I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrån ett dialogiskt perspektiv där en av samtalsdeltagarna är en ung man (M) med autism som använder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begäran av föremål eller aktiviteter) sekventiellt är konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvändning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig på videoinspelat material av två kvällar då M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis används som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lämpar sig väl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen.

Korttidsfrånvaron inom Omsorgsförvaltningen i Värnamo kommun har av arbetsledningen befunnits hög och man har då valt en strategi för hantering av korttidsfrånvaron som blivit föremål för denna utvärdering.Undersökningen omfattar en sammanställning av de läkarbesök som genomförts med anledning av upprepad korttidsfrånvaro bland anställda i Omsorgsförvaltningen i Värnamo Kommun. Vidare utvärderades den förstadagsanmälan av frånvaro till företagssköterska som införts.Den undersökta gruppen består av 17 personer anställda som undersköterskor. Vid läkarbesöket gjordes en medicinsk bedömning och i vissa fall kompletterande medicinska åtgärder såsom förslag på medicinering, remittering till offentlig vårdgivare etc. Antalet frånvarotillfällen i två avgränsade perioder omfattande 6 månader vardera har utvärderats. Dessutom har en enkät distribuerats i syfte att få en uppfattning om hur de anställda har uppfattat arbetsgivarens sätt att hantera korttidsfrånvaron.Resultatet påvisar en reduktion i gruppens totala antal frånvarotillfällen från 70 frånvarotillfällen före intervention till 45 frånvarotillfällen efter intervention, dvs en reduktion med 36%.

Innovationsproduktiviteten har blivit allt viktigare i vårt samhälle och ses som en förutsättning för att skapa framgångsrika organisationer. Innovationer springer ur människors kreativitet och initiativförmåga och innebär att omsätta kunskap, kompetens och idéer till praktisk nytta.  Det förefaller som om innovation endast blomstrar under rätt organisatoriska omständigheter. Kärnan i den innovativa organisationen är en kultur som agerar vägvisande med en tro på människan. Nyckeln till innovation blir således organisationers förmåga att förhålla sig till förändring i en ofta kaotisk miljö med människan i centrum. Som ett led i detta arbete behöver organisationer kontinuerligt ta temperaturen för att tydliggöra både den nuvarande och den önskade kulturen.

Detta arbete skrevs som avslut på utbildningen Samhällsbyggnad vilket är ett högskoleprogram på Luleå Tekniska Universitet. Syftet med arbetet är att ta reda på hur Länsstyrelsen i Norrbottens län arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anläggningar.Arbetet började med att formulera frågeställningar att arbeta kring, utifrån dessa skapades sedan intervjufrågor som stöd i mina samtal med de anställda på Länsstyrelsens fältenhet. Övrig kompletterande information har hämtats från diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nämnda i referenslistan. Text utan källhänvisning är hämtad från intervjutillfällen och egen erfarenhet.Fältenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anläggningar som de flesta ägs av Naturvårdsverket. Fastigheterna finns på statens mark i skyddade områden med olika bevarandegrad och anläggningarna är av varierande karaktär, från spänger efter statliga leder till bevakarstugor för de anställda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gång har jag lärt mig mycket.

Problemformulering: Är ett Resursbaserat synsätt till gagn för bemanningsföretag. Andra viktiga aspekter som vi vill ha svar på är hur kritiska resurser skapas, vidareutvecklas, och skyddas för att ge så stor överavkastning åt företaget som möjligt. Vidare undrar vi hur HRM-frågor och kunskapshantering är förenliga med det Resursbaserade synsättet. Frågan vi vill ha svar på är alltså huruvida det Resursbaserade synsättet är lämpligt för att analysera om ett företag kan skapa sig varaktiga konkurrensfördelar och om en fallstudie skulle kunna hjälpa oss att tydliggöra det? Syfte: Syftet med vårt arbete är att genomföra en undersökning av det Resursbaserade synsättet genom en fallstudie av ett kunskapsintensivt företag inom bemanningsbranschen.

Företag: Midelfart Sonesson ABSyfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som är betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerställen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tänkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lägger mest vikt på när de ska starta ett så stort projekt som lagerställesrationalisering, samt förstå vad kostnadsbesparingen kan bli.Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. Primär- och sekundärdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska källor.Teori: Teorin består av nio olika avsnitt som kan tillämpas på ämnet i uppsatsen. Teorin används för att förstå företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande.

Syftet med studien är att undersöka och belysa synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, föräldra- samt skolledarperspektiv, det vill säga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvändande i förskolan är marginell, varför ambitionen med studien är att i någon mån bidra till kunskap inom området. Ljung-Djärfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvändande som meningsskapande praktik i förskolan har använts som inspirationskälla då delar av hennes resultat har legat till grund för våra frågeställningar: Vilken syn har aktörerna på datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna på datorns tillgänglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts på en förskola i Mellansverige med hjälp av intervjuer, enkäter samt observationer. Resultatet pekar på tre synsätt på datoranvändandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lärande.

BAKGRUND: Denna uppsats har sin grund i ett stort intresse för ett holistiskt perspektiv på lärande. Verkligheten utanför skolan är komplex och föränderlig. Livet är inte indelat i separata fack utan baseras på samarbete och samförstånd av olika slag, där delarna hör ihop med varandra. Styrdokumenten har successivt stärkt kravet på samarbete och ett helhetsperspektiv på lärande. Därför ställer vi oss som blivande pedagoger i grundskolan frågan om pedagoger samarbetar kring detta helhetsperspektiv på lärande.

