Urinretention i postoperativ vård
En prospektiv studie av förekomst och riskfaktorer
Postoperativ urinretentionUrinretentionBlåsdistensionKvantitativTvärsnittsstudieProtokollPostoperativ omvårdnadBladder scan
Urinretention, att inte kunna tömma urinblåsan trots att den är full, är en vanlig postoperativ komplikation. Om tillståndet uppmärksammas i tid och patienten får hjälp att tömma urinblåsan kan permanenta skador av den övertänjda urinblåsan undvikas. De rutiner som idag finns för att motverka stora postoperativa blåsvolymer följs inte alltid. Syftet med denna studie var att undersöka förekomsten av urinretention hos nyopererade patienter utan kvarliggande kateter (KAD) i postoperativ vård. Studien avsåg även undersöka om något samband kunde påvisas till tidigare påvisade riskfaktorer såsom ålder, kön, tidigare miktionsproblem, fyllnadskänsla, operationstid och operationstyp. Urinretention definierades som urinmängd ?400 ml och oförmåga att tömma urinblåsan inom 30 minuter. Examensarbetet genomfördes som en prospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats på två postoperativa enheter där personalen utförde bladder scan (BS) på patienterna vid ankomst samt registrerade data på ett protokoll. Sammanlagt 60 protokoll analyserades. Sambandsanalyser utfördes med Pearsons? r-test; Student?s t-test användes för att jämföra medelvärden. Signifikansnivån angavs till p <0.05. Prevalensen av postoperativ urinretention uppmättes till 10%. Inga signifikanta riskfaktorer kunde påvisas. Unga män var överrepresenterade i gruppen med urinretention, vilket skiljer sig från tidigare studier. Vår studie begränsas av ett lågt antal ifyllda protokoll och resultaten är därför svåra att generalisera. Studien påvisar dock att stora urinmängder förekommer vid ankomst till den postoperativa enheten trots att förebyggande rutiner finns. Vidare forskning behövs för att utreda hur rutinen bättre kan anpassas och implementeras för ökad följsamhet.