Sökresultat:
1365 Uppsatser om Komplexa tjänster - Sida 10 av 91
Poissonintegralen och randkonvergens
I den hÀr uppsatsen presenterar vi nÄgra av egenskaperna hos Poissonintegralen pÄ enhetsdisken U i det komplexa talplanet. I del 1 visar vi att Poissonintegralen för en kontinuerlig randfunktion Àr harmonisk pÄ U, kontinuerlig pÄ höljet av U och sammanfaller med randfunktionen pÄ randen av U. I del 2 behandlar vi Lebesgueintegrerbara randfunktioner. Vi visar att Poissonintegralen konvergerar mot randfunktionen i ett sÄ kallat icketangentiellt omrÄde nÀstan överallt. Vi visar ocksÄ att resultatet i en speciell mening Àr skarpt..
TrÀningsstÄng
Den hÀr rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De tvÄ protokollen Àr inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet anvÀnder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. PÄ grund av att de publika IPv4-adresserna Àr slut i vÀrlden sÄ mÄsteförr eller senare en fullstÀndig migrering ske pÄ internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera bÄde de Àldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram dÀr fokus ligger pÄkomplexitet, alltsÄ tidsÄtgÄng för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration dÀr testpersoner har fÄtt utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att fÄ fram tidsdata.
Förmedlade budskap om genus och sexualitet : En kritisk granskning av lÀroböcker i idrott och hÀlsa pÄ gymnasiet
Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.
Informationsbeteende i komplexa beslutsprocesser nyttjande av informationskÀllor vid informationssökning om automatiserade bibliotekssystem
The aim with this study was to examine which information sources are used by the librarians in the process of changing automated library system and why. Furthermore it was of interest to examine whether there are any correlations between variables environment, information quality, information availability, information need and information sources. I used a quantitative method that was carried out in form of a nationwide survey. Questionnaires were sent out to all the Swedish libraries that had change library systems sometime between the years 2000.
IntÀktsredovisning i byggföretag : En studie av intÀktsredovisning för pÄgÄende arbeten.
Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.
AnvÀndares mentala modeller av ikoner med komplexa funktioner
Denna uppsats undersöker hur en operatörs mentala modell av en ikon med en bakomliggande komplex funktion ser ut. Som metod har intervju anvÀnts och undersökningen Àr av kvalitativ art. Resultatet visar att operatörerna generellt upplever att ikonerna fungerar i sitt sammanhang, sÄ lÀnge operatören har kunskap om maskinerna och hur de fungerar sÄ upplever operatörerna ikonerna som logiska..
Samverkan i skolan
Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar
huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att
analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp
av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de
olika yrkesrollerna.
Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam
planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet,
vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r
grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av
samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.
Hur svÄrt Àr det egentligen? : En studie av sprÄkkomplexitet i Svenska dagbladet och Expressen 1952, 1982 och 2012
Den hÀr uppsatsen analyserar sprÄkkomplexitet i inrikesartiklar i Svenska Dagbladet och Expressen frÄn Ären 1952, 1982 och 2012. Syftet med undersökningen Àr att studera eventuella mönster och tendenser i vad som kÀnnetecknar sprÄkkomplexitet i artiklarna för respektive tidning och Är och hur sprÄkkomplexiteten förÀndrats över tid. Analysen genomförs med stöd i etablerade teorier om stilistik och lingvistisk komplexitet. Vidare analyseras artiklarnas sprÄkkomplexitet bÄde kvantitativt och kvalitativt med ett sÀrskilt analysverktyg som utvecklats i den hÀr studien för att just undersöka lingvistisk komplexitet. Exempel pÄ variabler som undersöks med koppling till sprÄklig komplexitet Àr menings- och ordlÀngd samt variabler nÀra kopplat till tidningsformatet som fÄtt lite skrivit om sig inom stilistiken, exempelvis antal repliker och lÀngd pÄ stycken.Undersökningens resultat visar att artiklarna i bÄde Svenska dagbladet och Expressen inte, som resultat i tidigare forskning pÄpekat, gÄtt en rak vÀg mot mindre komplext sprÄk: artiklarna frÄn 1982 har genomgÄende ett sprÄk som Àr mindre komplext Àn artiklarna frÄn 2012.
Projekt Korpralen
Den hÀr rapporten grundar sig i problematiken med att kombinera TCP/IPv4 ochTCP/IPv6 med varandra. De tvÄ protokollen Àr inte kompatibla att skicka paket mellansig och bara delar av internet anvÀnder sig av, eller har stöd för, det nyare protokolletIPv6. PÄ grund av att de publika IPv4-adresserna Àr slut i vÀrlden sÄ mÄsteförr eller senare en fullstÀndig migrering ske pÄ internet. Fram till dess behövs dockmigreringsmetoder som kan hantera bÄde de Àldre och de nyare TCP/IP-protokolletsimultant.I rapporten kommer olika migreringsmetoder plockas fram dÀr fokus ligger pÄkomplexitet, alltsÄ tidsÄtgÄng för implementering. Metoderna som presenteras utgören laboration dÀr testpersoner har fÄtt utföra simulerade migreringar med de olikateknikerna för att fÄ fram tidsdata.
