Sök:

Sökresultat:

852 Uppsatser om Kompletterande aktör - Sida 41 av 57

Hur redovisas socialt ansvar i konfektionsbranschen?

Bakgrund och Problem: FrÄgan om företags miljöpÄverkan och hur de tar sitt sociala ansvardiskuteras allt mer i samhÀllet. Redovisningen av socialt ansvar Àr frivillig, men efterfrÄgas iallt större utstrÀckning av företagets intressenter. Riktlinjer för hur utformningen av detta kangöras har tagits fram av Global Reporting Initiative, GRI, och inkluderar frÄgor som rörekonomi, miljö, arbetsvillkor, mÀnskliga rÀttigheter, samhÀlle och produktansvar.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och analysera hur nÄgra av de störstaklÀdkedjorna redovisar sitt sociala ansvar. Med utgÄngspunkt frÄn GRI vill vi se hur vÀlföretagens rapportering stÀmmer överens med dessa riktlinjer. Vi syftar ocksÄ att jÀmföra deolika företagens redovisning gÀllande socialt ansvar.AvgrÀnsningar: Vi avgrÀnsar oss till att titta pÄ H&M, Inditex och Gap och jÀmföra dessamed de delar av GRI:s riktlinjer som kallas ?core indicators?.

Vertikala samarbeten : Vad hindrar aktörerna pÄ den svenska marknaden för dagligvaruhandel att samarbeta avseende informations- och kunskapsutbyte?

Bakgrund: Genom vertikala samarbeten i vÀrdekedjan kan konkurrensfördelar skapas och parterna kan dra nytta av varandras kompletterande resurser. Brittiska aktörer inom dagligvaruhandeln har genom samarbeten uppvisat stora vinster, men pÄ den svenska marknaden förekommer samarbete i begrÀnsad utstrÀckning. Syfte: Studiens syfte Àr att explorativt undersöka och ge ett kunskapsbidrag kring faktorer som hindrar fördjupade vertikala samarbeten mellan handelsaktörer och leverantörer pÄ den svenska marknaden för dagligvaruhandel. Genomförande: Empirisk data har samlats in genom totalt tolv intervjuer med handelsaktörer och leverantörer, varav fyra med brittiska aktörer. Studien Àr en komparativ fallstudie med explorativ inriktning.

Andras framgÄng - Egen vinning : -En studie om hur volontÀr tillfredsstÀllelse formas

För att ett företag ska kunna nÄ sina externa kunder krÀvs det först att de interna relationerna mellan företagets personalgrupper prioriteras och fungerar effektivt. Ett av huvudsyftena med den interna marknadsföringen inom ett företag Àr att utveckla samtliga i personalens serviceinriktning, attityder och intresse för marknadsföring. Genom att skapa en attraktiv intern miljö och marknadsföring blir företaget inte bara attraktivt ut mot kunderna, utan Àven som arbetsgivare dÀr de kan locka till sig samt behÄlla duktiga medarbetare. En effektiv intern marknadsföring kan ge företaget stora möjligheter och framgÄngar, men Àven vara problematiskt dÄ ledning och personal kan ha olika uppfattningar och synsÀtt betrÀffande dess funktion. Med denna studie syftar vi till att synliggöra avsaknader samt glapp i Norra VÀsterbottens dagliga arbete för att de vidare ska kunna förbÀttra den interna marknadsföringen för företagets bÀsta. UtifrÄn detta syfte skapade vi problemformuleringen:Hur skiljer sig uppfattningen om den interna marknadsföringen mellan personal och ledning pÄ Norra VÀsterbotten? Vi har i denna studie haft ett deduktivt förhÄllningssÀtt, dÀr vi fördjupat vÄra teoretiska kunskaper, genom en fallstudie pÄ Norra VÀsterbotten.

Den dolda pensionsskulden ? en fallstudie i tre skÄnska kommuner

Syfte: Syftet Àr att skapa en förstÄelse för den problematik som orsakats av blandmodellen, som Àr det lagstiftade sÀttet att redovisa pensioner i kommuner. Den Àr inte förenlig med god redovisningssed. Detta har orsakat att kommuner avviker frÄn lagstiftningen. Vidare undersöks motiven till införandet av blandmodellen samt hur vÀl kommunerna stÄr rustade inför de kommande pensionsutbetalningarna. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod eftersom syftet Àr att undersöka ett fÄtal fall pÄ djupet.

