Syftet Ă€r att synliggöra förstelĂ€rares och elevers erfarenhet av den pedagogiska verksamheten i svensk grundskola och inriktar sig pĂ„ att undersöka hur en god lĂ€randemiljö ser ut och skapas av lĂ€raren. Studien har utgĂ„tt frĂ„n tvĂ„ olika urvalsgrupper: förstelĂ€rare Ă„rskurs 7-9 och elever som genomgĂ„tt svensk grundskola.  Insamlingen av data har skett genom semistrukturerade personliga intervjuer av tre förstelĂ€rare och tre gruppintervjuer med elevgrupper. I resultatet framkom att lĂ€rarens kompetens och yrkesskicklighet har en avgörande roll i skapandet av en god lĂ€randemiljö. LĂ€rarens förmĂ„ga att skapa relationer, motivera elever och individanpassa har stor betydelse. Även lĂ€rarens Ă€mneskompetens, förmĂ„ga att planera och inta en professionell roll betonas.

Patienter pÄ intensivvÄrdsavdelningar kan vara kritiskt sjuka, instabila och deras tillstÄnd Àr ofta mycket komplexa, och dÄ intensivvÄrdssjuksköterskans arbetsmiljö Àr stressfull och med ett högt tempo Àr det viktigt att intensivvÄrdssjuksköterskan upplever att hon har tillrÀcklig kompetens för att kÀnna sig trygg i sin yrkesroll. Genom att undersöka intensivvÄrdssjuksköterskans upplevelse av den egna yrkeskompetensen kan denna studie leda till förÀndringsarbete dÀr arbete sker fortlöpande för att utveckla intensivvÄrdssjuksköterskans kompetens som ökar patientsÀkerheten för intensivvÄrdspatienter. En kvantitativ metod har anvÀnts med enkÀter som underlag för att fÄ fram resultatet. EnkÀterna har analyserats i SPSS. Resultatet av denna studie visar att desto lÀngre intensivsjuksköterskorna arbetat pÄ en intensivvÄrdsavdelning sÄ pÄverkas deras upplevelse av den egna yrkeskompetensen positivt.

Genom att samarbeta med andra aktörer pÄ marknaden kan företagen gemensamt bli mer effektiva och konkurrenskraftiga i syfte att tillsammans uppfylla kundernas mer komplexa och specifika önskemÄl genom att erbjuda helhetslösningar. Detta ligger till grund för den vÀxande nÀtverksbildning som mÄnga företag insett betydelsen av. Organiserade samverkansnÀtverk Àr en typ av företagsnÀtverk som bestÄr av ett antal smÄ eller medelstora medlemsföretag. Medlemsföretagen verkar pÄ en begrÀnsad geografisk yta och mÄlet med nÀtverket Àr att uppnÄ specifika affÀrsresultat. Syftet med denna uppsats var att identifiera en population av organiserade samverkansnÀtverk i Sverige samt undersöka hur styrgruppens sammansÀttning kan pÄverka nÀtverkets framgÄng.

Bakgrund: Den 22 mars 2000 gick det ut ett pressmeddelande om att Wilh. Sonesson AB tecknat en avsiktsförklaring med Ronneby kommun om att köpa Soft Center i Ronneby. FrÄgestÀllning: Vilka Àr de empiriska data som rör affÀren? Hur ser aktörerna pÄ affÀren? Vad innebÀr aktörernas förestÀllningar för affÀren? Syfte: Syftet Àr att utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar belysa affÀren mellan Wilh. Sonesson och Ronneby kommun och dÀrmed hjÀlpa affÀrens aktörer att inse vad som krÀvs för att affÀren skall bli lyckosam.

Bomullstextilier Àr en av de mest Äterkommande rÄvarorna i textilierproduktion, trots att medvetenheten om dess miljöpÄfrestande framstÀllning ökat Àr den fortfarande en av de viktigaste globala handelsvarorna. I och med den globala handeln har företagens agerande utvecklats frÄn att ha en lokal produktion och försÀljning till att handla med olika leveranto?rer och underleverantörer över hela va?rlden. Det lÄnga ledet leverantörer som krÀvs fo?r att framstÀlla bomullstextilier kan tillsammans med andra faktorer, som kulturella och etiska skillnader, leda till komplikationer nÀr det kommer till uppföljningen av företagens krav pÄ leverantörerna.

