En uppsats som behandlar obehörig vinst och dess tillämpning i svensk rätt idag. Från att ha  varit ett kritiserat institut i den svenska juridiken har den de senaste åren fått mer genomslag och en mer accepterad status..

En förutsättning för att kunna etablera god publikkontakt i en domteater är att personalen kan interagera med sin publik. För att det ska vara möjligt behöver de vara flexibla och rörliga medan de manövrerar domteaterns styrsystem. Genom att skapa en applikation till en smarttelefon kan en förlängning av det stationära styrsystemet och kontrollbåset skapas, vilket möjliggör en önskvärd flexibilitet. Designstudien som uppsatsen presenterar är utförd i syfte att undersöka de metoder som är lämpliga att använda i ett tidigt skede av en sådan systemutveckling. Metoder inom Human- Computer Interaction (HCI) och interaktionsdesign syftar bland annat till att utveckla interaktiva applikationer.

Jag har undersökt möjligheterna för hur problemlösande legoaktiviteter kan stärka och utveckla barns matematiklärande. Metoderna jag använt mig av är filmade observationer, kompletterande intervjuer och enkäter. I studien observerades barn för att ta reda på hur barn löser och förmedlar egna och andras problemlösningar vid legobyggandet. Pedagoger observerades för att ta reda på möjligheterna kring hur materialet lego kan stärka och utveckla barns matematiklärande. Några barn intervjuades i ett kompletterande syfte för att öka min egen förståelse.

The purpose of this study is to examine how two educators at a preschool that is located in a neighborhood south of Stockholm works with TAKK with children who has Down syndrome in a language promotion purposes. The aim is also to investigate what teachers think about using TAKK with children without special needs and children with Down syndrome.In this study, I used qualitative research methods. I've used both observations and interviews to get answers to my questions. The theories which I have used in this thesis is, socio-cultural perspective, including integration and segregated integration.In order to find out how the educators work with TAKK I have asked these questions:How do the educators work with TAKK with children with Down syndrome from a language development perspective?What do the educators express about using TAKK with children without special needs and with children who has Down syndrome?My conclusions to these questions are that the literatures I have read in many ways are consistent with how they work.

Projektledningsmodellen PROPS är framtagen utav Ericsson under 1980-talet. Den gerriktlinjer för hur olika projektarbeten ska fungera och är i den meningen också väldigtgenerell. I dagsläget finns det ingen specifik metod som kompletterar den vidimplementering av standardsystem. Standardsystem är en form av IT-lösning,programvara, som direkt kan tas i bruk. Normalt krävs dock vissa anpassningar såväl isjälva systemet som i företagets verksamhet för att få en fungerande lösning.Studien har i syfte att ta reda på om Välja och Förvalta Standardsystem-metoden (VFS)skulle kunna vara ett komplement till PROPS.

AbstractThe purpose of this paper was to examine preschool teacher?s thoughts about using Manual Signs as Alternative and Augmentative Communication as an aid for children in/with communication disabilities. The method I?ve used in the survey is qualitative interview.The three interviewed preschool teachers use Manual Signs foremost for those children who have a poorly developed spoken language. Manual Signs are used as a complement to the spoken language and the preschool teachers use it to increase the children?s power of concentration.

Syftet med min studie var att, utifrån ett föräldraperspektiv, undersöka vilka faktorer som har bidragit till att tre barn utan talförmåga, som använder alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), har kunnat uppnå läs- och skrivkunnighet. Som datainsamlingsmetod användes en kvalitativ samtalsintervju med föräldrar till barn som saknar talförmåga och använder AKK. Resultatet visade att det är många faktorer som spelar in, för att ett icke-talande barn, som använder AKK, ska kunna få bra förutsättningar för sitt läs- och skrivlärande. De faktorer som föräldrarna anser har varit mest betydelsefulla för barnens framsteg i läs- och skrivlärande är positiv inställning och tro på barnets förmåga att lära sig läsa och skriva, tidig tillgång till datorer, ett fungerande och språkutvecklande AKK-system, tidiga insatser i läs- och skrivinlärning samt inkludering i vanlig skola. Andra viktiga faktorer som framgår av föräldrarnas berättelser är deltagande i varierande läs- och skrivaktiviteter, mycket högläsning från tidig ålder, en person i skolan som har teknisk-/specialkunskap, nära samarbete mellan hem och skola samt helhetssyn i barnets lärande..

Idrottssponsring är den marknadsföringsmetod som växer snabbast på marknaden. En organisation som har anammat denna marknadsföringsmetod och lagt ner stora resurser genom att expandera sin skidsponsring, är det statligt ägda elbolaget Vattenfall. Att mäta och utvärdera effekter och resultat av genomförda sponsringssatsningar har visat sig vara en utmaning. Då det råder brist på relevanta utvärderings- och mätmetoder.Med denna explorativa studie var avsikten att undersöka och beskriva hur organisationen Vattenfall utvärderar och mäter effekter av sin skidsponsring. Vidare hade vi för avsikt att ta fram ett kompletterande mått för att kunna mäta och utvärdera resultatet och effekten av Vattenfalls skidsponsring.

