Protonpumpshämmare är en grupp läkemedel som globalt sett tillhör de mest använda läkemedlen. De används vid t.ex. magsårssjukdomar och hämmar utsöndring av saltsyra i magsäcken vilket leder till att pH ökar. Clostridium difficile är en grampositiv stav- och sporbildande bakterie som vid antibiotikabehandling kan orsaka svåra diarréer. Det misstänks att protonpumpshämmare (PPI) kan orsaka överväxt av Clostridium difficile.

Urinretention, att inte kunna tömma urinblåsan trots att den är full, är en vanlig postoperativ Komplikation. Om tillståndet uppmärksammas i tid och patienten får hjälp att tömma urinblåsan kan permanenta skador av den övertänjda urinblåsan undvikas. De rutiner som idag finns för att motverka stora postoperativa blåsvolymer följs inte alltid. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av urinretention hos nyopererade patienter utan kvarliggande kateter (KAD) i postoperativ vård. Studien avsåg även undersöka om något samband kunde påvisas till tidigare påvisade riskfaktorer såsom ålder, kön, tidigare miktionsproblem, fyllnadskänsla, operationstid och operationstyp.

Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är en vanlig Komplikation efter neurokirurgiska operationer. Långa operationer, anestesiläkemedel, analgetika och vilken typ av kraniotomi (operativ öppning av skallen) som görs, är bidragande faktorer till illamåendet och kräkningarna. I denna kvantitativa litteraturstudie har åtta vetenskapliga artiklar granskats, utifrån frågeställningen: hur kan postoperativt illamående och kräkning behandlas och lindras, och vilka patientgrupper kan förväntas lida mer av det, relaterat till kimgin och anestesi. Syftet med studien var att belysa medicinska orsaker till samt farmakologiskt palliativ och förebyggande behandling vid postoperativt illamående och kräkning hos patienter som genomgått neurokirurgiska ingrepp. Vidare var syftet att relatera resultatet till ett vårdvetenskapligt perspektiv på sjuksköterskans omvårdnads funktion.

Postoperative Nausea and Vomiting (PONV) är en vanlig Komplikation efter neurokirurgiska operationer. Långa operationer, anestesiläkemedel, analgetika och vilken typ av kraniotomi (operativ öppning av skallen) som görs, är bidragande faktorer till illamåendet och kräkningarna. I denna kvantitativa litteraturstudie har åtta vetenskapliga artiklar granskats, utifrån frågeställningen: hur kan postoperativt illamående och kräkning behandlas och lindras, och vilka patientgrupper kan förväntas lida mer av det, relaterat till kimgin och anestesi. Syftet med studien var att belysa medicinska orsaker till samt farmakologiskt palliativ och förebyggande behandling vid postoperativt illamående och kräkning hos patienter som genomgått neurokirurgiska ingrepp. Vidare var syftet att relatera resultatet till ett vårdvetenskapligt perspektiv på sjuksköterskans omvårdnads funktion. Litteraturgranskningen var baserad på en systematisk analysmetod beskriven av Goodmann (1 996).

Postoperativt illamående och kräkning (Postoperative nausea and vomiting, PONV) är en vanligt förekommande Komplikation som drabbar 20 -30 % av patienterna, vilket kan leda till starkt obehag, aspirationspneumoni, sårruptur och förlängd vårdtid. Risken att drabbas av PONV orsakas av flertal faktorer såsom bl.a. kön, ålder, fetma, preoperativ oro, långvarig fasta, användning av opioider och operationsställe. Anestesisjuksköterskans icke-farmakologiska åtgärder i samband med detta tillstånd är av stor betydelse för att kunna tillgodose patientens fysiska och psykiska behov, men är inte evidensbaserade i samma utsträckning som vid farmakologisk behandling. Syftet med denna litteraturstudie, med analys av kvalitativ och kvantitativ forskning, är att studera vilka omvårdnadsåtgärder som kan förebygga/ lindra PONV, och vilka omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan utför, samt belysa patienters upplevelser och möjligheter till egenvård vid detta tillstånd.

Bakgrund: Till sjuksköterskans kärnkompetens hör att kunna arbeta säkert och evidensbaserat. För att detta ska vara möjligt måste sjuksköterskan i sitt arbete ständigt vara medveten om att eftersträva senaste kunskap i sitt handlande. Detta görs genom att inhämta och tillämpa senaste forskningsrön, vilket kan göras genom en litteraturstudie. Annersten och Willman har tidigare genomfört en litteraturstudie där frågeställningen var hur en subkutan injektion bör ges för att uppnå rätt dos på rätt plats med minsta möjliga Komplikationer. Slutsatsen som drogs var att den subkutana fettvävnadens tjocklek är avgörande för vilken längd nålen bör ha för att läkemedelsdosen ska distribueras till rätt vävnad.

Bakgrund: Till sjuksköterskans kärnkompetens hör att kunna arbeta säkert och evidensbaserat. För att detta ska vara möjligt måste sjuksköterskan i sitt arbete ständigt vara medveten om att eftersträva senaste kunskap i sitt handlande. Detta görs genom att inhämta och tillämpa senaste forskningsrön, vilket kan göras genom en litteraturstudie. Annersten och Willman har tidigare genomfört en litteraturstudie där frågeställningen var hur en subkutan injektion bör ges för att uppnå rätt dos på rätt plats med minsta möjliga Komplikationer. Slutsatsen som drogs var att den subkutana fettvävnadens tjocklek är avgörande för vilken längd nålen bör ha för att läkemedelsdosen ska distribueras till rätt vävnad.

