Idrottsundervisning för elever med diagnosen autism Àr en miljö som krÀver specialpedagogiska ÄtgÀrder. Struktur Àr en grundlÀggande del i undervisningen av dessa elever. Detta Àr nÄgot som examensarbetet behandlar. Genom intervjuer och observationer har denna undersökning resulterat i olika metoder och undervisningsstrategier för barn och ungdomar med autism vad gÀller motorik, kondition, bollspel, samarbete, tvÄngsmÀssiga mönster och att fÄnga elevens intresse. Detta examensarbete kan fungera som ett underlag till idrottslÀrare som arbetar med autistiska elever.

FrÄgorna som jag stÀller i min uppsats utgÄr frÄn om ungdomars tidiga bekantskap med sagor haft betydelse för deras skönlitterÀra lÀsning i senare delen av grundskolan och hur man ska stimulera dem frÄn skolans sida att lÀsa mer. Problemet Àr det klassiska att det Àr svÄrt att fÄ elever i senare delen av grundskolan att lÀsa skönlitteratur, vilket ocksÄ mÄnga lÀrare inom skolvÀrlden uppmÀrksammat. Syftet med min studie Àr att undersöka om barndomens lÀsning varit av nÄgon större vikt för lÀsningen och hur man i skolan kan gÄ vidare. Judith A. Langers teori som Wegendal Wallin (1997) anvÀnt om olika lÀsfaser har legat till grund för min ana-lys.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur killar i Äldrarna 11 och 14 ser pÄ sig sjÀlva och sin psykosociala utveckling. Vad pÄverkar killars syn pÄ sig sjÀlva i sin psykosociala utveckling i Äldrarna 11- och 14 Är? Har killar i dessa Äldrar behov av samtal om sin psykosociala utveckling? Genom enskilda intervjuer fick killarna berÀtta om sina personliga upplevelser och erfarenheter. Resultatet visar att familjen och frÀmst mamman Àr viktig för killarna. Kompisar Àr Àven viktiga för killarna..

Antalet barn med autism ?kar i samh?llet, det finns minst en elev med autismdiagnosen i varje skolklass enligt. Det ?r dock oklart hur m?nga barn i f?rskole?ldern kan ha autism, men inte f?tt diagnosen p? grund av att de inte utreds i tidig ?lder enligt Socialstyrelsen (2022). Den h?r studien har f?r avsikt att belysa f?rskoll?rares upplevelser och erfarenheter i m?tet med barn som har autism.

Syftet med min uppsats Àr alltsÄ att ta reda pÄ hur man kan underlÀtta elevers, som har Aspergers syndrom eller visar tecken pÄ att befinna sig inom kriterierna för diagnosbedömningen utav Aspergers syndrom, vanliga skolgÄng. Den metod jag har anvÀnt mig av i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer.Det resultat som framkommit Àr att de intervjuade pedagogernas verktyg för att jobba med elever som har Aspergers syndrom kan man likvÀl anvÀnda i det vanliga klassrummet, med smÄ förÀndringar. Med god planering, tydliga regler, tydliga rutiner, ett öppet sinne och tydlighet sÄ funkar de intervjuades arbetssÀtt Àven i det vanliga klassrummet. NÄgot som framkom i en intervju var att man önskade sig en egen lÀroplan för elever med Aspergers syndrom med tanke pÄ att dem ibland kan behöva mer trÀning inom det som hör till det sociala livet sÄ att sÀga och att man inte hinner med det pÄ samma sÀtt eftersom man har lÀroplanen att följa till punkt och pricka..

Avsikten med detta arbete Àr att genom litteraturstudie och program frÄn Utbildningsradion undersöka den danska skolan Bifrostskolan. Hur de bedriver sin undervisning, och vilka grundpelare de bygger undervisningen pÄ. Vidare syftar arbetet till att jÀmföra den svenska lÀroplanen och grundtankarna i Bifrostskolan, för att se likheter och skillnader och om det Àr möjligt för svenska skolor att arbeta Bifrostinspirerat. Bifrostskolan prÀglas av engagemang och motivation. ArbetssÀttet Àr huvudsakligen praktiskt och efter tema.

Under de senaste Ärtiondena har vÀrdering och redovisning av immateriella tillgÄngar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsÀttare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgÄngarna Àr forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sÄdan tillgÄng ska redovisas. Syftet med denna studie Àr att undersöka huruvida redovisningsinformationens vÀrderelevans pÄverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgÄr frÄn en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under rÀkenskapsÄren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och dÀrefter gjordes multipla regressionsanalyser pÄ resultaten frÄn den modellen.

