Sökresultat:
852 Uppsatser om Kompletterande aktör - Sida 28 av 57
Estetiska uttrycksformer i förskolan för skapande av relationer till naturen
Syftet med denna studie Ă€r att beskriva och utveckla kunskap om barns upplevelser av estetiska lĂ€rprocesser inspirerade av naturen. Studiens frĂ„gestĂ€llningar Ă€r: Hur kan estetiska uttrycksformer bidra till att barns upplevelser synliggörs? PĂ„ vilket sĂ€tt kan estetiska uttrycksformer skapa relationer till naturen för förskolebarnen?I bakgrunden beskrivs verksamheten vid Spiras förskola som inspireras av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Ăven begreppen barns perspektiv och barnperspektiv definieras. Vidare Ă€r det estetiska uttrycksformer och naturens betydelse som diskuteras eftersom dessa Ă€r utgĂ„ngspunkter för studien.Studien Ă€r kvalitativ med en fenomenografisk ansats, vilken beskriver mĂ€nniskans uppfattningar av olika fenomen.
Att bli berörd : En kvalitativ studie om taktil stimulering i förskola och förskoleklass
Syftet med denna studie var att undersöka vad nÄgra förskollÀrare anser att taktil stimulering innebÀr, hur de uppfattar det och vilka effekter de tror att det kan leda till. Dessutom var syftet att undersöka hur de i en förskoleklass praktiskt anvÀnder taktil stimulering.Den teoretiska utgÄngspunkten behandlar det taktila sinnet, den taktila stimuleringens nödvÀndighet för överlevnad, oxytocinets verkan, olika typer av beröring, effekter av beröring samt taktilt försvar och brist pÄ beröring.Uppsatsen Àr baserad pÄ kvalitativa metoder; semistrukturerade intervjuer genomförda med sex förskollÀrare och icke-deltagande, ostrukturerade observationer av barn vid tvÄ massagetillfÀllen.Resultatet visar att taktil stimulering anses som nÄgot viktigt och positivt bland förskollÀrarna och de flesta uppfattar det som ett kompletterande kommunikationssÀtt. Effekterna förskollÀrarna har upplevt eller tror kan uppstÄ med taktil stimulering Àr bland annat att barngruppen blir lugnare, barnen lÀr sig beröra varandra och att de utvecklar empatikÀnslan. Dessutom anser förskollÀrarna att stimuleringen bekrÀftar barnen samt att det ökar deras kroppskÀnnedom. Förskoleklassen som arbetar kontinuerligt med taktil stimulering i form av massage har ett massagetillfÀlle i veckan samt att förskollÀraren bryter med det om barnen blir för okoncentrerade i den ordinarie verksamheten.
Optioners roll som incitament - en fallstudie av optionsinnehavares instÀllning till optionsprogram mot bakgrund av de senaste Ärens börsnedgÄng och kritik i media
Uppsatsen syftar till att skapa klarhet i huruvida optionsinnehavares instÀllning till optionsprogram har förÀndrats de senaste Ären mot bakgrund av den negativa börsutvecklingen och den kraftiga kritiken i media. Vidare kommer uppsatsen att försöka ge förslag pÄ eventuella förbÀttringar av dagens optionsprogram och pÄ alternativa incitament. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ fallstudie. Inledningsvis gjorde vi en litteraturstudie för att öka vÄra kunskaper om optioner som incitament. DÀrefter genomfördes personliga intervjuer med en eller tvÄ optionsinnehavare pÄ fyra olika företag.
Interaktion genom bildbaserad AKK vid autism. : En samtalsanalytisk fallstudie av hur kommunikativa projekt konstrueras genom samarbete mellan deltagarna.
I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrÄn ett dialogiskt perspektiv dÀr en av samtalsdeltagarna Àr en ung man (M) med autism som anvÀnder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begÀran av föremÄl eller aktiviteter) sekventiellt Àr konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvÀndning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig pÄ videoinspelat material av tvÄ kvÀllar dÄ M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis anvÀnds som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lÀmpar sig vÀl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen.
UtvÀrdering av lÀkarbesök och förstadagsanmÀlan av frÄnvaro hos anstÀllda i Omsorgsförvaltningen, VÀrnamo Kommun
KorttidsfrÄnvaron inom Omsorgsförvaltningen i VÀrnamo kommun har av arbetsledningen befunnits hög och man har dÄ valt en strategi för hantering av korttidsfrÄnvaron som blivit föremÄl för denna utvÀrdering.Undersökningen omfattar en sammanstÀllning av de lÀkarbesök som genomförts med anledning av upprepad korttidsfrÄnvaro bland anstÀllda i Omsorgsförvaltningen i VÀrnamo Kommun. Vidare utvÀrderades den förstadagsanmÀlan av frÄnvaro till företagssköterska som införts.Den undersökta gruppen bestÄr av 17 personer anstÀllda som undersköterskor. Vid lÀkarbesöket gjordes en medicinsk bedömning och i vissa fall kompletterande medicinska ÄtgÀrder sÄsom förslag pÄ medicinering, remittering till offentlig vÄrdgivare etc. Antalet frÄnvarotillfÀllen i tvÄ avgrÀnsade perioder omfattande 6 mÄnader vardera har utvÀrderats. Dessutom har en enkÀt distribuerats i syfte att fÄ en uppfattning om hur de anstÀllda har uppfattat arbetsgivarens sÀtt att hantera korttidsfrÄnvaron.Resultatet pÄvisar en reduktion i gruppens totala antal frÄnvarotillfÀllen frÄn 70 frÄnvarotillfÀllen före intervention till 45 frÄnvarotillfÀllen efter intervention, dvs en reduktion med 36%.
