Sök:

Sökresultat:

995 Uppsatser om Kompletterande tjänster - Sida 44 av 67

Komplement, konkurrent eller verktyg : Aktörsperspektiv pÄ datoranvÀndning pÄ en förskola

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

Tre livsstilsmagasins omslag under 60 Är : En studie om hur Damernas VÀrlds, Feminas och Veckorevyns omslag har utvecklats frÄn 1952 till 2012

Syftet med den ha?r uppsatsen a?r att underso?ka pa? vilket sa?tt omslagens form och inneha?ll fo?r tre olika livsstilsmagasin fo?r kvinnor: Veckorevyn, Damernas Va?rld och Femina, har utvecklats fra?n 1952 fram till 2012. Ett ytterligare delsyfte a?r att kunna diskutera varfo?r utvecklingen sett ut som den gjort. Underso?kningen har genomfo?rts med en kvalitativ ansats genom analyser av 39 olika tidskriftsomslag, samt kompletterande intervjuer med tre grafiska formgivare vid de underso?kta tidskrifterna.

?ett styvsint och krigiskt slÀkte? eller förstÄelse och reflektion? : LÀromedel i historia ? en studie av synen pÄ kunskap

Uppsatsens syfte Àr att undersöka den syn pÄ kunskap som förmedlas i lÀroböcker samt att diskutera denna syn utifrÄn hur lÀrare ser pÄ sin anvÀndning av lÀromedel. Studien görs som en jÀmförande kvalitativ undersökning av sex lÀroböcker frÄn tvÄ skilda tidsperioder, sekelskiftet 1900 samt sekelskiftet 2000. Den utgÄr frÄn frÄgestÀllningar som om lÀroböckernas övergripande syfte skiljer sig mellan böckerna, vilken betydelse lÀroboken har för lÀrarnas arbete och om det gÄr att se nÄgon övergripande förÀndring i attityd till lÀroböcker. Med dessa frÄgestÀllningar som utgÄngspunkt genomförs en textanalys samt en enkÀtstudie. I textanalysen undersöks och diskuteras bÄde tilltal och beskrivningar, innehÄll och teman samt vÀrderingar och attityder.

Är mĂ„let mĂ€tt? - en fallstudie av prestationsmĂ€tning i ideella organisationer

VÄrt arbete baserar sig huvudsakligen pÄ en fallstudie av prestationsmÀtning i sex fallorganisationer; tre fackförbund och tre insamlingsorganisationer. I dessa organisationer utförde vi semistandardiserade intervjuer med ekonomichef eller motsvarande. Valen grundade sig i vÄr önskan att fÄ en större förstÄelse för prestationsmÀtning i ideella organisationer och att utifrÄn fallen kunna beskriva och analysera aspekter inom omrÄdet. VÄr teoriram Àr uppdelad i tvÄ delar; en förklarande och introducerande del samt en praktiskt inriktad del dÀr processen och strukturen i prestationsmÀtningen tas upp. Empirin presenteras i sex avsnitt, ett för varje fallorganisation, med insamlingsorganisationerna först och fackförbunden dÀrefter.

Annekteringen av Krim : Analys av Putins agerande utifrÄn ett rationellt perspektiv

Abstrakt I den hÀr uppsatsen i statsvetenskap studeras Rysslands president Vladimir Putins agerande under Krim-krisen. Den har som syfte att söka en rationell förklaring för dennes agerande med Ätanke av att ytterst fÄ vÀsterlÀndska bedömare förmÄdde förutse en rysk intervention pÄ Krim. Samt att pÄ ett bredare plan analysera svÄrigheterna med att förutse militÀra interventioner.  För att ge en sÄdan förklaring anvÀnds en rally-round-the-flag modell som kompletterande perspektiv. Materialet till studien har funnits i huvudsak i massmediala kÀllor dÀr nyhetsartiklar som analyserar hÀndelseförloppet och motiven bakom det har studerats.

Budgetens vara eller icke vara i kommunal verksamhet: en fallstudie av Bodens kommun

Syftet med denna uppsats har varit att skapa förstÄelse för hur en kommun anvÀnder sin budget för att styra sin verksamhet samt att undersöka om kommunen anvÀnder sig av andra styrverktyg för att komplettera budgeten. Vi samlade in litteratur pÄ LuleÄ tekniska universitets bibliotek och kompletterade med en fallstudie pÄ Bodens kommun. Vi gjorde tvÄ stycken intervjuer, en med kommunens ekonomichef och en med chefen för socialnÀmnden. Vi fann att den upprÀttade budgeten i kommunen stÀmmer överens med den litteratur vi lÀst om hur budgeten ska upprÀttas. Dock sÄg vi att budgeten inte anvÀnds som ett styrmedel pÄ det sÀtt som litteraturen beskriver.

