Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ?de Andra?. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper.

Syfte och frågeställningarSyftet med detta examensarbete var att undersöka om det fanns någon skillnad i valet av undervisningsform mellan kommunala, invandrartäta högstadieskolor och kommunala, invandrarglesa högstadieskolor i Stockholm. Frågeställningar som söktes svar på var om kön, ålder, utbildning och tidigare arbetserfarenheter påverkar huruvida lärare väljer att använda samundervisning eller könssegregerad undervisning.MetodBakgrunden till uppsatsen är en litteraturstudie där sam- och könssegregerad undervisning diskuteras. Den teoretiska utgångspunkten för denna uppsats är ur ett kulturellt- och könsperspektiv. I den litteratur som vi har tagit del av har vi valt att fokusera på att hitta svar på frågeställningarna för att sedan kunna jämföra dessa med vår egen studie.Studien har gjorts med kvalitativa intervjuer av 16 stycken idrottslärare på kommunala högstadieskolor. En kvinnlig och en manlig lärare från fyra invandrartäta skolor, respektive fyra invandrarglesa skolor har deltagit i undersökningen.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av våra undersökningar på att de intervjuade pedagogerna har viljan och ambitionen att ta hänsyn till barns olika förutsättningar och behov i undervisningen men att de uppfattar att möjligheterna till att genomföra individanpassad undervisning är begränsade.De begränsade faktorerna har enligt pedagogerna främst att göra med klasstorleken samt att en del av pedagogerna ofta är ensamma i undervisningen. Det verkar också som det saknas kunskap om barns olika inlärningsstilar..

Detta examensarbete handlar om skillnaderna mellan att grunda sin undervisning på tematiskt arbete med skönlitteratur, och att grunda den på arbete med färdigproducerat läromedel. Vi ville ta reda på vilken betydelse läsning av skönlitteratur har för undervisningen, och vilken roll skolbiblioteket har i detta arbete. Vi har intervjuat elever och lärare, observerat undervisning hos två lärare, samt läst litteratur relevant för vårt syfte. Enligt styrdokumenten ska man arbeta med skönlitteratur i undervisningen, men på vilket sätt redogörs inte. Vi har kommit fram till att det finns många fördelar med att låta skönlitteratur ingå i tematiskt arbete i undervisningen.

Syftet med vår studie är att undersöka hur lärare bedriver undervisning för en hållbar utveckling i de tidiga skolåren. Vi har valt att använda kvalitativa intervjuer för att få mer djupgående svar och för att kunna ställa följdfrågor. Frågeställningarna vi vill ha besvarade är: Vad lägger lärarna i begreppet hållbar utveckling? Hur bedriver lärare i de tidiga skolåren undervisning för hållbar utveckling samt hur påverkar lärarens egen attityd till ämnet undervisningen? Resultatet visar att lärarna har problem med att definiera begreppet hållbar utveckling och att lärande för hållbar utveckling är ett komplext perspektiv som innehåller mer än miljöaspekten. Många lärare väljer att arbeta praktiskt där eleverna ges möjligheter att se orsak/verkan av människors handlingar.

SammanfattningSyfteSyftet med föreliggande studie var att undersöka påverkansfaktorer som idrottslärare själva uppfattar vid planeringen av sin undervisning, samt analysera om och i vilken grad dessa i förlängningen påverkar möjligheten till en likvärdig utbildning för samtliga elever inom ämnet Idrott och hälsa.Frågeställningar­­?Vilka påverkansfaktorer uppfattar lärarna att det finns vid innehållsplanering inom ämnet Idrott och hälsa??I vilken utsträckning inverkar de påverkansfaktorer som lärarna själva uppfattar på deras val av moment i undervisningen??Vad innebär påverkansfaktorernas inflytande på planeringprocessen för elevernas lärande samt möjligheten till en likvärdig utbildning och bedömning?MetodStudien har en kvalitativ ansats med fokus på en fördjupad förståelse för de påverkansfaktorer som lärare uppfattar vid genomförandet av såväl långsiktiga som kortsiktiga lektionsplaneringar. För detta ändamål användes semistrukturerade intervjuer som undersökningsmetod samtidigt som lärarnas lektionsplaneringar för den aktuella terminen samlades in som kompletterande dokument.Resultat och slutsatsStudiens resultat visar på att lärarna själva uppfattar olika faktorer som påverkar deras lektionsplanering. Dessa faktorer påverkar lektionsplaneringen på olika sätt samt i varierande utsträckning. I förlängningen kan därigenom vissa förutsättningar skapas som inte gynnar lärmiljön eller en likvärdig utbildning för samtliga elever..

Syfte: Studien syftar till att skapa förståelse kring en pedagogs erfarenheter av att arbeta med Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i relation till en pojke med autism (autismspektrumstörningar). Syftet preciseras i följande två frågeställningar:1. Vilka upplevelser och erfarenheter har en pedagog av AKK och barn med autism, och hur ska detta förstås?2. Hur går pedagogen praktiskt tillväga i det dagliga arbetet med AKK och ett barn med autism?Teori: I föreliggande studie har en livsvärldsfenomenologisk forskningsansats använts. I anslutning till livsvärldsfenomenologi har hermeneutik använts som ett övergripande tolkningsverktyg. Tillämpningen av en livsvärldsansats i denna studie handlar om att närma sig, förstå och i text gestalta en pedagogs livsvärld och vilka erfarenheter och kunskaper hon har om autism och AKK.

