Syftet med studien är att bidra med kunskap om thailändska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien är intervjuer om äldre thailändska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gått i svensk skola mellan 6 till 12 månader har observerats i skolan. Referensramen är en jämförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhällsförhållanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen är interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken syn föräldrar har på den fria lekens betydelse för barns lärande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jämförs sedan mellan de olika länderna.Vi har utgått från tre frågeställningar;? Vad innebä begreppet fri lek enligt föädrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?? Vad anser föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lär sig genom den fria leken?? Vilka tankar och funderingar har föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angående deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan?För att samla in material använde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vårt res-lutat kom vi fram till att det finns både likheter och skillnader i svaren vi fick från föräldrar angående den fria leken jämfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. Föräldrarna till barnen i den svenska skolan nämner flera begrepp och förmågor som barnen lär sig medan föräldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med.

Detta examensarbete syftar till att analysera den rättsutveckling som skett med start i principfallet NJA 2005 s. 462, det s.k. Lundgren-målet, och som inneburit att Högsta domstolen utdömt nationellt skadestånd för att gottgöra enskilda för den svenska statens kränkningar av Europakonventionens rättigheter. Den skadeståndsrättsliga utveckling som skett i praxis vad det gäller det offentligas ansvar för brott mot mänskliga rättigheter har sin grund i kravet på effektiva nationella rättsmedel i Europakonventionens artikel 13. Genom Högsta domstolens praxis har Europakonventionen kommit att bli en allt viktigare skadeståndsrättslig normkälla i svensk rätt och HD har i mer eller mindre alla sina domar i skadeståndsrättsliga frågor under 2007 och 2008 refererat till konventionen.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var åtta kvinnor och åtta män i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

Syftet med vårt arbete har varit att, genom kvalitativa intervjuer och observationer, försöka synliggöra två lärares språksyn och eventuella skillnader mellan deras upplevda och faktiska norm. Vi har också velat undersöka hur deras språksyn genomsyrar deras undervisning i svenska. Undersökningen har genomförts i två klasser på en mångkulturell skola i en större stad i södra Sverige. Vårt resultat visar att lärarna arbetar utifrån normerna för det offentliga språket där de förhåller sig till en kommunikationsteknisk/ändamålsenlig språknormering och ser på språket som ett ändamålsenligt redskap. Resultatet pekar även på att lärarnas upplevda och faktiska norm väl överensstämmer. Lärarna har en till största delen formalistisk språksyn som får genomslag i undervisningen men vi kan också finna flera inslag av en kommunikativ språksyn..

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning.

Bakgrund: När individer från olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstår det ofta missförstånd och konflikter. Ett sätt att uppnå förståelse för hur nationell kultur påverkar ett företag, är att studera ett team. Ledaren är mycket viktig för teamet och i ett mångkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika värderingar etc. som finns i olika kulturer.

Bakgrund: Enligt statistiska central byråns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stå för cirka åtta procent av Sveriges befolkningsökning inom de närmsta tjugo åren. För att kunna bistå med god vård på lika villkor för hela befolkningen måste den svenska sjukvården anpassas efter det mångkulturella samhälle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svårigheter som kan påverka mötet mellan svensk vårdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger på sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrån Malterud (1996).

Sammanfattning Titel: Mölndals Centrum ? Stadsförnyelse i en svensk förstad Författare: Magnus Björned Kurs: Kandidatuppsats FM 1402 Institution: Fysisk Planering vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona Handledare: Gunnar Nyström Datum: 2010-05-17 Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera och ge förslag till en trygg, funktionsblandad och konkurrenskraftig stadskärna i en kommun som angränsar till en större svensk stad. Metod: Att genomföra en SWOT-analys samt att göra en litteraturstudie på böcker skrivna av Jan Gehl, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Att se över Mölndals Stads förslag till stadsförnyelse i Mölndals Centrum och utveckla detta. Resultat: Rekommendationer och förslag på åtgärder har arbetats fram med utgångspunkt från analyser och Mölndals stads planförslag.

