Syfte och frågeställningarSyftet i studien var tvådelat, dels avsågs att analysera vad orienteringslitteraturen skriver om träning, dels att jämföra hur svenska elitorienterare tränade på 1980-talet och år 2010.Frågeställningar till källanalysen: Vad skriver orienteringslitteraturen om träningsupplägg, mental träning och mentala faktorer som påverkar prestationen samt tränarrollen?Frågeställningar kring hur elitorienterare tränade på 1980-talet jämfört med år 2010: Vilka skillnader och likheter i träningsupplägg bland kvinnor och män finns det mellan 1980-talet och år 2010? Har tränarrollen förändrats? Varifrån får elitorienterare sin kunskap om hur de ska lägga upp sin träning?MetodDe metoder som användes i studien var källanalys och enkätundersökning. De källor som analyserats är fem böcker som handlar om orienteringsträning. Respondenterna till enkäten var de som var landslagsaktiva under 1980-talet samt de som var det år 2010. Antalet respondenter var 13 från 1980-talet och 14 från år 2010.ResultatDe viktigaste resultaten i studien var att det finns både skillnader och likheter i vad som ingår i en elitorienterares träningsupplägg på 1980-talet jämfört med år 2010.

Försäkringsmarknaden i Sverige har stor samhällsekonomisk betydelse. Tillgångarna inom försäkringsbranschen är betydande och år 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försäkringar är stort och området är komplext. Det är därför svårt för en utomstående, en försäkringstagare, att bedöma och värdera olika försäkringslösningar och det är även svårt att avgöra vilket bolag som på bästa sätt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprättats ett flertal regelverk som reglerar försäkringsverksamheten.Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger då en försäkringstagare eller en försäkringsförmedlare säljer en försäkring till en försäkringstagare.

Ekonomistyrning innebär att med hjälp av olika styrmedel leda och styra organisationens medlemmar till att uppnå strategiska mål. För att kontrollera och utvärdera att målen nås är det vanligt att tillämpa prestationsmått. Affärsvärlden har förändrats och idag ställs högre krav på individen att prestera. Detta har lett till att individuella prestationsmått har börjat tillämpas i större utsträckning. Syftet med de individuella prestationsmåtten är att motivera individen till att sträva mot individuella mål som även leder till att strategiska mål nås.

Denna uppsats handlar om lärares helhetsbedömning av elevers skolskrivande. Vid en bedömning kan elevens skrivprocess vara lika betydelsefull som den färdiga texten att ta hänsyn till. Dock innebär processorienterad skrivpedagogik ett omfattande arbetssätt, och det kan av den orsaken vara svår att bedöma. Därför undersöks i denna uppsats några lärares perspektiv och deras uppfattningar om att bedöma något så komplext som elevers skrivprocesser.Syftet med uppsatsen är att klarlägga hur fem svensklärare säger sig bedöma elevers skrivprocesser. Mer specifikt gäller undersökningen hur lärarnas bedömningar förhåller sig till de nationella styrdokumenten, vilka didaktiska förhållningssätt de använder vid en bedömning av elevers skrivprocesser samt hur lärarna tror att deras bedömningar kan påverka elevernas fortsatta skrivande.Den metodiska utgångspunkten är samtalsintervjuer med fem svensklärare från två olika högstadier, här kallade Söderskolan och Nordskolan.

Detta projekt syftar till att utreda om metoden Lane Change Test (LCT) kan mäta hur förare distraheras av att utföra andra uppgifter under körning och om metoden kan användas för att avgöra när användning av ett system i fordonet under körning blir trafikfarlig. Projektet har utförts på Scania CV AB i Södertälje. Förarmiljön blir allt mer komplex och mer teknologi plockas in i fordonen, vilket innebär att risken ökar för att föraren distraheras. En önskan från fordonsindustrin är att kunna mäta distraktion som ett system alstrar, för att försäkra sig om att de system som förs in i fordonet inte är trafikfarliga. En metod för att mäta förardistraktion är LCT, som är under utveckling och utreds för att bli en standard.

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgående förändrats bland svenska högskolor på grund av bland annat lagändringar, samhällsförändringar och internationell påverkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften är idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhället. Diskussionen har varit omfattande när det gäller hur samhället och högskolan tjänar på att samverka, på vilket sätt det ska ske och hur man på ett konkret sätt kan påvisa de bästa tillvägagångssätten. Samverkan är ett brett och komplext ämne.