Genetiska algoritmer för framtagning avstyrsystem för hissar
Genetiska algoritmer, som baseras pÄ den biologiska evolutionen, har historiskt sett anvÀnds till att lösa komplexa problem med vÀldigt stora lösningsrymder.I den hÀr rapporten beskriver vi hur vi implementerar en genetisk algoritm och en hissmodell, och undersöker möjligheterna att med hjÀlp av den genetiska algoritmen konstruera ett vÀlfungerande hisstyrningssystem.Trots att vi inte lyckas fÄ fram ett tillfredsstÀllande hisstyrningssystem, finner vi potential att lösa dylika problem med genetiska algoritmer, och redogör för hur man kan göra det..
Realisering av e-Deltagande genom webb 2.0 : En mall till webbtja?nster för konsultation av medborgare
Den hÀr uppsatsen utreder möjligheterna att realisera e-Deltagande genom webb 2.0.Genom att kombinera teori frÄn de bÄda Àmnena och observationer frÄn nÀmnvÀrda utförda realiseringar, utvecklas en mall till en webbtjÀnst för e-Deltagande som nyttjar funktioner frÄn webb 2.0.Ur litteraturstudier och observationer identifierades ett antal nyckelfunktioner samt vilka aktuella problem som finns inom realisering av e-Deltagande. Dessa problemomrÄden var: anonymitet, moderation, att slutplacering baseras pÄ exponeringstid, att liknande bidrag tar röster frÄn varandra samt röstningsmetod. För att lösa dessa genomfördes en process för deltagande design med testdeltagare frÄn olika intressegrupper i omrÄdet. Utvecklingen genomgick tre iterationer med framstÀllning av prototyp och testsessioner under vilka mallens olika lösningar och funktioner optimerades och validerades.Uppsatsen bidrar med ett steg i utforskningen av omrÄdet. Genom att tillÀmpa den mall som tagits fram kan offentliga instanser konsultera sina medborgare för att generera fram nya idéer och engagera dem i samhÀllsutformningen. .
Registerallokering med PBQP för en DSP
IrreguljÀra arkitekturer, sÄ som Digitala Signal Processorer, utgör nya utmaningar vid konstruktionen av kompilatorer. I det hÀr projektet undersöks PBQP, en alternativ algoritm till den traditionella grafallokeringen som ger större möjligheter att modellera komplexa begrÀnsningar. Projektet har fokuserat pÄ hur man modellerar alias och parrelationer i teorin, samt vad som finns implementerat i dagslÀget i kompilatorramverket LLVM. Det som framkommit Àr att stöd för par relationer saknas i LLVM i dagslaget och dÀrför ges nÄgra förslag pÄ hur man skulle kunna gÄ till vÀga föra att implementera dessa..
Samförvaltning inom den nya viltförvaltningen?
Syftet med studien Àr att undersöka förutsÀttningarna för en lyckad samförvaltningsprocess i de nya viltförvaltningsdelegationerna (VFD). Vad som gör detta Àmne sÀrskilt intressant Àr att det existerar en komplexitet kring intresset av viltförvaltning. Denna komplexitet inrymmer olika Äsikter om hur vilt bör/skall förvaltas och grunden till problemet Àr mÀnniskans samexistens med först och frÀmst rovdjuren. Metoden för att göra detta utgörs av en undersökande flerfallstudie dÀr en kvalitativ innehÄllanalys utförs pÄ redan insamlat intervjumaterial inom forskningsprojektet Legitimate institutions for carnivore management. FöremÄl för analys Àr Àven det formella regelverk som delegationerna har att förhÄlla sig till i form av; Förordning (2009:1 474) om viltförvaltningsdelegationer.
WebbyrÄers omvÀrldsanalys : Hur webbyra?er ha?ller sig a? jour med utvecklingen pa? webben
Webbyra?er arbetar inom en bransch som sta?ndigt fo?ra?ndras. Nya tekniker och tja?nster uppkommer dagligen, vilket go?r att det kan vara sva?rt att ha?lla sig a? jour med utvecklingen som sker pa? webben. Det finns ma?nga strategier fo?r att ha?lla sig a? jour fo?r andra branscher men dessa a?r sva?ra att applicera pa? webbyra?er da? de har en tendens att arbeta ad hoc.
Versaler, gemener & siffror: ett arbete om att skapa nya bokstavsformer i ett typsnitt
Vi befinner oss i en tid dÀr behovet att kommunicera stÀndigt ökar och det gÀller att hitta nya sÀtt att visuellt kommunicera. Vi ville dÀrför undersöka om det Àr möjligt att pÄ tre mÄnader skapa nya bokstavsformer frÄn grunden. Resultatet Àr 68 bokstÀver och siffror vars uttryck och egenskaper presenteras och jÀmförs. Ni kommer att fÄ en inblick i processen för detta komplexa och detaljrika hantverksyrke. Vi kommer avslutningsvis ge tips pÄ vad ni ska tÀnka pÄ vid framtagning av nya bokstavsformer..