Studien bygger pÄ en gruppdiskussion mellan tre lÀrare och en samtalsledare om betyg och artiklar om betyg och bedömning. Syftet var att tolka och förstÄ olika idéer och Äsikter om betyg. Det empiriska materialet analyserades och tolkades komparativt. Studien var hermeneutisk och tolkningen skedde i tre steg: för det första beskrivande, för det andra komparativt och för det tredje med fokus pÄ olika spÀnningsfÀlt som framkommit under arbetets gÄng. Dessutom refererades kontinuerligt till forskning inom omrÄdet.

Bakgrund: En stor del av de patienter som vÄrdas inom den somatiska slutenvÄrden har smÀrta och underbehandlad smÀrta Àr Äterkommande bland dem. Sjuksköterskor Àr genom sin roll i omvÄrdnaden och som administratörer av lÀkemedel delaktiga i patientens upplevelse av underbehandlad smÀrta. Det finns omfattande forskning inom smÀrta och smÀrtbehandling, men sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smÀrta Àr ett eftersatt forskningsomrÄde.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och uppfattningar av underbehandlad smÀrta inom den somatiska slutenvÄrden.Metod: Studien genomfördes enligt kvalitativ deskriptiv explorativ design genom nio individuella intervjuer med sjuksköterskor inom den somatiska slutenvÄrden. Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: I resultatet framgÄr tre kategorier som belyser sjuksköterskors perspektiv; Sjuksköterskors erfarenhet inom underbehandlad smÀrta och dess ursprung, Den komplexa smÀrtbedömningen och smÀrtlindring samt Konsekvenser av underbehandlad smÀrta.Konklusion: Genom misstro mot patienterna och deras subjektiva upplevelse av smÀrta samt frÄnvaro av reflektion hos vÄrdpersonalen skapar underbehandlad smÀrta onödigt vÄrdlidande och etiska dilemman inom vÄrden. Genom reflektion och tilltro till patientens upplevelse skapas möjlighet att förbÀttra patienters upplevelse av vÄrd och minska förekomsten av underbehandlad smÀrta..

Studiens syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare erfar deltagandet i leken i förskolan. ForskningsfrÄgorna som studien utgÄr frÄn Àr: Hur erfar förskollÀrare deltagandet i leken? och Hur erfar förskollÀrare svÄrigheter och möjligheter med deltagandet i leken?  Bearbetningen av insamlad data Àr inspirerad av ett fenomenografiskt perspektiv, dÀr förskollÀrarna ges möjlighet att berÀtta fritt om erfarandet kring deltagandet i leken. Intervjuerna Àr dÀrför av kvalitativ karaktÀr. Det framkommer i resultatet att förskollÀrare ser pÄ sin roll kring leken pÄ olika sÀtt, som observatör, tillförare och medlekare. NÄgra förskollÀrare belyser svÄrigheter med deltagandet, till exempel tidsbrist. I analysen visas de kvalitativa skillnaderna mellan förskollÀrarnas erfarande av deltagandet i leken.

Företag och organisationer Àr idag utsatta för stÀndiga förÀndringar bÄde i dess omgivning men ocksÄ internt. Vid ett förÀndringsintensivt företag med hög förÀndringstakt Àr förmÄgan att effektivt kunna leda och hantera förÀndringar en av de viktigaste framgÄngsfaktorerna. En kompetens som inte bara efterfrÄgas nÀr det gÀller högsta chefsnivÄn, utan vid större företag och organisationer Àr det ofta mellancheferna som blir ansvariga för genomförandet av förÀndringen. I de allra flesta fall förvÀntas de dessutom fortsÀtta med det vanliga operativa arbetet som mÄste hanteras parallellt med förÀndringsarbetet. Tid Àr en trÄng sektor och det krÀvs en tydlig prioritering av arbetsuppgifter.

Studiens syfte Àr att bidra till en ökad förstÄelse och insikt i pedagogers motiv för anvÀndandet och inte anvÀndandet av grupparbete som arbetsmetod i den svenska skolan. Grupparbete som arbetsmetod har minskat i den svenska skolan pÄ 2000-talet, vilket vi har svÄrt att förena med de teorier som genomsyrar den svenska lÀroplanen, det vill sÀga de konstruktivistiska och sociokulturella teorierna. Vi har i denna studie valt att undersöka verksamma pedagogers uppfattningar kring de motiv dessa har för att arbeta och inte arbeta med grupparbete som arbetsmetod. Vi har anvÀnt oss av en fenomenografisk ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Vi har undersökt sex pedagogers uppfattningar kring grupparbete som arbetsmetod pÄ en skola i mellersta norrland.

Tre av fyra sammangÄenden misslyckas med att uppnÄ de finansiella och strategiska mÄl som de har satt upp. Anledningen till att varför sÄ mÄnga kombinationer av sammangÄenden misslyckas beror pÄ att sammangÄenden Àr i behov av rigorösa och omfattande anstrÀngningar före, under och efter förloppet. Ofta ignoreras dessa behov och/eller fÄr inte tillrÀckligt stort utrymme. De flesta studier av strategiska förÀndringsprocesser i form av sammangÄenden organisationer emellan fokuserar endast pÄ en sammangÄendeprocess i taget och det finns fÄ studier som över huvud taget beaktar flera processer i följd. Dessutom verkar det vara mer regel Àn undantag att den mÀnskliga faktorn glöms bort eller i alla fall inte tas hÀnsyn till i tillrÀckligt stor grad.