Bakgrund: Balanced Scorecard är traditionellt en effektivitetsmodell där mätning av verksamheten sker vertikalt utifrån vanligen fem olika perspektiv. Kvalitet är ett oundvikligt inslag i de flesta organisationer varför det blir viktigt att kvalitet genomsyrar hela organisationen.Syfte: Att beskriva och analysera mätbarheten hos kvalitet utifrån fem olika perspektiv i ett Balanced Scorecard (finansiellt, kund, interna processer, medarbetare och innovation/utveckling).Avgränsningar: Vi har valt att studera endast en variabel, kvalitet, för att se om denna variabel skulle kunna läggas till den traditionella Balanced Scorecard-modellen. Vi beaktar endast kvantitativa mått i studien.Genomförande: Vi har gjort en förstudie där två styrkort tagits fram. Därefter har vi genomfört personliga intervjuer med dels personer som säljer Balanced Scorecard-konceptet, dels personer som anses mer distanserade till konceptet. Samtliga av dessa respondenter fick också fylla i en kompletterande enkät.

Kroniska bensår är en både tids- och kostnadskrävande åkomma för samhället och ger sänkt livskvalitet för de drabbade. Läkningstiden kan variera från några månader upp till flera decennier och det finns inte i dag någon given behandlingsmetod. Elektrisk nervstimulering är en vedertagen metod för smärtlindring som i viss utsträckning även används med syfte att förbättra sårläkning vid kroniska bensår. Kunskaperna om dess användbarhet är dock dåligt spridd bland vård- och rehabpersonal. Syftet var att skapa en överblick av den publicerade litteraturen gällande elektrisk nervstimulering som kompletterande behandling vid kronsikt bensår.

Förmånsrättslagen behandlar den ordning i vilken en borgenär får utdelning när ett företag har försatts i konkurs. För att bland annat öka antalet företagsrekonstruktioner i Sverige fattade lagstiftarna beslut om ändring av lagen. Effekter lagstiftaren vill se av ändringarna var att bankerna skall göra bättre kredituppföljning, förmå bankerna att fokusera mera på återbetalningsförmågan istället för säkerheter och att oprioriterade borgenärer ska få bättre utdelning vid konkurs. Syftet med uppsatsen är att utreda om förändringarna i Förmånsrättslagen har påverkat bankernas kreditgivning till små och medelstora företag och i så fall på vilket sätt. Syftet är även att utreda om lagstiftarens syften som berör kreditgivning har uppfyllts med avseende på ändringarna i Förmånsrättslagen.

Syftet med denna studie är att utvärdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i åldrarna 16-19 år. Vidare syftar studien till att utvärdera verksamhetens arbetssätt vid kritiska händelser enligtcritical incident-metoden. Således fin-ner författarna följande frågeställningar relevanta för utvärderingen: Vilka slags kritiska hän-delser uppstår i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska händelserna i verksamheten? Är lösningarna av de kritiska händelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? Utvärderingen grundas i uppgifter från nio respondenter, varav en av respondenterna är utvärderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frågeformulär och kompletterande intervjuer.

Dagens ledord skulle kunna sägas vara förändring. Medarbetare börjar och slutar sina anställningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats där medarbetarnas lärande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir därigenom något att fokusera på, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lärandemiljö för medarbetarna står därför i centrum för att möjliggöra för deras livslånga lärande. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet samt hur förutsättningar för lärande uppstår och skapas blev syftet med studien således att få förståelse för chefens betydelse för lärandemiljön på en nyetablerad arbetsplats.

Syftet med uppsatsen är att se vilka diskurser vi kan lokalisera inom riktlinjer gällande, och forskning på, området sexualupplysning till ungdomar i Sverige och USA och att sedan analysera och jämföra de olika diskurser vi funnit. Vi ville även ta reda på vilka konsekvenser de olika tankesätten skulle kunna ha i ungdomars vardag.Vi rör oss inom en kvalitativ och konstruktivistisk kontext, med diskursanalys som verktyg, när vi lokaliserar de teman och tankesätt som framkommer i vårt material. Vi har undersökt amerikanskt material i form av forskningsrapporter om avhållsamhetsprogram och om policys som berör sexualundervisning samt en lagtext på federal nivå som behandlar innehållet i avhållsamhetsprogram. Det svenska materialet består av grundskolans läroplan, rapporter och referensmaterial från skolverket gällande sexualundervisning, samt en rapport från Folkhälsoinstitutet.Som kompletterande underlag har vi intervjuat en representant för en rådgivningsbyrå för ungdomar i New York (Planned Parenthood NY) samt en representant för RFSU här i Sverige, för att få en bild av hur sexualrådgivningsorganisationer resonerar kring sexualupplysning till ungdomar.Vi fann tre olika diskurser i det amerikanska materialet; oskulden i fokus, heteronorm, moralism. I det svenska materialet fann vi två diskurser; likvärdig sexualundervisning till alla ungdomar samt allt är normalt.

Skolmåltider har utvecklats från ren välgörenhet till ett bestående inslag i skolgången. Meransvar har lagts på den offentliga verksamheten vad gäller skolmåltider och att ha utbildadpersonal är numera ett krav. Måltidspersonalen har ett stort ansvar vad gäller att se till attmaten är god, näringsriktig och säker. I skolmåltiden ingår det numera ett moment som kallaspedagogisk måltid, detta är något pedagoger ska utföra. Att lära eleverna om normer ochregler vid måltider samt verka som goda föredömen är en del i pedagogisk måltid.