I arbetet med att bygga den hållbara staden får komplexiteten ses som en av de största utmaningarna. I takt med vetenskapens utveckling och alla nya forsk-ningsresultat blir arbetet dessutom hela tiden mer komplext. År 2007 nåddes brytpunkten då över hälften av världens befolkning var bosatta i städer. Den glo-bala urbaniseringen förutspås accelerera ytterligare och år 2050 förväntas ca sju miljarder människor vara bosatta i urbana områden. För att finna effektiva lösningar på de enorma utmaningar detta innebär, behövs nya sätt att tänka och nya verktyg för att hantera denna komplexa verklighet. Ex-empel på sådana verktyg är olika typer av hållbarhets- och miljöcertifieringssy-stem.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Inledning:På Barnhjärtcentrum i Göteborg vårdas barn och ungdomar med medfött hjärtfel i sambandmed hjärtkirurgi. Operationen Total cavopulmonary connection (TCPC) som genomförs i 3-4-årsåldern och ofta kräver flera veckors sjukhusvård innebär många för barnet iblandobehagliga procedurer. Vissa familjer klarar av att hantera de flesta situationer i dennasjukhusvistelse utan problem medan andra uppvisar tecken till stress i de situationer därbarnet inte klarar av att hantera upplevelsen själv. Som teoretisk referensram användsAntonovskys Känsla av sammanhang och Orems egenvårdsteori.Syfte:Syftet med denna studie var att belysa vilket stöd föräldrar kan vara för sitt barn under denspecifika sjukhusvistelsen i samband med TCPC-operationen.Metod:Kvalitativ induktiv metod har använts. För att pröva metoden genomfördes en pilotstudie.Urvalet bestod av föräldrar vars barn genomgått en TCPC-operation på Barnhjärtcentrum desenaste två åren.

När medlemmarna i en kooperativ förening behöver information för att ta ställning till om verksamheten styrs i deras intressen, är årsredovisningen ett viktigt verktyg. Denna studie har för avsikt att studera huruvida medlemmarna i en kooperativ förening använder årsredovisningen. Lantmännen är ett kooperativt företag, som ägs av många av landets lantbrukare. Företaget har en stor och komplex organisation med verksamheter inom många områden och i flertalet länder. Detta gör det svårare för medlemmarna att överblicka verksamheten, vilket kan medföra ett minskat engagemang samt att möjligheten till kontroll minskar. Troligen medför detta att intresset för årsredovisningen minskar. Ravensdown är en kooperativ förening i Nya Zeeland.

Kultur och företagskultur uppmärksammades på riktigt först i början av 80-talet, vilket gör ämnet och området relativt ungt. Uppståndelsen kring ämnet har fått allt fler forskare att studera organisationskulturens betydelse och innebörd. Denna studie genomförs utifrån de teorier som finns inom det symbolistiska perspektivet på företagskultur. Detta perspektiv är det som används främst av forskare inom ämnet och det brukar delas in i tre kategorier; verbala symboler, materiella symboler och handlingssymboler. Då ämnet är väldigt komplext och tvetydigt avser denna uppsats främst att undersöka handlingssymboler med avseende på ritualer för att få en djupare och bättre förståelse över dess betydelse för en organisation och dess medlemmar.

För att öka köreffektivitet och säkerhet samt minska bromsarnas slitage är de flesta av Scanias lastbilar och bussar utrustade med en hjälpbroms, så kallad retarder. En retarder arbetar generellt sett enligt någon av följande två principer. Dels en elektromagnetisk variant av retarder som bromsar bilens kardanaxel, drivaxlar eller växellåda genom att utnyttja elektromagnetisk induktion, eller som i Scanias fall där man använder sig av en hydrodynamisk tillsatsbroms som bromsar bilens kardanaxel genom att slunga vätska inom ett skovelsystem. Bromsenergin övergår då till värmeenergi som i sin tur kyls bort av bilens ordinarie vattenkylsystem. Bromsmomentet styrs via trycket som råder mellan skovelbladen.

Syfte: I och med en förändring i skollagen den 1 juli 2011 tillhör elever med autismspektrumtillstånd, utan utvecklingsstörning, grundskolan och inte längre särskolan. Denna förändring i lagtexten innebär stora förändringar för innebörden av ?en skola för alla? och förutsättningar för en sådan, därav användningen av ?en förändrad skola för alla?.Syftet med studien är att undersöka hur förändringen gällande elever med autismspektrum i skollagen upplevs av fyra lärare i grundskolan och hur lagändringen påverkar deras arbete med att erbjuda en inkluderande verksamhet. Uppsatsen fokuserar lärarnas beredskap, inställning och kunskap med fokus på hur detta påverkar deras lärarroll i en förändrad skola för alla. Teori: Studien är hermeneutisk inspirerad med inslag av livsvärldsfenomenologi.Metod: Fyra fördjupade samtalsintervjuer med lärare som har elever med autismspektrumtillstånd i sina klasser har genomförts.

Svensk flyktingpolitik är ett komplext politikerområde. Det handlar inte enbart om Sverige utan måste ses i ett globalt perspektiv. Det handlar om ett internationellt samarbete mellan olika stater, där FN:s ? flyktingkonvention och FN:s allmänna deklaration om mänskliga rättigheter har en central roll. En betydande aspekt i svensk flyktingpolitik är rätten att söka asyl.

Informationssäkerhet är ett område som kommit att sättas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har främst tekniska lösningar för att skydda viktig information fått uppmärksamhet, det är först på senare tid som informationssäkerhet har börjat uppfattas som ett komplext område som innefattar såväl tekniska, som organisatoriska och mänskliga faktorer. För att eftersträva en god informationssäkerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete läggas på att utveckla informationssäkerhetspolicys och säkerhetsansvariga måste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anställda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssäkerhetsbestämmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anställdas efterlevnad av informationssäkerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssäkerhetsbestämmelser avspeglar sig inom två vårdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts där såväl observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att säkerhetsmedvetandet och efterlevnaden av säkerhetsbestämmelser inom de undersökta organisationerna är tämligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad.