BakgrundI bakgrunden beskrivs fritidshemmens framväxt samt hur fritidshemmen ser ut i dag. Även den pedagogiska miljön samt lekens betydelse belyses. Gällande styrdokument och gransk-ning från skolinspektionen samt barnkonventionen beskrivs under bakgrund. Utgångspunkten i studien framställs i den teoretiska ramen.SyfteStudiens syfte är att undersöka barns syn på lärandet som sker inom fritidsverksamheten.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod som bygger på intervjuer med barn i fritidsverksamheten. Intervjuerna har genomförts på tre olika fritidverksamheter.

Springa, hoppa, klättra!- Barns grovmotoriska utveckling i förskolan.

Furulund är en mindre ort i Skåne som står för en stor förändring när orten får en tågstation..

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur ko?rsa?ngare upplever sitt sjungande och varfo?r de vill sjunga i ko?r. Syftet a?r a?ven att underso?ka om ko?rsa?ngarna medvetet sjunger i ko?r fo?r de positiva effekterna som kunnats visas i tidigare forskning. Metod fo?r denna underso?kning har varit semistrukturerade och ostrukturerade intervjuer med sex informanter samt observation av en ko?r pa? 30 personer.Resultaten visade att det inte ga?r att sa?ga att man som amato?rsa?ngare alltid sjunger i ko?r fo?r den sociala gemenskapen, och de positiva effekter som kan uppsta? i samband med ko?rsa?ng.

Den här uppsatsen tar fasta på begreppet hållbar utveckling och dess mångsidiga betydelse. Hållbar utveckling är en del av innehållet i den svenska grundskolans geografiundervisning och förmedlas till eleverna genom bland annat sponsrade och förlagsutgivna läromedel. Syfte med studien är att analysera diskurser om hållbar utveckling som de artikuleras av olika sociala aktörer i sponsrade och förlagsutgivna läromedel producerade för undervisning i ämnet geografi, årskurs 7-9.Uppsatsen rör sig mellan det läroplansteoretiska forskningsfältet och forskning om utbildning för hållbar utveckling. Uppsatsen utgår från tidigare forskning om miljöundervisning, läromedelsforskning, forskning om sponsring i skolan och motsättningar i forskningsdebatten om hållbar utveckling.Studien är en diskursanalys som tar sin utgångspunkt i Laclau och Mouffes diskursteori. Det analyserade materialet är fyra förlagsutgivna läroböcker i geografi för årskurs 7-9 samt fyra sponsrade läromedel som behandlar hållbar utveckling och är riktade mot geografiundervisningen i årskurs 7-9.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka marknaden för djupfrysta färdigrätter. Vi vill få fram en konsumentprofil, dvs. undersöka vilka egenskaper som utmärker en typisk färdigrättskonsument, samt vilka attribut de värdesätter. Vi vill genom vår undersökning utreda om det finns tydliga segment, samt om konsumenterna har något behov som inte är tillfredsställt. Metod: För att få fram informationen till en konsumentprofil, bestämde vi oss för att genomföra en kvalitativ och en kvantitativ undersök-ning.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka uppfattningar som finns angående möjligheter och begränsningar för användandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv på hållbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken använts vid intervjuer av lärare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar på att lärare ställer sig positiva till IKT. Lärarna anser även att hållbar utveckling är betydelsefullt. Samtliga intervjuade påpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-användande.

Det här är en undersökning om varför allt fler skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik, samt vilka mål ledning och lärare har med detta. Det är också en undersökning om vilka orsaker som ligger bakom att lärare undviker att bedriva undervisning utomhus. Vad ser lärare ute på skolor i Sverige som hinder för att undervisa utomhus? Undersökningen grundar sig på litteraturstudier, intervjuer och enkäter. Av resultaten framgår att skolor satsar på att arbeta med utomhuspedagogik för att det finns många pedagogiska skäl till att göra det.

Den här studien undersöker elever genom en enkätundersökning i årskurs 6 om deras förståelse för hållbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet är också att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hållbar utveckling. Det som framkommer i enkätundersökningen analyseras och den visar på ett stort intresse från elevernas sida. Studien visar att begreppet hållbar utveckling är otydligt för eleverna, även om de har arbetat med en del av de olika områdena under terminen. Redan 1987 fastställdes det i Brundtland kommissionen begreppet hållbar utveckling och vad det står för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya Läroplanen från 2011.