Syfte:Syftet med studien är dels att göra en beskrivning av hur Alternativ och Kompletterande Kommunikation, AKK, används i undervisningen och dels att analysera vilken effekt denna användning kan ha på en elevs, med språkstörning, didaktiska, sociala och rumsliga inkludering i en vanlig mellanstadieklass.Teori: Som teoretisk utgångspunkt för studien har använts ett sociokulturellt perspektiv med tanken att kunskap skapas i ett socialt och kommunikativt samspel med andra. Mitt perspektiv är relationellt, vilket innebär att svårigheter inte primärt ses som något som ligger hos individen utan är något som uppstår i mötet med omgivningen. Vid analysen har ett hermeneutiskt synsätt använts och delar och helhet tolkas i en pågående kontextualisering och dekontextualisering. Metod: Studien är genomförd som en kvalitativ fallstudie med etnografisk ansats. I en triangulering har elva klassrumsobservationer kompletterats med intervjuer med fem lärare och genomgång av aktuellt åtgärdsprogram.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka fyra gymnasieelevers erfarenheter av språkundervisning i moderna språk. Uppsatsens frågeställningar är: ? Hur beskriver eleverna sin språkundervisning? ? Vilka strategier använder sig eleverna av vid språkinlärningen? ? Vilka teorier kring lärande går att observera i elevernas undervisning? Underlaget till uppsatsen har varit fyra gymnasieelevers utsagor om språkinlärning i form av kvalitativa intervjuer. Elevernas utsagor har analyserats med hjälp av olika teorier med anknytning till språkinlärning. Slutsatsen är att denna språkundervisning lägger tonvikten på den sociala interaktionen, vilket speglar den forskning som har gjorts de senaste 30 åren. Det visade sig även att det fortfarande finns spår av äldre metoder i dagens undervisning, och att det är problematiskt att hitta en balans mellan lärarcentrerad och elevorienterad undervisning..

Detta arbete har syftat till att undersöka huruvida ett designperspektiv på slöjd skulle kunna göra ämnet mer samhällsnyttigt. Dessutom undersöks hur design tas upp i undervisningen. Undersökningen bygger på intervjuer genomförda med lärare och litteraturstudier. Intervjuerna har utgått från yrkesverksamma slöjdlärares åsikter och tankar kring slöjd samt hur de har beskrivit sin undervisning. Några av lärarna i undersökningen har någon gång arbetat med någon typ av designprojekt och funnit arbetssättet väldigt givande för både sig själv och eleverna.

Syfte med vårt arbete är att belysa den praktiska omsättningen av de nya målen för elever i skolår 3 och då speciellt målet angående storheten tid inom ämnet matematik. Vi har intervjuat tre lärare om deras undervisning om tid mot de nya målen och granskat läroböcker de använder. Vi lät åtta av deras elever uppskatta tider av olika upplevda aktiviteter och har genom intervjuer granskat deras förståelse för tid. Resultatet visar att lärarnas tillvägagångssätt angående undervisning om tid skiljdes åt. Medan två lärare undervisar områdesvis beskriver den tredje läraren undervisning om tid som något hon integrerar i samtal med eleverna.

Olof Palme var en av de ledande kritiska ro?sterna under Vietnamkriget. Go?ran Perssons ro?st var betydligt fo?rsiktigare under Irakkriget. Vad beror det pa? att tva?statsministrar som representerar samma land och samma parti kan go?ra tva? sa?fundamentalt olika sta?llningstaganden? Genom att va?ga externa, interna och individuella faktorer mot varandra har vianalyserat Palmes och Perssons personliga sta?llning i svensk utrikespolitik.Vi har visat att Olof Palme och Go?ran Persson a?r mycket olika som individer och att dessa skillnader a?terspeglas i den utrikespolitik som formulerades.Eftersom vi visar att ba?de Olof Palme och Go?ran Persson har handlat kognitivtkonsistent i formulerandet av utrikespolitiken menar vi att ba?de Palme och Persson direkt pa?verkat utformningen av svensk utrikespolitik.Vi visar ocksa? att den fo?rda svenska utrikespolitiken i ho?g grad sta?mmero?verens med Palmes och Perssons egna utrikespolitiska ma?l vilket sta?rker va?ra slutsatser..