Vikten av att sticka ut

SammanfattningVÄrt intresse att studera hemelektronikbranschen i Sverige grundar sig i viljan att se hurföretag agerar strategiskt nÀr det rÄder nÀstintill perfekt konkurrens pÄ en marknad.UtgÄngspunkten i problematiseringen var att ta reda pÄ hurdan syn företagen, som uppsatsenberör, har pÄ den marknad de befinner sig. UtifrÄn den beskrivningen har vi sedan sett till hurföretagen önskar positionera sig för att sedan följa upp deras uttalanden och se om dessastÀmmer överens med verkligheten.För att studera detta har vi valt att utföra en kvalitativ fallstudie. Intervjuer har gjorts mednyckelpersoner pÄ tvÄ större företag inom branschen. Detta för att fÄ en sÄ djuplodande bildav branschen som möjligt.Genom att arbeta utefter Michael E Porters teorier kring strategi och hur företag skaparvaraktiga konkurrensfördelar har vi byggt upp ett ramverk, med en förenklad vÀrdekedja ispetsen, som förtydligar företagens ageranden inom hemelektronikbranschen. VÀrdekedjananvÀnds för att se om de undersökta företagen verkligen positionerar sig som de sÀger.BÄda företagen i studien har visat sig ha stora brister i sitt sÀtt att leva upp till sina uttaladestrategier.

Kunskapsöverföring via nÀtverksbaserade relationer : En studie om Diplomat PR:s etablering nÀra politiska beslutsfattare i Bryssel  

Sammanfattning Titel: Kunskapsöverföring via nÀtverksbaserade relationer ? En studie om Diplomat PR:s etablering nÀra politiska beslutsfattare i BrysselDatum för inlÀmning: 7 januari 2010Kurs: Kandidatuppsats HT2009, FöretagsekonomiFörfattare: Linda WÀngborgHandledare: Cecilia PahlbergNyckelord: utlandsetablering, kunskapsöverföring, nÀtverk, relationer, EU Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför ett konsultföretag i Stockholm, vars frÀmsta tillgÄng Àr kunskap dÀrav benÀmningen kunskapsföretag, har valt att etablera sig nÀra ett nÀtverk sÄsom den Europeiska unionens samarbete i Bryssel och vad den relationen har för slags betydelse i kunskapsöverföring. Genom att definiera begreppet kunskapsföretag, gÄ igenom internationaliseringsprocessen önskar jag senare att komma fram till vikten av nÀtverksrelationer. Metod: En kvalitativ metod har anvÀnts dÄ tre intervjuer har genomförts och fungerat som primÀrdata. De intervjuade personerna Àr konsulter som alla Àr involverade i utlandsetableringen. SekundÀrdata har varit den information som funnits i olika artiklar om företaget och deras egen hemsida. Teori: Teoridelen Àr huvudsakligen baserad pÄ Nonakas (2001) samt Zander och Koguts (1995) definitioner av kunskapsföretag och Johanson & Vahlnes (1977 och 2009) Uppsalamodell vilken berör bÄde internationaliseringsprocesser och nÀtverksbaserade relationer. Empiri: Empirin bestÄr till största del av primÀrdata genom intervjuer med representanter frÄn bÄda kontoren.

Skuggsidan av platsmarknadsföring : En djupstudie av Karlstads platsvarumÀrkesmaterial

Platsmarknadsföring Àr ett vÀxande fenomen internationellt och i Sverige, dÄ det pÄstÄs att ?stÀder tÀvlar mot andra stÀder? om besöksnÀringen, nyetableringar av företag och befolkning. Att platsmarknadsföra sin stads specifika vÀrden, genom att paketera och ?sÀlja? in staden, har blivit mer av en regel Àn ett undantag, dÀr man genom texter och bilder vill lyfta fram stadens specifika kvalitéer.Men vad gömmer sig i skuggsidan av platsmarknadsföringen? Och vidare vad blir effekterna av de bilder man visar upp av staden?MÄnga kritiska forskare menar att risken Àr att befolkningen i staden inte kÀnner igen bilden av sin stad och dÄ kÀnner sig Äsidosatta och platsmarknadsföringen förlorar dÄ sin styrka. DÀrför blir ocksÄ intern platsmarknadsföring oerhört viktigt för att vinna legitimitet hos befolkningen.I min undersökning har jag gjort en djupstudie av Karlstad relativt nya platsvarumÀrke °Karlstad med tillhörande platsvarumÀrkesmaterial.

