser. Vistelsen pÄ resursskolan har hjÀlpt eleverna bÄde kognitivt och socialt..

Bakgrund: Med eskalerande miljöhot Àr det sjÀlvklart att alla ska bidra till ett vÀrnande om miljön och en hÄllbar utveckling.Företag kan, frivilligt, utföra hÄllbarhetsredovisningar för attlegitimera sig inför sina intressenter. Ett bestyrkande frÄnoberoende part gör hÄllbarhetsredovisningen, som liggerutanför traditionell redovisning, mer trovÀrdig.Syfte: Syftet med fallstudien Àr att, utifrÄn en grundmodell och enutvidgad modell inom hÄllbar utveckling granska tre företags hÄllbarhetsredovisningar, för att i analys och slutsats urskilja om hÄllbar utveckling kan uppnÄs genom hÄllbarhetsredovisningar.Metod: FallstudieResultat: Med lagar som grund i all redovisning, tillsammans mednormgivande riktlinjer som exempelvis GRI, toppat med företagens vilja att konkurrera och marknadsföra sig via redovisning av miljö- och socialt ansvar, kan resultatet bli att en uppstramning av lagen i nulÀget Àr onödig..

Syftet med denna kvalitativa studie var att fÄ kÀnnedom i hur lÀrare i Är 1-3 hanterar det ökade ansvaret med att erbjuda sina elever daglig fysisk aktivitet. Ambitionen var Àven att fÄ insikt i lÀrarnas kunskaper kring fysiska aktiviteters effekter samt fÄ insyn i deras kunskaper kring LÀroplanens (Lpo 94) innehÄll rörande daglig fysisk aktivitet. UtifrÄn semistrukturerade intervjuer kunde slutsatsen dras att alla tio medverkande lÀrare ansÄg att det var betydelsefullt att arbeta med fysiska aktiviteter. Samtliga arbetade i mer eller mindre stor omfattning med fysiska aktiviteter i klassrummet, bÄde som pausmoment och integrerat i undervisningen. LÀrarna menade att elevernas behov lÀmpligen mÄste styra aktiviteternas omfattning och form.

AbstractMy purpose with this study is to find out if it helps children who have diffuculties with their concentration if they get to practise their motor behaviour knowledge during their day at the school to promote their learning capacity. My purpose is also to find out how schools works with motor behaviour training. To get answers to my questions have I done interviews with four educationalists and I have also used books and internet sites. Motor behaviour is of importance to how children learn things in the school, without a well working motor children gets difficulties to sit still and to concentrate. The children may put their energy at the wrong things in the classroom, when the energy instead should be need to learning things.

Syftet med denna uppsats Àr att visa hur en förskolegÄrd kan gestaltas med utgÄngspunkt i barns lek. Med vÄrt arbete vill vi belysa att den fysiska miljön pÄverkar hur bra leken utvecklas pÄ förskolegÄrden och dÀrmed pÄverkar barnets olika upplevelser och erfarenheter under utomhusvistelsen. Förslaget utgÄr frÄn barnets lek som en viktig komponent för utveckling och hÀlsa. DÀrmed Àr Àven pedagogik och motorik viktiga förutsÀttningar pÄ förskolans gÄrd. Till grund för gestaltningen ligger en litteratursökning samt en brukardialog som genomförts med barn, förskolelÀrare och förÀldrar. PÄ sÄ sÀtt utvecklade vi en förstÄelse för platsen och dess anvÀndning som kunde vÀvas ihop med den teoretiska kunskapen om barns lek i utemiljön. Under arbetet tar vi fasta pÄ att storleken pÄ förskolegÄrden Àr viktig för barns lek samt att leken flyter bÀttre i miljöer med naturkaraktÀr.

Enligt sÄvÀl nationella som internationella dokument ska det svenska skolvÀsendet undervisa för en hÄllbar utveckling. En viktig förutsÀttning för att detta ska uppfyllas Àr att de yrkesverksamma lÀrarna dels vet vad hÄllbar utveckling innebÀr, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att frÀmja en sÄdan utveckling. Det hÀr examensarbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hÄllbar utveckling Àr och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare Är.Viktiga aspekter i en utbildning för hÄllbar utveckling Àr bl.a att utveckla elevernas förmÄga att ta stÀllning i etiska frÄgor, att tÀnka kritisk, att förstÄ och hantera konflikter och att stÀrka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hÄllbar utveckling för smÄ barn, före skolÄldern. Det Àr under de tidigare Ären som vÄra vÀrderingar grundlÀggs och dÀrför Àr det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollÀrare vill jag arbeta med att grundlÀgga barns förstÄelse av hÄllbar utveckling. Ett sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan Àr att ge barnen möjligheter till en utevistelse dÀr man som pedagog visar barnen pÄ sammanhangen i naturen.FrÄgor rörande empati och inlevelseförmÄga har alltid varit viktiga i förskolan och de frÄgorna blir i skenet av utbildning för hÄllbar utveckling om möjligt Ànnu viktigare.

Tidigare forskning pekar pa? att medarbetare bland annat motiveras av balans mellan insats och belo?ning, fo?rva?ntningar som a?r fo?renliga med organisationens visioner och instrumentell motivation. A?sikterna i forskningen skiljer sig a?t i hur ansta?llningsform pa?verkar graden av arbetstillfredssta?llelse. Syftet med studien var att, genom en kvantitativ metod, underso?ka graden av arbetsmotivation hos lagermedarbetare.

HÄllbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare Är av hÄllbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson VÄrt syfte Àr att genom intervjuer och observationer försöka ta reda pÄ: - Genomsyras undervisningen i skolan av hÄllbar utveckling? - Kan utbildning om hÄllbar utveckling förÀndra Helsingborgs kommun och vÀrlden? - Arbetar de tvÄ skolor vi har med i undersökningen pÄ liknande sÀtt med hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hÄllbar utveckling? I vÄr bakgrund och tidigare forskning utgÄr vi frÄn rapporter som kommer frÄn bland annat skolverket och regeringen. Vi tar ocksÄ upp hur förloppet om hÄllbar utveckling har sett ut frÄn 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hÄllbar utveckling. Vi tar Àven upp punkter frÄn barnkonventionen och hur barn ser pÄ allvaret om vÄr miljö i vÀrlden.