Syftet med studien Àr att analysera och diskutera förskollÀrares mening om vilka kunskaper och kompetenser barn bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Studien Àr genomförd med hjÀlp av kvalitativa intervjuer dÀr sju pedagoger pÄ tre olika förskolor i Norrbottens lÀn deltog. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÄ pedagogernas mening om kunskaper och kompetenser i relation till en hÄllbar utveckling diskuteras. Resultatet visar pÄ olika kunskaper och kompetenser som pedagogerna menar att barnen bör ges möjlighet att utveckla för att bidra till en hÄllbar utveckling. Pedagogerna lyfter dessa pÄ olika sÀtt vilket tyder pÄ att de brinner för olika delar av perspektivet hÄllbar utveckling, delar som de tillsammans synliggör i relation till varandra..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur lÀrare bedriver undervisning för en hÄllbar utveckling i de tidiga skolÄren. Vi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer för att fÄ mer djupgÄende svar och för att kunna stÀlla följdfrÄgor. FrÄgestÀllningarna vi vill ha besvarade Àr: Vad lÀgger lÀrarna i begreppet hÄllbar utveckling? Hur bedriver lÀrare i de tidiga skolÄren undervisning för hÄllbar utveckling samt hur pÄverkar lÀrarens egen attityd till Àmnet undervisningen? Resultatet visar att lÀrarna har problem med att definiera begreppet hÄllbar utveckling och att lÀrande för hÄllbar utveckling Àr ett komplext perspektiv som innehÄller mer Àn miljöaspekten. MÄnga lÀrare vÀljer att arbeta praktiskt dÀr eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av mÀnniskors handlingar.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka samt belysa hur förskollÀrare arbetar med barns lÀrande och utveckling i leken samt förskollÀrares syn pÄ lekens frÀmjande av barns utveckling och lÀrande. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsstrategi under vÄrt arbete. Vi har intervjuat samt observerat fyra förskollÀrare under arbetets gÄng och vi valde att anvÀnda oss utav öppna observationer och semistrukturerade intervjuer för att samla in materialet till vÄrt arbete. VÄrt resultat visar att leken Àr betydelsefull för barns utveckling och lÀrande samt att förskollÀrare anpassar sig efter barns intressen samt kunskapsnivÄ för att frÀmja barns lÀrande och utveckling i leken. Resultatet visar Àven att barn ska fÄ tid till att leka pÄ förskolan och att förskollÀrare ska finnas tillgÀngliga för barn i deras lek.

HÄllbar utveckling i skolan? en studie om hur lÀrare arbetar med hÄllbar utvecklingSustainable development in school? a study about teachers work with sustainable developmentI detta arbete har jag tittat pÄ hur lÀrare med inriktning mot naturvetenskapliga Àmnen arbetar med hÄllbar utveckling i klassrummet. Jag har i teoriavsnittet valt att börja med en definition av begreppet hÄllbar utveckling dÀr de tre olika perspektiven miljö, socialt och ekonomi tas upp. Sedan beskrivs det aktuella miljöproblemet global uppvÀrmning, för att sedan i teori delen ta upp vad som stÄr om hÄllbar utveckling i lÀroplanen och i kursplanerna för kemi, biologi och fysik. I det sista teoriavsnittet beskrivs hur tvÄ olika skolor har arbetat pÄ olika sÀtt med hÄllbar utveckling.Metoden som har anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer dÀr fyra naturvetenskapslÀrare har intervjuats om sin undervisning i hÄllbar utveckling.

BakgrundLitteraturen beskriver att utomhuspedagogik ses som ett fördelaktigt komplement till den verksamhet som sker inomhus. Det som upplevs utomhus gÄr inte att Äterskapa inomhus. För att kÀnna trygghet i och fÄ erfarenhet av utemiljön behöver du vistas mycket dÀri. Det behövs ocksÄ kunskap i Àmnet hos pedagogerna, vilket de borde fÄ mer av under sin utbildning. Utemiljön frÀmjar barnens fysiska och sociala utveckling.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur utbildade pedagoger i förskolan resonerar kring sitt förhÄllningssÀtt och arbete med utomhuspedagogik.MetodDenna studie utgÄr frÄn en kvalitativ metod, dÀr redskapet intervju har anvÀnts.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka barnets musikaliska utveckling i Äldrarna 0 till 10 Är. Uppsatsen redogör för de motoriska och kognitiva aspekterna av barnets musikaliska utveckling och pÄ vilket sÀtt musikpedagogen kan förhÄlla sig till denna utveckling. Arbetet redogör för tidigare forskning pÄ omrÄdet och med hjÀlp av intervjuer förankras denna forskning i pÄgÄende pedagogiskt arbete. Resultaten pekar pÄ kopplingar mellan barnets motoriska och kognitiva musikutveckling och pedagogens arbete..

Bakgrund Cerebral pares ?r ett begrepp som anv?nds f?r flera typer av motoriska funktionshinder d?r neurologiska symtom ?r en gemensam n?mnare f?r det olika typerna. Ca 95% blir vuxna och lever ett normall?ngt liv, dock med vanligt f?rkommande av bieffekter s? som kontrakturer i exempelvis rygg och leder. Efter f?dsel kan kvinnor k?nna k?nslom?ssigt misslyckande d? barnet blev annorlunda och att deras liv kommer att v?ndas upp och ner.

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vad DAMP (Dysfunktion i frÄga om Avledbarhet, Motorik och Perception) Àr och hur vi kan hjÀlpa barn med denna problematik i skolan. För att finna svar pÄ mina frÄgor i Àmnet har jag lÀst litteratur samt gjort egna empiriska studier. DAMP-problematiken Àr oerhört utbredd i Sverige idag. Man rÀknar med att det finns minst ett barn i varje klass som har DAMP i vÄra skolor. Min viktigaste slutsats i detta arbete Àr att barn som har DAMP Àr individer liksom alla mÀnniskor i samhÀllet.