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom särskolan möter jag elever som har begränsningar i sin kommunikativa förmåga. För vissa av dem innebär det att de inte har ett talat språk. Deras kommunikation kan bestå av bilder, ljud, kroppsspråk, tecken mm. och benämns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat språk och personalen det möter på förskolan.FrågeställningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer används?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer används?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet använts då detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

Bakgrund: Många barn med autism har svåra sociala och kommunikativa problem, vissa har även beteendeförändringar som skapar problem även för deras familjer. När problemen blir så stora att hela familjelivet påverkas väljer vissa föräldrar att lämna sitt barn till personal på barnboende för barn med funktionsnedsättning.Syfte: Syftet med förbättringsarbetet är att alla barn på barnboendet ska ha en fungerande kommunikation, möjlighet till delaktighet i de aktiviteter som utförs på barnboendet. Syftet med studien är att beskriva hur personalen på barnboendet för barn med autism upplever om förbättringsarbetet har möjliggjort för barnen att använda kommunikationshjälpmedel och vara delaktiga på barnboendet?Metod: Förbättringsarbetet har skett genom Organization Development (OD). Studien är en fallstudie där OD metodiken beskrivs likväl som personalens upplevelser av förbättringsarbetet och utvecklingen i barnens kommunikation.

Uppsatsens syfte är tvåfaldigt. Dels syftar uppsatsen till att undersöka hur kommunikationen under krisen fungerade mellan inblandade myndigheter (Kungsbacka kommun, Räddningstjänsten i Storgöteborg, Polisen i Hallands län och Landstinget Halland), massmedier och medborgare.Dels syftar uppsatsen till att undersöka vilken roll internet spelade i kriskommunikationen under de 17 dagarna i mars 2005.Studien har genomförts främst genom samtalsintervjuer. Utöver det har skrivna redogörelser, pressmeddelanden, artiklar och andra dokument granskats.Studien visar att kommunikationen mellan myndigheter, massmedier och medborgare fungerade bra. Samordningen mellan myndigheter fungerade väl, mycket tack vare ett upparbetat nätverk. Likaså var kontakten med massmedia bra.

Syftet med denna studie är att belysa hur pedagoger inom förskola och skola resonerade när de började använda sig av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK. De frågeställningar som ställts är vilka erfarenheter och kunskaper som ledde fram till att pedagogerna började använda sig av TAKK samt hur pedagogerna motiverar sitt införande av TAKK. Studien är en kvalitativ undersökning och metoden som har använts är kvalitativa intervjuer. I studien har tre pedagoger inom förskolan och tre pedagoger inom skolans tidigare år som arbetar med TAKK intervjuats. Resultatet som har framkommit är att pedagogerna hade olika kunskaper och erfarenheter vid införande av TAKK och motiveringen till att TAKK började användas var att ett eller flera barn som var i behov av tecken började i verksamheten.

Bakgrund: Utvecklingen inom redovisningssystem går mot att använda alltfler kompletterande icke finansiella styrmått. Genom att koppla ihop det tankar som finns inom Balanced Scorecard konceptet med ett värdekedjetänkande som finns inom Supply Chain Management kan en horisontell styrning skapas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur företag kan utveckla lönsamhetsrelaterade mått för kompetens och prestationer samt att ge förslag på en process- och värdekedjeanpassning av Balanced Scorecard modellen.Avgränsningar: Uppsatsen behandlas utifrån Balanced Scorecard och Supply Chain Management teorin där fokusering framför allt sker på måttframtagningen. De personer som intervjuats är verksamma inom Svedala Industri i Sverige, Tyskland och Frankrike. Genomförande: Uppsatsen bedrevs som en fallstudie där intervjuerna skedde på med personer på divisionsnivå, marknadsnivå samt försäljarnivå med återkommande intervjuer vid behov. Intervjuresultaten användes för att testa den egna modellen i verkligheten.Resultat: Uppsatsen visar att incitament föreligger för användning av kompletterande styrnyckeltal för att förbättra företaget.

I denna studie undersöker jag simuleringen Minecraft som möjligt kompletterande läromedel i SO-undervisningen i årskurserna 1-3. Jag undersöker hur man kan använda Minecraft, om det förekommer någon genusskillnad hos elever gällande motivationen att använda Minecraft som läromedel och hur frukt- och gångbar simuleringen är gällande simuleringens tillgänglighet, mekanik och innehåll. Undersökningen står på fyra ben; 1) Eget användande av Minecraft, 2) En enkätundersökning till yrkesverksamma pedagoger i gällande årskurser, 3) intervjuer av elever i gällande årskurser samt 4) en omfattande litteraturstudie baserad på teorier om spelbaserat lärande, tidigare fallstudier om dator- och tv-spel i undervisningen samt en analys utifrån den nu rådande läroplanen inom SO-ämnena i årskurserna 1-3. Vid slutet av denna studie fastslår jag att det, utifrån min forskning, inte förekommer någon märkbar motivationsskillnad mellan flickor och pojkar att använda Minecraft i skolan och att själva användandet av simuleringen bör vara som komplement till övrig undervisning med den narration som Minecraft saknar. Användandet av Minecraft bör konkret användas med tydliga mål och delmål för eleverna.

I denna uppsats behandlar jag hur svensk skönlitteratur och olika medier används i en klass i utlandet där kompletterande svensk undervisning bedrivs. Studien omfattar även elevernas uppfattning om svensk kultur och hur kultur förmedlas i undervisningen. Därtill har också elevernas attityder till språket granskats. Undersökningen omfattar kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever. Studien visar att litteraturundervisningen utgår ifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv vad gäller valet av litteratur.