OS i kommersiell tv : En jÀmförande studie av SVT och TV3:s sÀndningar av vinter-OS 2010 och 2014

Syftet med uppsatsen var att undersö?ka likheter och skillnader i SVT och Viasats respektive huvudkanals bevakning av vinter-OS 2010 i Vancouver och 2014 i Sotji, dÄ? OS i Sotji var det fö?rsta som sÀ?ndes i kommersiell tv i Sverige. FrÄgestÀ?llningarna utgick frÄn vilka idrotter, sÀ?ndningstyper och kö?n de tvÄ kanalerna prioriterade, samt vilka orsaker som kan finnas till eventuella likheter och skillnader.Studien baserades pÄ tvÄ metoder: En kvantitativ innehÄllsanalys av bÄda kanalernas sÀndningar, sammanlagt 387 timmar tv-material, och kompletterande kvalitativa intervjuer med representanter för respektive kanal. Resultatet av den kvantitativa innehÄllsanalysen visade att bÄda kanalerna Àr lika sett till vilka sporter de prioriterade, och sett till kö?nsrepresentationen.

Mikroföretag och redovisning : ur den redovisningsansvariges perspektiv

Sveriges företagsstruktur bestÄr till största del av mikroföretag. Det innebÀr att de Àr mycket viktiga för vÄr svenska vÀlfÀrd och samhÀllsutveckling vilket mÄnga politiker tagit fasta pÄ i sin politik. Problemet Àr att mÄnga fokuserar pÄ att gynna nystartande av företag och tillvÀxt i de redan existerande mikroföretagen. I verkligheten finns tvÄ av tre mikroföretag kvar efter tre Ärs verksamhet. Av de som inte avvecklats inom den hÀr tidsperioden upplever dessutom nÀstan en tredjedel att lönsamheten Àr mycket dÄlig, eller ganska dÄlig.

En studie om 1968. Tre personliga berÀttelser och erfarenheter samt innebörden av Äret 1968.

Min uppsats handlar om Sverige Äret 1968 och om hur tre olika personer som delar erfarenheten av att ha varit unga och aktiva politiskt dÄ, upplevde Äret för egen del. Mitt syfte Àr att undersöka hur deras erfarenheter av 1968 ser ut och hur de minns dessa. Det finns enligt mig en etablerad bild och ett kollektivt minne av 1968, kÄrhusockupationen i Stockholm, studentprotester och Vietnamdemonstrationer. Denna uppfattning förstÀrktes under jubileumsÄret 2008 dÄ media uppmÀrksammade dessa hÀndelser. Min ambition Àr inte att komma fram till vad 1968 var och vad som bör anses vara viktigt eller varför vissa saker hÀnde eller inte.

Livsloppets avtryck i Älderdomen : En studie om hur socioekonomiska villkor under livet pÄverkar livskvaliteten hos pensionÀrer

Socioekonomiska villkor under livsloppet pÄverkar Älderdomen pÄ mÄnga olika sÀtt. Individer som haft en lÀgre socioekonomisk position löper bland annat en större risk att dö i förtid och drabbas av ohÀlsa. Syftet med studien Àr att studera mÀnniskors livslopp med fokus pÄ olika socioekonomiska villkor under uppvÀxt och livet fram till pensionen ur ett retrospektivt perspektiv. KÀrnan i uppsatsen Àr att undersöka deltagarnas livslopp utifrÄn en historisk och individuell kontext och analysera hur den subjektiva upplevelsen av livskvalitet ser ut i Älderdomen.Studiens undersökningsdesign bygger pÄ livsloppsintervjuer och kompletterande enkÀt. Deltagarna Àr födda under trettio och fyrtiotalet och samtliga Àr pensionÀrer.

Social integration av barn med autism i den svenska kommunala grundskolan - Sociala relationer och acceptans mellan barn

Sedan 2011 allt fler barn med autism tas emot idag i den svenska grundskolor eftersom de inte l?ngre har r?tt till grunds?rskolan utan signifikanta intellektuella funktionsneds?ttningar (SFS, 2010:800). Dock, vissa studier har visat att barn med autism i grundskolan ?r ensamma och ?r mindre accepterade av sina kamrater (Chamberlain et al; 2007). Jag ville unders?ka vad ?r det som f?rsv?rar eller underl?ttar social integration f?r barn med autism i grundskolan.