Att mÀta innovativ kultur : En fallstudie av Eskilstuna kommuns medarbetarenkÀt
Innovationsproduktiviteten har blivit allt viktigare i vÄrt samhÀlle och ses som en förutsÀttning för att skapa framgÄngsrika organisationer. Innovationer springer ur mÀnniskors kreativitet och initiativförmÄga och innebÀr att omsÀtta kunskap, kompetens och idéer till praktisk nytta. Det förefaller som om innovation endast blomstrar under rÀtt organisatoriska omstÀndigheter. KÀrnan i den innovativa organisationen Àr en kultur som agerar vÀgvisande med en tro pÄ mÀnniskan. Nyckeln till innovation blir sÄledes organisationers förmÄga att förhÄlla sig till förÀndring i en ofta kaotisk miljö med mÀnniskan i centrum. Som ett led i detta arbete behöver organisationer kontinuerligt ta temperaturen för att tydliggöra bÄde den nuvarande och den önskade kulturen.
Det Àr inne att vara ute: Pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lÀrande utomhus
Detta arbete skrevs som avslut pĂ„ utbildningen SamhĂ€llsbyggnad vilket Ă€r ett högskoleprogram pĂ„ LuleĂ„ Tekniska Universitet. Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anlĂ€ggningar.Arbetet började med att formulera frĂ„gestĂ€llningar att arbeta kring, utifrĂ„n dessa skapades sedan intervjufrĂ„gor som stöd i mina samtal med de anstĂ€llda pĂ„ LĂ€nsstyrelsens fĂ€ltenhet. Ăvrig kompletterande information har hĂ€mtats frĂ„n diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nĂ€mnda i referenslistan. Text utan kĂ€llhĂ€nvisning Ă€r hĂ€mtad frĂ„n intervjutillfĂ€llen och egen erfarenhet.FĂ€ltenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anlĂ€ggningar som de flesta Ă€gs av NaturvĂ„rdsverket. Fastigheterna finns pĂ„ statens mark i skyddade omrĂ„den med olika bevarandegrad och anlĂ€ggningarna Ă€r av varierande karaktĂ€r, frĂ„n spĂ€nger efter statliga leder till bevakarstugor för de anstĂ€llda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gĂ„ng har jag lĂ€rt mig mycket.
DET NATURLIGA VALET - En undersökning av det Resursbaserade synsÀttet
Problemformulering: Ăr ett Resursbaserat synsĂ€tt till gagn för bemanningsföretag. Andra viktiga aspekter som vi vill ha svar pĂ„ Ă€r hur kritiska resurser skapas, vidareutvecklas, och skyddas för att ge sĂ„ stor överavkastning Ă„t företaget som möjligt. Vidare undrar vi hur HRM-frĂ„gor och kunskapshantering Ă€r förenliga med det Resursbaserade synsĂ€ttet. FrĂ„gan vi vill ha svar pĂ„ Ă€r alltsĂ„ huruvida det Resursbaserade synsĂ€ttet Ă€r lĂ€mpligt för att analysera om ett företag kan skapa sig varaktiga konkurrensfördelar och om en fallstudie skulle kunna hjĂ€lpa oss att tydliggöra det? Syfte: Syftet med vĂ„rt arbete Ă€r att genomföra en undersökning av det Resursbaserade synsĂ€ttet genom en fallstudie av ett kunskapsintensivt företag inom bemanningsbranschen.
LagerstÀllesrationalisering hos Midelfart Sonesson AB
Företag: Midelfart Sonesson ABSyfte: Studien skulle ge en bild av vilka kriterier som Àr betydelsefulla för företag vid rationalisering av lagerstÀllen. Den skulle dessutom ge en bild av vilka tÀnkbara ekonomiska konsekvenser som kan följa efter en rationalisering. Genom en fallstudie av ett typföretag och genom kompletterande intervjuer med kunniga inom logistik och företagsekonomi skulle författarna undersöka vilka kriterier som företagen lÀgger mest vikt pÄ nÀr de ska starta ett sÄ stort projekt som lagerstÀllesrationalisering, samt förstÄ vad kostnadsbesparingen kan bli.Metod: En studie av företaget Midelfart Sonesson AB har utförts. PrimÀr- och sekundÀrdata har samlats in genom personliga intervjuer, litteratur, rapporter, och elektroniska kÀllor.Teori: Teorin bestÄr av nio olika avsnitt som kan tillÀmpas pÄ Àmnet i uppsatsen. Teorin anvÀnds för att förstÄ företagets uppbyggnad, organisation och dess handlande.