2005 inleddes det av FN utnÀmnda decenniet för utbildning för hÄllbar utveckling!Begreppet hÄllbar utveckling Àr för de flesta elever abstrakt. I detta examensarbete studeras vilken kunskap elever i Är 6 har om nÄgra frÄgor som rör hÄllbar utveckling. En del aspekter inom lÀrande för hÄllbar utveckling redovisas kortfattat, och dessa aspekter ligger sedan delvis till grund för en enkÀtundersökning. FrÄgorna hÀmtades frÄn Skolverkets nationella utvÀrdering 1998, Tema tillstÄndet i vÀrlden. FrÄgorna som valdes ut gÀller kunskap om vÀrldsproblem, handlingskompetens, och förmÄga att se samband.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare erfar deltagandet i leken i förskolan. ForskningsfrÄgorna som studien utgÄr frÄn Àr: Hur erfar förskollÀrare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollÀrare svÄrigheter och möjligheter med deltagandet i leken?Bearbetningen av insamlad data Àr inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, dÀr för-skollÀrarna ges möjlighet att berÀtta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervju-erna Àr dÀrför av kvalitativ karaktÀr.Det framkommer i resultatet att förskollÀrare ser pÄ sin roll kring leken pÄ olika sÀtt, som observatör, tillförare och medlekare. NÄgra förskollÀrare belyser svÄrigheter med delta-gandet, till exempel tidsbrist.I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollÀrarnas erfarande av deltagandet i leken.

I Sverige anses det viktigt att skolan bidrar till att fostra demokratiska medborgare genom att lÄta demokratiska vÀrden genomsyra skolans verksamhet. Demokrati och vÀrden Àr dock tvÄ komplexa begrepp och det Àr svÄrt att tala om globala demokratiska vÀrden. Av denna anledning Àr det av intresse att undersöka vilka vÀrden som framstÀlls som önskvÀrda i skolor i andra delar av vÀrlden, och hur dessa vÀrden kan förstÄs utifrÄn den svenska vÀrdegrunden. Den hÀr studien syftar till att öka kunskapen om vÀrdepedagogisk praktik i en grundskola i Uganda. Studiens syfte och frÄgestÀllningar besvarades genom en fallstudie i en lÄgstadieklass i östra Uganda, dÀr dokumentstudier av lÀroplan, intervjuer med skolpersonal och observationer i klassrummet anvÀndes som datainsamlingsmetoder.

Vi vill i vÄr uppsats ta reda pÄ den svenska revisionspliktens upplevda nytta ur ett intressentperspektiv inför en eventuell lagÀndring, för att fÄ en bild av hur intressenterna vÀrderar lagstadgad revision. För att fÄ en större insikt i Àmnet kommer vi Àven att undersöka andra lÀnders erfarenheter efter ett borttagande. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod för att belysa mer komplexa teman, gÄ djupare i Àmnet och ta reda pÄ varför och hur. Vid insamling av teori har vi anvÀnt oss av litteratur samt databaser som finns tillgÀngliga via biblioteket. Vi anvÀnde oss av ostrukturerade intervjuer Àven kallat öppna intervjuer.

Individers specifika, inneboende kunskap har kommit att bli ett allt viktigare redskap för att generera konkurrensfördelar i dagens förÀnderliga samhÀlle. Det stÀller dÀrmed krav pÄ ledningen att kunna hantera organisationens komplexa tillgÄng och frÀmja kunskapsöverföring mellan organisationsmedlemmarna genom tillÀmpliga processer. Lyckas detta, bevaras kunskapen inom organisationen.Syftet med studien Àr att skapa en ökad förstÄelse för ledningsdrivna processer och aktiviteter som avser att omvandla individbaserad kunskap till organisatorisk kunskap. Studien belyser ett antal olika kunskapsöverföringsprocesser som nyttjas av organisationer i praktiken. Face-to-face metoder har visat sig föredras vid överföring av kunskap sÀrskilt den tysta kunskapen, medan de tekniska/virtuella verktygen anses vara till fördel vid informationsspridning. En central slutsats för studien Àr att en verbal tvÄvÀgskommunikation, sÄsom fysiska möten och telefonkommunikation, Àr mest tillÀmplig vid förmedling av den tysta kunskapen.