Stabila strukturer för turbulenta omgivningar

Flygbolag mÄste idag följa en mÀngd olika lagar och regler för att fÄ bedriva sin verksamhet. Samtidigt Àr de verksamma i en vÀldigt dynamisk bransch dÀr efterfrÄgan kan variera kraftigt beroende pÄ hÀndelser utanför företagets kontroll. De mÄste dÀrmed bÄde ha en stabil organisation samt en förmÄga att förÀndra sig för att kunna vara konkurrenskraftiga. Organisations-strukturer beskrivs ofta som mer eller mindre stabila respektive flexibla. Uppfattningen Àr dock att en högre flexibilitet medför ett avkall pÄ stabiliteten.

Tidningen GQ och populÀrkulturell objektifiering : En historisk studie av omslag i förÀndring mellan 1958-2013

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att analysera tidningen GQ:s omslag mellan Ären 1958-2013 för att ta reda pÄ om patriarkala strukturer gÄr att urskilja i omslagens text- och bildsprÄk. Jag vill specifikt undersöka hur mÀn och kvinnor framstÀlls pÄ omslagen och hur detta kan ha förÀndrats mellan Ären 1958-2013.Teori: Eriksson och Göthlunds Möten med bilder (2004) har legat som grund för att förstÄ hur jag skulle analysera mitt bildmaterial och Kuhn (1985), Mulvey (1999) och Tasker (2011) har bidragit med viktiga begrepp att anvÀnda som analysverktyg. Van Zoonens (2004) redogörelse för feminism har ocksÄ varit en vÀsentlig del. Kompletterande relevant litteratur tas ocksÄ upp i arbetet. Vidare har Àven Anja Hirdmans tidigare forskning i omrÄdet med boken Den ensamma fallosen (2008) och doktorsavhandlingen Tilltalande bilder: genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och FIB aktuellt (2001) varit viktigt för att förstÄ mitt analysmaterial.Metod: Samtliga 599 omslag frÄn GQ:s arkiv mellan vÄren 1958-2013 har studerats innan jag valde ut 28 av dem att analysera semiotiskt.

Konkurrensmedelsmixen i grÀnshandeln : Anpassar integrerade kedjebutiker sin konkurrensmedelsmix pÄ den lokala marknaden?

Familjeföretagen dominerar mÄnga av vÀrldens ekonomier, och Àr speciella eftersom familjen ofta finns med i företagets ledning och styrelse. Just pÄ grund av slÀktrelationerna kan styrelseledamöter som Àr familjemedlemmar tÀnkas ge en speciell karaktÀr till styrelsen, som i sin tur kan tÀnkas pÄverka betoningen pÄ styrelsens funktioner, det vill sÀga de uppgifter styrelsen Àgnar sig Ät. Uppsatsens syfte Àr med detta som bakgrund att förklara slÀktbandens betydelse för styrelsens funktioner i familjeföretag.I uppsatsens teori behandlas familjen utifrÄn tre delar, vilka Àr om styrelseledamöterna Àr familjemedlemmar eller inte, hur nÀra slÀkt de Àr, samt om flera generationer inom samma familj finns representerade i styrelsen. De tvÄ senare delarna kombineras till nÄgot som kallas slÀktkoefficient, som anger ett medeltal för hur nÀra slÀkt styrelseledamöterna Àr. De olika styrelsefunktioner som teorin utgÄr frÄn Àr kontroll, hantering av resursberoende samt konfliktlösning.Undersökningen genomfördes genom tvÄ enkÀter samt genom insamling av kompletterande information frÄn AffÀrsdata.

Icke-finansiella prestationsmÄtt - hur mjuka mÄtt anvÀnds i tjÀnsteföretags ekonomistyrning

Bakgrund Den traditionella ekonomistyrningen har under senare Är genomgÄtt vissa förÀndringar med anledning av de finansiella mÄttens begrÀnsningar. Att styra med hjÀlp av enbart dessa mÄtt anses i den alltmer globala företagsvÀrlden ofta inte tillrÀckligt. Icke-finansiella mÄtt med möjlighet till fÀrsk omvÀrldsinformation har gjort entré för att underlÀtta implementering av företags strategier. Humankapitalets framskjutna betydelse för framgÄng i tjÀnsteföretag torde enligt vÄr mening bidra till att stor betydelse lÀggs vid icke-finansiella mÀtningar i denna företagstyp. ForskningsfrÄga Hur anvÀnds icke-finansiella prestationsmÄtt i tjÀnsteföretag? Syfte Att undersöka hur valda icke-finansiella mÄtt anvÀnds inom tjÀnsteföretags ekonomistyrning ? vilka konkreta och kortfristiga förÀndringar har genomförts? VÄr mening Àr ocksÄ att undersöka hur icke-finansiella mÀtresultat sprids samt hur de anstÀllda deltar i mÀtprocesserna.

