Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

SammanfattningSyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares erfarenheter av sprÄkmaterialet Pilen. Vi vill ocksÄ belysa Pilen-materialet ur perspektiv av tidigare forskning om lÀs- och skrivinlÀrning. VÄr studie bygger pÄ en enkÀtundersökning som vi gjorde bland 25 lÀrare som anvÀnder detta undervisningsmaterial samt en observation av ett lektionspass dÄ materialet anvÀndes. De resultat vi fick frÄn vÄr enkÀtundersökning var övervÀgande positiva vad gÀller barnens motivation, sjÀlvkÀnsla och möjligheter att reflektera över sin egen inlÀrning. LÀrarna ansÄg Àven att det gav stora möjligheter att inkludera barn i behov av sÀrskilt stöd i vanlig klassundervisning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur man kan arbeta för hÄllbar utveckling i textilslöjden. Jag vill ta del av andra lÀrares erfarenheter samt undersöka hur eleverna upplever undervisningen. Studien baserar pÄ kvalitativa intervjuer med textillÀrare i grundskolan och elever i Ärskurs 8-9. Undersökningen ger en bild av hur lÀrare undervisar och hur lÀrare och elever ser att undervisningen i textilslöjden kan bidra till en hÄllbar utveckling. Skolan har en estetisk profil dÀr man arbetar Àmnesövergripande och Äterkommande har inslag av hÄllbar utveckling i form av Äterbruk.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur lÀrare belyser och arbetar med begreppet hÄllbar utveckling i de samhÀlls- respektive de naturorienterade Àmnena i grundskolans senare Är. I undersökningen har kvalitativa intervjuer anvÀnds dÀr de medverkande lÀrarna har fört fram sina tankar kring hÄllbar utveckling. Resultaten har givit en uppfattning om att undervisningen kring hÄllbar utveckling sker omedvetet trots att lÀro- samt kursplaner innehÄller begreppet. De dimensioner som hÄllbar utveckling innefattar Àr uppdelade mellan SO- och NO-blocken vilket medför till en ökad klyfta Àmnesblocken emellan..

The aim of this study is to investigate teachers? experiences of working with Writing to Read (WTR), and their perceptions of how pupils develop in reading and writing when they write on computers or similar devices. Another aim is to study teachers? motives for using the WTR method. The material used for analysis is four interviews with teachers who use WTR.

MÄnga barn tillbringar en stor del av sin tid pÄ fritidshem tillsammans med en eller flera fritidspedagoger. Denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper som fritidspedagoger har om barnens utveckling. Tycker fritidspedagogerna att det ingÄr i deras roll att följa och bedöma hur barnen utvecklas? Hur anvÀnder de dokumentation och andra instrument för att följa denna utveckling? Slutligen avser undersökningen att ta reda pÄ vad fritidspedagogerna gör med den kunskap som de har om barnen. Denna studie Àr en kvalitativ studie dÀr sju fritidspedagoger, tre kvinnor och fyra mÀn, i Kristianstad kommun har intervjuats.

Den hÀr studien handlar om vad pedagoger ute i verksamheten anser om förskolans roll att frÀmja barnens rörelse och hÀlsa. De frÄgor som besvaras Àr: Hur tÀnker pedagoger om begreppet hÀlsa och hur kan förskolan bidra till en sund hÀlsa? Hur ser pedagogerna pÄ barn och rörelse utifrÄn den dagliga verksamheten? Vilken betydelse tillskriver pedagoger miljön i samband med barns rörelse?Den teoretiska del tar upp olika synsÀtt pÄ rörelse ur historisk synvinkel. Det presenteras Àven tvÄ olika perspektiv att se pÄ rörelse och lek. Miljöns betydelse för barnens möjligheter till rörelse, samspel, identitet och lek kommer ocksÄ att behandlas.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda pÄ hur införandet av dans som eget skolÀmne skulle kunna berika eleverna. Den empiriska undersökningen utfördes genom kvalitativa, semistrukturerade, personliga intervjuer. Ett urval av personer inom skola och kommun med anknytning till Regeringens projekt Skapande skola, som syftar till att införa mer estetik sÄsom dans i skolan, intervjuades. Resultatet av vÄr studie visade att dans bland annat kan utveckla barns sjÀlvförtroende, motorik, sociala och kommunikativa förmÄga samt deras skolprestation. Studien visar Àven att det behövs mer forskning och resurser för att införa dans som skolÀmne..

Furulund Àr en mindre ort i SkÄne som stÄr för en stor förÀndring nÀr orten fÄr en tÄgstation..

Mitt syfte med denna uppsats Àr att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan specialpedagogik och musisk undervisning. Jag vill ta reda pÄ om speciallÀrare/specialpedagoger anvÀnder sig av musisk undervisning. I examensarbetet har jag intervjuat tolv speciallÀrare/specialpedagoger, jag har Àven anvÀnt mig av litteratur dÀr jag frÀmst inriktat mig pÄ olika inlÀrningsstrategier. Detta gjorde jag för att finna lÀmpliga metoder som jag kan anvÀnda mig av i mitt dagliga arbete med elever. För att belysa vikten av olika inlÀrningsstrategier tar jag upp nÄgra forskares perspektiv pÄ lÀrande, lÀroplanen för grundskolan, specialpedagogikens historia och vad musisk undervisning Àr.

FN har deklarerat Är 2005 till Är 2015 som ett decennium för utbildning om hÄllbar utveckling. DÀrför var det intressant att undersöka om det har fÄtt nÄgon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka om ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling har skett.Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med tvÄ fysiklÀrare, tvÄ naturkunskapslÀrare och tvÄ samhÀllskunskapslÀrare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hÄllbar utveckling varierar bland lÀrarna och att det inte har skett ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur lÀrare i grundskolans senare Är arbetar med hÄllbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hÄllbar utveckling och vidare Àven ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs Àven mÀnniskans pÄverkan pÄ miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hÄllbar utveckling. Den metod som Àr aktuell i den hÀr studien Àr en kvalitativ undersökningsmetod. LÀrare inom Àmnet hem- och konsumentkunskap samt lÀrare inom de samhÀllsorienterade Àmnena geografi, religion, historia och samhÀllskunskap har deltagit i en enkÀtundersökning.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.