Den första januari 2009 fick årskurs 3 en ny läroplan där det beträffandeskrivning framgår att elever ska behärska tre sorters genrer, nämligeninstruerande, berättande och beskrivande. Samma vår, dvs. våren 2009, ges deförsta nationella proven för årskurs 3 och där prövas elevernas genrekunskaperbåde muntligt och skriftligt. Detta blev upprinnelsen till denna uppsats och satteramarna kring den. Eftersom uppsatsen skrivs inom ämnet svenska somandraspråk hamnar fokus på flerspråkiga elevers textproduktion.I läroplanen för årskurs 3 används begreppet genrer för första gången somsärskiljande mellan olika texter och frågan är då vilken implicit kunskapundersökningens flerspråkiga elever besitter om genreskillnader när det gällerskriftlig produktion.

En felaktig uppläggning kan orsaka nervskador som kan leda till ett stort lidande för patienten. Detta har rapporterats som Komplikation under operation både i Sverige och internationellt. Operationssjuksköterskan skall i sitt yrke arbeta patientsäkert och har ansvar för att vårda patientens kropp mot skada och lidande. Alla patienter som genomgår operation löper risk av att utveckla nervskador. Vid uppläggning av patienter på operationsbord måste operationssjuksköterskan uppmärksamma tre skaderisker, vilket är obstruktion, tryck och sträckning.

Runt 70 % av skogsföryngringen i Sverige utförs genom plantering efter maskinell markberedning. På de flesta marker uppnås tillräckligt antal godkända planteringspunkter men vid riklig förekomst av block som hindrar eller stör markberedningsaggregatet blir det problem. En annan Komplikation i samband med markberedning på blockrik mark är att där till följd av tidigare brukningshistorik och ålder ofta finns rikligt med död ved i form av lågor. Vid markberedning ska hänsyn tas till att dessa inte skadas, eftersom död ved är viktig för den biologiska mångfalden. Huvudsyftet med denna studie var att jämföra resultatet av markberedning med grävmaskin respektive harv på blockrik mark, vad gäller planteringspunkter och skador på lågor. Även användbara planteringspunkter innan utförd markberedning samt skador på lågor orsakade av maskiner i samband med avverkningen studerades.

Nya generationer av datorer, digitalkameror, mobiltelefoner och annan elektronisk/teknisk utrustning tenderar att bli mindre utrymmeskrävande i förhållande till sin kapacitet i jämförelse med föregående modeller. Detsamma gäller också nya diagnostiska verktyg inom sjukvård, miljöövervakning m.m. Ett behov av aktiva komponenter av mindre format finns alltså på olika håll och möjligheten att skapa komponenter med proteiner som utgångspunkt har börjat undersökas. I denna studie fokuseras på aktin och myosin som tillsammans utgör de viktigaste proteinkomponenterna i skelettmuskler hos t.ex. människor och däggdjur.

Bakgrund: Missfall är en vanlig Komplikation i samband med en graviditet. Orsaken till missfall är flera och under ett pågående och hotande missfall finns ingen förhindrande behandling. Händelsen är ofta fysiskt odramatisk, men kan påverka föräldrarna emotionellt. Då det är kvinnan som blir fysiskt drabbad och därmed är patient, blir kvinnans partner i denna händelse ofta bortglömd. Både inom samhället och vården underprioriteras missfall och därmed kan upplevelsen hos föräldrar förbises. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att undersöka föräldrars upplevelse i samband med ett missfall.Metod: En litteraturöversikt som är baserad på tolv vetenskapliga artiklar.

Detta arbete är en studie av de ämneskoncept och traditioner som präglat bildundervisningen i grundskolans högre stadium under 1900-talet samt en överblick över de utredningar, forskningsprojekt och satsningar som haft till uppgift att undersöka och föreslå åtgärder för att förbättra kulturarbetet i allmänhet och bildarbetet i synnerhet i skolan och skolans ämnen. Mot dessa resonemang speglas fortsättningsvis resultatet av arbetets fältstudie som är en samtida blick in i några bildpedagogiska rum. Fältstudien syftar till att undersöka hur bildpedagogikens parallella ämneskoncept tar sig uttryck i bildlärares tänkande kring och beskrivning av sin undervisning . Fem bildlärare, utbildade vid olika tidpunkter har berättat om hur de bedriver den praktiska och gestaltande undervisningen i Bild i grundskolan (årskurs 6-9). I analysen av materialet utgår jag ifrån bildpedagogisk teori, ett kulturteoretiskt perspektiv samt den yrkespraktiska teorin.Resultatet pekar på många glädjeämnen men också att bildämnet utformas av den enskilde bildlärarens ämneskoncept i en blandning av gamla och nya bildpedagogiska traditioner ? till synes utan ett gemensamt måltänkande som utgår från kursplanen i ämnet Bild för grundskolan.

Obsterisk plexus brachialisskada (OBPP) är en nervskada som kan uppkomma vid vaginal förlossning. OBPP kan ge neurologisk funktionsnedsättning med varierad svårighetsgrad. Konsekvenserna för barn med OBPP är framförallt funktionsnedsättningar i axel, arm, hand och fingrar men även ögats nerver kan skadas. Den största riskfaktorn för OBPP är klinisk handläggning av skulderdystoci. Skulderdystoci är en svår Komplikation som uppstår då barnets axlar fastnat i kvinnans bäcken i samband med förlossningens slutskede.