SE-bolag; igÄr, idag och imorgon : En utredning om den geografiska spridningen av bolagen inom EU och faktorer som Àr drivande vid val av stat för etablering.

Efter 30 Är av diskussioner och förhandlingar lyckades ministrarna inom Europeiska unionens rÄd, ocksÄ kallad ministerrÄdet, rösta igenom en förordning som kom att reglera en ny företagsform, SE-bolag. Den ursprungliga tanken med en att ha en gemensam bolagsform var att den skulle lyda under gemensamma EU-regler. Ambitionen kom att bli overklig dÄ harmoniseringen inom EU inte hade tagit den form som krÀvdes för att förverkliga detta, vilket den fortfarande inte har gjort. I stÀllet lÀmnades kompletterande bestÀmmelser Ät medlemsstaterna för att behandla SE-bolag som nationella publika aktiebolagSamtidigt som SE-bolagens stadga utvecklades sÄ gjorde ocksÄ bestÀmmelserna om arbetstagarinflytande det. Det publicerades ett direktiv gÀllande arbetstagarinflytandet som blev implementerat i flertalet medlemsstater.Utvecklingen har idag kommit sÄ lÄngt att det finns 510 etablerade SE-bolag inom EU.

Bilden av Såpmi : Hur framstÀllning av kultur inom turism kan pÄverka en ursprungsbefolknings identitet och autenticitet.

I denna uppsats ville vi undersöka hur den samiska kulturen representeras inom turism I Sverige. Vi utgick frÄn fyra relevanta teman; dessa var autenticitet, identitet, makt och turism. FrÄgestÀllningarna var: Hur framstÀlls den samiska kulturen i turismsammanhang i Såpmi? Hur pÄverkas den samiska identiteten av hur kulturen framstÀlls inom turismnÀringen? Hur mycket fÄr samerna sjÀlva vara med och bestÀmma nÀr det kommer till hur kulturen framstÀlls inom turismnÀringen? Vi började med att se över den samiska befolkningens historia. Det Àr viktigt att förstÄ hur de har behandlats förr för att kunna förstÄ varför saker och ting Àr som de Àr idag.

Yrket hÀlsopedagog : en studie om hÀlsopedagogens utbildningar och arbete

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur man med annan utbildning utöver hÀlsopedagogexamen möter den arbetsmarknad som vÀntar samt fÄ klarhet i hur hÀlsopedagogarbetet ser ut.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:1. Vilka utbildningar, kopplade till arbetsomrÄde, Àr meriterande utöver hÀlsopedagogutbildningen?2. Vad karaktÀriserar hÀlsopedagogarbetet?MetodStudien Àr en kvantitativ enkÀtstudie.

"Who you know becomes what you know" : En studie av vad sociala aktörers nÀtverk skapar för kommunikationsförutsÀttningar i en organisation

Uppsatsen ?Who you know becomes what you know? Àr en nÀtverksteoretisk mixedmetodstudie med syfte att kartlÀgga enskilda aktörers nÀtverk samt besvara frÄgestÀllningarna vilka förutsÀttningar för informationsspridning och group performance som gÄr att hÀrleda ur enskilda aktörers formella- och informella sociala nÀtverk. Studieobjektet för uppsatsen Àr MTR Stockholm som pÄ uppdrag av Storstockholms lokaltrafik driver Stockholms tunnelbana. Organisationen har uppmÀrksammat att verksamhetsomÄrdet lokalvÄrden klarat sina uppdrag med bravur senaste Äret efter att vissa organisatoriska förÀndringar har gjorts. Kommunikationsavdelningen tillsammans med uppsatsförfattaren kom dÀrigenom fram till att en mikroundersökning av lokalvÄrden vore intressant för att eventuellt kunna utveckla andra verksamhetsomrÄden.Genom ett snöbollsurval har fem respondenter pÄ olika positioner i organisationen inkluderats i studien.

<- FöregÄende sida 41 NÀsta sida ->