Bakgrund: LÄngvarig smÀrta i nacke, skuldra eller lÀndrygg Àr komplexa tillstÄnd som kan leda till fysiska och psykiska pÄfrestningar samt försvÄra det dagliga livet för drabbade individer. Den vanligaste metoden för att minska smÀrta Àr att anvÀnda farmakologiska preparat men det finns en risk att dessa kan ha negativa biverkningar. Akupunktur Àr en komplementÀr behandlingsmetod med ursprung frÄn kinesisk medicin som Àven blivit godkÀnd inom svensk sjukvÄrd och kan anvÀndas som komplement till farmakologiska medel. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av akupunktur hos individer med lÄngvarig smÀrta i nacke, skuldra eller lÀndrygg. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ ansats har anvÀnts som metod för att besvara syftet.

Landets kommuner har en stor utmaning i hur man ska organisera den alltmer komplexa verksamheten och samtidigt kunna dra nytta av anstĂ€lldas kompetens pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt. Ängelholms kommun har bland annat valt att arbeta med Lean som Ă€r en filosofi men frĂ€mst en samling metoder och verktyg som handlar om att ha ett synsĂ€tt och arbetssĂ€tt i verksamheten som skapar vĂ€rde för kunden. Man ska fokusera pĂ„ det vĂ€rdeskapande och optimera detta, medan det icke vĂ€rdeskapande ska ifrĂ„gasĂ€ttas och minimeras. Syftet med uppsatsen var att utveckla större kunskap om hur individer uppfattar att lĂ€rande och utveckling individuellt och i arbetsgruppen pĂ„verkas nĂ€r Lean förbĂ€ttringstavla anvĂ€nds som hjĂ€lpmedel. Jag har utgĂ„tt frĂ„n Senges modell för förĂ€ndring dĂ€r fem discipliner, kunskapsomrĂ„den, blir medarbetarens bĂ€sta guide pĂ„ en framgĂ„ngsrik vĂ€g.

Syftet med denna studie var att undersöka om trÀning av exekutiva funktioner kan pÄverka den intra-individuella variabiliteten (IIV) i reaktionstid hos unga vuxna och Àldre. De 29 yngre och 30 Àldre deltagarna i studien delades upp i tvÄ grupper, en trÀningsgrupp som gick igenom 15 sessioner av trÀning i exekutiv funktion och en kontrollgrupp som endast deltog vid pre- och posttestning. I trÀningsbatteriet trÀnades de exekutiva funktionerna uppdatering, skiftning och inhibering i enlighet med det teoretiska ramverk om exekutiv funktion som skapats av Miyake (2000). I studiens pre- och postmÀtningar anvÀndes reaktionstidsdata frÄn tre tester: Serial Reaction Time (SRT), Flanker och Alternating Runs. Dessa tester skiljde sig frÄn de som anvÀndes i trÀningsbatteriet.

Dagens storflygplatser liknar allt mer stÀder i miniatyr med Àn mer komplexa fysiska strukturer Àn tidigare och en mÀngd olika flöden och funktioner som inte alltid Àr kopplade till flygresandet i sig, vilket stÀller krav pÄ allt mer planering och samordning av flygplatsens olika delar. I detta examensarbete i fysisk planering pÄ mastersnivÄ vid Blekinge Tekniska Högskola kommer undertecknad att studera tre nordiska storflygplatsers gestaltning, fysiska strukturer och hur dess olika flöden samordnas rumsligt. De flygplatser som har valts ut för studien Àr Gardemoen norr om Oslo, Arlanda norr om Stockholm samt Kastrup i sydöstra Köpenhamn. Tonvikten i arbetet kommer att lÀggas pÄ terminalens utformning och gestaltning dÄ denna har en central roll för flygplatsens primÀra funktion, att hjÀlpa mÀnniskan flyga..