KartlÀggning av skador vid styrketrÀning pÄ gym: en enkÀtstudie

I dagens samhÀlle Àr det allt fler som Àgnar sig Ät styrketrÀning pÄ gym oberoende av kön, aktivitetsnivÄ eller klasstillhörighet. Detta har lett till en stor ökning av antalet gym under slutet av 1900 talet. StyrketrÀning kan av olika personer bedrivas med olika syften. För en individ kan det vara en kompletterande trÀning till ordinarie idrott, eller en motionsform för allmÀnt vÀlbefinnande. TrÀningsformen anvÀnds Àven som rehabilitering efter skada.

Spelar storleken nÄgon roll? : - En studie i hur vÀl kommunikationsteorierna stÀmmer överens med det dagliga samtalet pÄ ett mindre svenskt företag

Bakgrund: Vikten av organisatorisk intern kommunikation beskrivs först pĂ„ en bred grund för att sedan fokusera mer pĂ„ kommunikationskanalernas anvĂ€ndande. Vi problematiserar vidare i problemdiskussionen att mĂ„nga av de studier som genomförts har fokuserat pĂ„ större företag.Syfte: Syftet Ă€r att kartlĂ€gga hur vĂ€l vedertagen teori stĂ€mmer överens pĂ„ ett mindre företag. Genom observationer och kompletterande intervjuer inom ett representativt svenskt företag vill vi i synnerhet belysa organisationsmedlemmarnas syn pĂ„ den dagliga kommunikationen. Vidare syftar vi att analysera den teoretiska referensramen, vilket möjliggör en djupare förstĂ„else av den interna dagliga kommunikationens förutsĂ€ttningar i ett mindre svenskt företag. För att besvara uppsatsens syfte har vi framstĂ€llt följande frĂ„gestĂ€llning; Är vedertagen teori tillrĂ€cklig för att framhĂ€va det dagliga samspelet mellan den kommunicerande ledaren och mottagande medarbetarna pĂ„ ett mindre svenskt företag?Metod: För att svara pĂ„ studiens syfte har vi valt att anvĂ€nda oss av en deduktiv ansats med ett kvalitativt fokus pĂ„ ett fallföretag.

3D FE Analys av korttidsmÀtningar hos samverkansbro med integrerade landfÀsten över LeduÄn

Broar med integrerade landfÀsten Àr i Sverige i dagslÀget en relativt ovanlig brotyp, som endast finns av ett fÄtal slag. FrÀmsta fördelarna med integrerade landfÀsten Àr att rullager inte behövs mellan överbyggnad och landfÀsten. I nulÀget finns inte tillrÀckligt med underlag för normer med tydliga riktlinjer och regler för projektering av sÄdana broar. DÀrför har projektet INTAB startats som har till huvudsyfte att studera integrerade broar och anpassa bronormer till dessa. Som en del i projektet INTAB (Economic and Durable Design of Composite Bridges with Integral Abutments, RFCS, 2005-2008), gjordes 2006 en pilotstudie dÀr en samverkansbro med integrerade landfÀsten byggdes över Än LeduÄn som Àr belÀgen ca 50 kilometer söder om UmeÄ.

Operativ/taktisk ledning av flygbasförband

Syftet med uppsatsen var att studera uppfattningen om och tillÀmpningen av ledningsprinciper iden operativa/taktiska ledningen av flygbasförband. Tidsperioden som studerades var 1997 till2003, under vilken Basbat 85 avvecklades och Basbat 04 infördes.Redan dÄ flygvapnet bildades 1926 existerade en tidig form av flygbasförband.Organisationen utgjordes av personal som anstÀlldes för tankning och skötsel av flygmaskinervid flygkÄrerna och flygskolan. För att skydda tillgÄngarna mot fientliga anfall spreds förbandentill mÄnga avlÀgsna flygbaser lÄngt frÄn territorialgrÀnsen. Som mest hade flygvapnet mer Àn200 start- och landningsmöjligheter förberedda över hela landet. I Försvarsbeslutet Är 2000försvann konceptet Bas 90.

<- FöregÄende sida 44 NÀsta sida ->