Syfte: Syftet med studien var att belysa sambandet mellan cigarrettrökning och paro-dontit.Metod: Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställer aktuell forsk-ning inom det valda ämnesområdet. Detta studerades genom att granska olika studiers koppling mellan parodontit och cigarrettrökning. Studien baseras på 15 kvantitativa artiklar som söktes via PubMed och Sience Direct.Resultat: Resultatet visade att det fanns ett samband mellan parodontit och cigarrett-rökning. Rökning var den främsta beteendemässiga riskfaktorn för uppkomst av paro-dontit. Rökare uppvisar ett mer ohälsosamt beteende och negativ attityd till allmän hälsa.

För att åstadkomma en hållbar utveckling lyfts utbildning, av internationella policydokument för en hållbar utveckling, fram som mänsklighetens bästa hopp och mest effektiva medel[1]. Därför intresserar denna studie sig för hur svensk skola tar ansvar för att den potential som utbildning bär på skall utnyttjas. Studieobjektet i denna studie är läroböcker för den inledande fysikkursen på svenska gymnasieskolan, fysik A eller fysik 1. Vidare har undersökningen, med stöd i forskning om undervisning för hållbar utveckling, avgränsats ytterligare genom att endast rikta sig mot de uppgifter som finns i böckerna. Metoden som använts är en kvantitativ innehållsanalys där frågor om någon, och i så fall vilka, aspekter av hållbar utveckling och vilka kunskapsemfaser som betonas har ställts till böckernas samtliga uppgifter.

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgärdsprogram under luppen Antal sidor: 44 Åtgärdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebär en språklig handling där föreställningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur åtgärdsprogram upprättas, hur elever och skolsvårigheter beskrivs samt vilka mål och åtgärder som föreslogs i undersökta åtgärdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 åtgärdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 åtgärdsprogram som närlästes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur åtgärdsprogram upprättas visar att det återstår en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgången. Problematiken visar sig främst när det gäller pedagogiska utredningar, närvaro av vårdnadshavare vid upprättandet av åtgärdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lärares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svå-righeter.När det gäller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande är ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gällande på alla plan.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka möjligheter som finns till individuell utveckling i en organisation, men även att söka förståelse och ny kunskap om vad som ryms inom ramen för begreppet individuell utveckling hos de anställda. I syftet ingår även att lyfta fram vilken betydelse individuell utveckling har för de anställda i organisationen, samt att belysa de faktorer som möjliggör individens utveckling i organisationen. Studien antar även ett köns- och åldersperspektiv. I den teoretiska referensramen beskrivs förhållandet mellan individen och organisationen, samt jämlikhetsteori kring kön och ålder. Studien baseras på 14 intervjuer med anställda i en kommunal förvaltning.

Mobbning är idag ett begrepp som alla i samhället tar på stort allvar. Mobbning som företeelsehar funnits länge även om själva begreppet är relativt nytt. Det finns även inskrivit i svenska skolans läroplan att all personal på skolan ska arbete för att motverka trakasserier och konfliktsituationer. Syftet med denna studie är att undersöka vilken kunskap blivande lärare har om begreppet mobbning. Vidare är syftet att undersöka hur de under sin utbildning förbereds på att hantera mobbning.

Forskningen om teorin gällande sambandsförhållandet socioekonomisk utveckling och demokrati, även kallad moderniseringsteorin, har pågått sedan slutet av 1950-talet och pågår än idag. Jag har gett mig in på att göra en egen studie av sambandsförhållandet för att försöka verifiera eller falsifiera teorin. Detta är ingen enkel uppgift då det är mycket svårt att bevisa att det är just variabeln X som orsakat variabeln Y, men jag har gjort ett försök.Jag har gjort en kvantitativ studie där jag mäter sambandet mellan socioekonomisk utveckling och demokrati, mätt i HDI respektive Freedom House frihetsindex, i alla länder som det finns tillgänglig data för. Som ett komplement till detta har jag även gjort en mindre fallstudie av Kuba som är ett avvikande fall från teorin. Kuba har hög socioekonomisk utveckling men är odemokratiskt styrt, frågan är varför?.