Ett tryggare Gotland - En studie om trygghetsarbete i den offentliga miljön
Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.
Samarbete och skolutveckling
BAKGRUND: Denna uppsats har sin grund i ett stort intresse för ett holistiskt perspektiv pÄ lÀrande. Verkligheten utanför skolan Àr komplex och förÀnderlig. Livet Àr inte indelat i separata fack utan baseras pÄ samarbete och samförstÄnd av olika slag, dÀr delarna hör ihop med varandra. Styrdokumenten har successivt stÀrkt kravet pÄ samarbete och ett helhetsperspektiv pÄ lÀrande. DÀrför stÀller vi oss som blivande pedagoger i grundskolan frÄgan om pedagoger samarbetar kring detta helhetsperspektiv pÄ lÀrande.
Att mÀta kvalitet i ett Balanced Scorecard
Bakgrund: Balanced Scorecard Àr traditionellt en effektivitetsmodell dÀr mÀtning av verksamheten sker vertikalt utifrÄn vanligen fem olika perspektiv. Kvalitet Àr ett oundvikligt inslag i de flesta organisationer varför det blir viktigt att kvalitet genomsyrar hela organisationen.Syfte: Att beskriva och analysera mÀtbarheten hos kvalitet utifrÄn fem olika perspektiv i ett Balanced Scorecard (finansiellt, kund, interna processer, medarbetare och innovation/utveckling).AvgrÀnsningar: Vi har valt att studera endast en variabel, kvalitet, för att se om denna variabel skulle kunna lÀggas till den traditionella Balanced Scorecard-modellen. Vi beaktar endast kvantitativa mÄtt i studien.Genomförande: Vi har gjort en förstudie dÀr tvÄ styrkort tagits fram. DÀrefter har vi genomfört personliga intervjuer med dels personer som sÀljer Balanced Scorecard-konceptet, dels personer som anses mer distanserade till konceptet. Samtliga av dessa respondenter fick ocksÄ fylla i en kompletterande enkÀt.
Elektrisk nervstimulering som behandlingsmetod vid kroniskt bensÄr: en litteraturöversikt
Kroniska bensÄr Àr en bÄde tids- och kostnadskrÀvande Äkomma för samhÀllet och ger sÀnkt livskvalitet för de drabbade. LÀkningstiden kan variera frÄn nÄgra mÄnader upp till flera decennier och det finns inte i dag nÄgon given behandlingsmetod. Elektrisk nervstimulering Àr en vedertagen metod för smÀrtlindring som i viss utstrÀckning Àven anvÀnds med syfte att förbÀttra sÄrlÀkning vid kroniska bensÄr. Kunskaperna om dess anvÀndbarhet Àr dock dÄligt spridd bland vÄrd- och rehabpersonal. Syftet var att skapa en överblick av den publicerade litteraturen gÀllande elektrisk nervstimulering som kompletterande behandling vid kronsikt bensÄr.
FörÀndring i förmÄnsrÀttslagen : - en omvÀlvning för bankerna?
FörmÄnsrÀttslagen behandlar den ordning i vilken en borgenÀr fÄr utdelning nÀr ett företag har försatts i konkurs. För att bland annat öka antalet företagsrekonstruktioner i Sverige fattade lagstiftarna beslut om Àndring av lagen. Effekter lagstiftaren vill se av Àndringarna var att bankerna skall göra bÀttre kredituppföljning, förmÄ bankerna att fokusera mera pÄ ÄterbetalningsförmÄgan istÀllet för sÀkerheter och att oprioriterade borgenÀrer ska fÄ bÀttre utdelning vid konkurs. Syftet med uppsatsen Àr att utreda om förÀndringarna i FörmÄnsrÀttslagen har pÄverkat bankernas kreditgivning till smÄ och medelstora företag och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Syftet Àr Àven att utreda om lagstiftarens syften som berör kreditgivning har uppfyllts med avseende pÄ Àndringarna i FörmÄnsrÀttslagen.
Miljöterapi : En utvÀrdering enligt Critical incident-metoden
Syftet med denna studie Ă€r att utvĂ€rdera ett HVB-hem vilket bedriver miljö- och individualte-rapeutisk behandling av ungdomar i Ă„ldrarna 16-19 Ă„r. Vidare syftar studien till att utvĂ€rdera verksamhetens arbetssĂ€tt vid kritiska hĂ€ndelser enligtcritical incident-metoden. SĂ„ledes fin-ner författarna följande frĂ„gestĂ€llningar relevanta för utvĂ€rderingen: Vilka slags kritiska hĂ€n-delser uppstĂ„r i verksamheten enligt personalens upplevelser? Hur löses/slutar de kritiska hĂ€ndelserna i verksamheten? Ăr lösningarna av de kritiska hĂ€ndelserna förankrade i miljöte-rapeutisk teori? UtvĂ€rderingen grundas i uppgifter frĂ„n nio respondenter, varav en av respondenterna Ă€r utvĂ€rderingens författare. Datainsamlingen utgörs i sin tur av observationer, frĂ„geformulĂ€r och kompletterande intervjuer.