Gymnasieelevers attityder till alkohol och bilkörning En undersökning på en svensk gymnasieskola.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om religionslärare på grundskolans senare år upplever en konflikt mellan läroplanens mål om en icke-konfessionell, saklig och allsidig undervisning och den tradition som finns inom religionskunskapen med en nära koppling till kristendomen. Undersökningen bygger dels på litteraturstudier, där jag ger en bakgrund till och en definition av relevanta begrepp som icke-konfessionell undervisning, saklig och allsidig undervisning, sekularisering, religionsfrihet samt mångkultur, dels intervjuer med tio religionslärare i Jönköpings kommun. Resultatet visar att lärarna inte upplever någon konflikt kring detta något motsägelsefulla, men att de är mycket medvetna om problematiken som finns kring dessa begrepp och kopplingen till undervisningen i religionskunskap..

I den aktuella kursplanen för svenska på grundskolan, Lpo94, går det att utläsa att svenskämnet inte ska delas upp i delmoment, utan att språk och litteratur ska ses som en helhet. Kursplanen erbjuder inga lösningar på hur denna undervisning ska se ut, och detta kan automatiskt innebära problem för lärarna. Denna uppsats strävar efter att ta reda på hur verksamma lärare tillämpar skönlitterär undervisning och om skönlitteratur är ett isolerat eller integrerat delmoment i svenskundervisningen. Undersökningen behandlar även elevernas uppfattning av den sköntlitterära undervisningen de får i skolan. För att bättre förstå de verksamma lärarnas arbetssätt har en grundlig genomgång av litteratur? och receptionsforskning genomförts.

Med bakgrund i att många lärare använder läroböcker i sin undervisning och att skolan ska låta värdegrunden gensomsyra undervisningen så undersökte vi hur genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de två världsspråken engelska och spanska. Vi valde att undersöka genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv då vi ser deras växelverkan i identitetsprocessen som sedan påverkar maktstrukturer i samhället. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska läroböcker undersöka hur fördelningen i texterna är mellan män och kvinnor, mellan olika länder och hur människor framställs utifrån kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska läroböckerna. Metoderna för att uppnå detta syfte bestod av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande bildanalys. Resultaten visade i innehållsanalysen att fler män var representerade i båda ämnen och gällande länder var europeiska länder och USA i fokus.

I Utbildning i svenska för invandrare (SFI) ryms flera logopediskt intressanta områden. För att få en större inblick i SFI gjordes därför denna kvalitativa studie över lärares syn på undervisning inom SFI med hjälp av två fokusgruppintervjuer och grundad teori som forskningsansats. Denna studie har som huvudsyfte att spegla hur SFI-lärare ser på såväl sin egen undervisning som undervisning inom detta område i stort. Vidare frågar sig författarna hur lärare ser på de språkliga områdena: fonologi, grammatik, lexikon, pragmatik samt läs- och skrivförmåga. Uppsatsen genomsyras av tre huvudteman;samhälle, SFI-undervisning och individ, som uppstått under pågående studie.

Patientutbildning är en viktig del av behandlingen vid typ 2 diabetes. Det finns dock ingen samlad kartläggning av vilken patientutbildning som bedrivs sedan tidigare. Syftet med studien var att kartlägga hur patientutbildning för personer med typ 2 diabetes bedrevs inom primärvården i Sverige år 2006 samt studera om det fanns något samband mellan hur patientutbildning bedrevs och personernas metabola kontroll. Totalt deltog 684 vårdcentraler/hälsocentraler/mottagningar (mottagningar). Data erhölls både från en enkät och Nationella diabetesregistret som omfattade 91 637 patienter med typ 2 diabetes.

Kvinnor har visats vara mer empatiska än män vid självskattning samt att vita och svarta barn känner mer empati för en målperson med samma hudfärg. Denna studies syfte var att undersöka om män och kvinnor kände olika mycket empati beroende på målpersonens etni-citet, om det fanns några könsskillnader i empati samt om något av könen väckte mer empati. Deltagarna var 208 män och kvinnor med svensk och invandrarbakgrund, majoriteten studerade på Mälardalens högskola. Resultatet visade en signifikant disordinal interaktion där svenska deltagare visade högre empati för en svensk målperson än vad de gjorde för en invandrad och invandrardeltagare visade högre empati för en invandrad målperson än vad de gjorde för en svensk. Ingen huvudeffekt för empati och deltagarnas etnicitet fanns.

Denna studie behandlar utbildning för hållbar utveckling och syftar till att, för det första analysera och kategorisera lärares undervisningssätt inom undervisning för hållbar utveckling, och för det andra diskutera huruvida detta undervisningssätt skapar en pluralistisk undervisningspraktik. Angreppssättet som används i studien grundas på ett metodologiskt ramverk som utgår bland annat på pragmatismen och transaktionsbegreppet. Utifrån denna metodologi analyseras lärares undervisningssätt i termer av epistemologiska drag, alltså det sätt som läraren ger eleverna anvisningar på. Studiens empiri utgörs av transkriberade videoinspelningar från undervisningspraktik. Analysen resulterar i sex olika kategorier av epistemologiska drag, vilka sedan diskuteras utifrån vissa utbildningskaraktärer vilka kan ses som eftersträvansvärda för pluralistisk undervisning.