Bakgrund: En psykossjukdom Àr en sjukdom som inte bara drabbar personen sjÀlv utan hela dennes familj. Hela familjens livsvÀrld pÄverkas och familjelivet anstrÀngs hÄrt. Den psykossjuka familjemedlemmen erfar vÀrlden pÄ ett annorlunda sÀtt. Vanliga symtom vid en psykos Àr bland annat hallucinationer och vanförestÀllningar. En bra vÄrdrelation mellan vÄrdgivare, den sjuka psykossjuka familjemedlemmen och anhöriga Àr en förutsÀttning för ÄterhÀmtning.Syfte: FÄ ökad kunskap om och förstÄelse för anhörigas upplevelse av att leva med en familjemedlem med psykossjukdom.Metod: Metoden som valdes för studien var en systematisk litteraturstudie i vilken elva vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Tre kategorier framtrÀdde ur data.

I denna rapport tar vi upp diskussionen om polisens psykiska vÀlbefinnande. En frÄga vi stÀllde oss var hur det Àr stÀllt med polisens psykiska hÀlsa Àr idag? Vi har intresserat oss för denna frÄga dÄ det snart Àr dags för oss att möta alla de komplexa situationer som polisyrket medför. Det sÀgs att man som polis fÄr se mycket av samhÀllets baksida. Hur klarar man som privatperson av allt man fÄr se i sitt kommande yrke utan att den psykiska hÀlsan drabbas.

Denna uppsatts Àr ett kandidatarbete pÄ programmet för Fysisk Planering pÄ Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 15 hp. Uppsatsen genomförs under utbildningens tredje Är. Uppsatsen undersöker hur problem och konflikter med konflikter vid hantering av olika sorters trafiksystem pÄ samma plats har skapat en problematisk trafiksituation i BergÄsa. Vilka aktörer som bidragit till att dessa konflikter uppstÄtt undersöks, och hur dessa aktörer Àven begrÀnsar platsens framtida utveckling. Detta genomförs genom en teknisk och historisk studie av platsen, kopplat till en analys av aktörernas pÄverkan pÄ processen.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Regionala flygplatser har idag svÄrt att nÄ lönsamhet enbart baserat pÄ trafikavgifter frÄn flygbolagen. För att fÄ bukt med detta problem behöver flygplatserna fÄ inkomster frÄn andra delar av flygplatsens komplexa verksamhet. Vi har dÀrför fÄtt i uppdrag av Luftfartsverket att undersöka om regionala flygplatser framgÄngsrikt kan arbeta med att skapa lojalitet hos sina resenÀrer vilket kan vara en tÀnkbar utvÀg för att öka inkomsterna. VÄr frÄgestÀllning Àr dÀrför: Hur ser en regional flygplats förutsÀttningar och strategiska möjligheter ut för att göra resenÀrer lojala? För att besvara denna frÄgestÀllning har vi studerat befintlig litteratur som berör flygbranschen och lojalitet.

Syftet med arbetet var att undersöka samt förstÄ vilka svÄrigheter och möjligheter socialsekreterare inom socialtjÀnstens barn- och familjeenhet upplever med att alltid ha barnperspektivet i fokus vid utredning. För att uppnÄ syftet valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra socialsekreterare. Empirin analyserades med hjÀlp av nyinstitutionell organisationsteori, som kompletterades med begreppen organisationskultur och maktrelation, samt ett professionsperspektiv. Vad som menas med barnperspektivet och barnets bÀsta Àr inte lÀtt att konkret definiera. Att alla barn ska betraktas som egna individer med individuella behov Àr dÀremot nÄgot alla fyra intervjupersonerna som deltog i vÄr studie var eniga om och hade som grundlÀggande tanke i sitt arbete.

Under de senaste Ären har olika former av kognitiv distraktion, till exempel att tala i mobiltelefon med handsfree, relaterats till en betydande mÀngd olyckor i trafiken. Av den anledning finns det ett stort intresse i att ta fram olika tekniska system för att upptÀcka förare som Àr distraherade. MÄlet med denna studie var att ta ett steg tillbaka och undersöka mÀnniskors förmÄga och metoder för att avgöra distraktion hos andra. DÄ det saknas tidigare forskning Àr upplÀgget en explorativ förstudie bestÄende av tvÄ delar. Under den första delen samlades material in pÄ distraherade bilförare i simulerad förarmiljö.

Denna uppsats a?mnar utreda den upphovsra?ttsliga problematiken som uppsta?r vid anva?ndandet av generativ AI, med sa?rskild inriktning pa? musikbranschen. Uppsatsen underso?ker anva?ndningen av upphovsra?ttsligt skyddade verk som input i AI-system samt den genererade musikens upphovsra?ttsliga status. I syfte att utforska de tva? dimensionerna av generativ AI och upphovsra?tt fokuserar uppsatsen pa? relationen mellan input och output, med ma?let att belysa det komplexa sambandet mellan tra?ningsdatan och musiken som genereras.

Vi har i denna uppsats valt att titta nÀrmare pÄ mellanchefens arbetssituation, och vad det Àr som pÄverkar denna. Mellanchefers arbete Àr som vi ser det vÀldigt hÄrt pressat. De ska dels föra ledningens mÄl och visioner vidare till medarbetarna. Dessutom ska de Àven kunna leda det dagliga arbetet pÄ sektionen. Detta innebÀr en hög arbetsbelastning pÄ grund av mÄnga direktrapporterande medarbetare.