Arbetets art: 10 poÀng Bakgrund: Vi Àr tvÄ lÀrarstuderande frÄn Malmö högskola som har examensprofil förskollÀrare och fÄr Àven behörighet som fritidspedagog och grundskolans tidigare Är. I vÄr utbildning har vi valt sidoÀmneskurser sÄsom Utebildning och No för tidigare skolÄren vilket har inspirerat oss till just detta Àmne. Syfte: VÄrt syfte med denna c-uppsats Àr att vi vill öka förstÄelsen för hur viktigt det Àr för barnen att fÄ tillgÄng till en stimulerande och trygghetsgivande utomhusmiljö Àven pÄ skolan. VÄrt problem som vi vill undersöka Àr samverkan med vuxna och barn pÄ skolan, om vad de tycker om skolans utomhusmiljö. Metod: Vi har anvÀnt oss av enkÀter, intervjuer och observationer.

Detta examensarbete Àr en undersökning om hur förÀldrar till barn pÄ tvÄ förskolor ser pÄ skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har anvÀnts Àr en kvalitativ enkÀtstudie med öppna frÄgor. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur förÀldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka förestÀllningar de ger uttryck för. De frÄgestÀllningar som arbetet har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur ser förÀldrar pÄ skapande verksamhet i förskolan? Hur definierar förÀldrar skapande verksamhet i förskolan? De teoretiska utgÄngspunkter som tas upp i arbetet Àr definitioner och teorier om skapande, lek, fantasi och kreativitet.

Fram till nu har en stor majoritet av allt berÀttande definierats som narrativt. Men dataspelen har möjliggjort berÀttande som inte passar in pÄ definitionen av ett narrativ. Det hÀr arbetet har granskat om det Àr möjligt att förmedla en hel berÀttelse endast med hjÀlp av icke-narrativa berÀttarmetoder. För att undersöka de icke-narrativa berÀttarmetoderna har en mod byggd pÄ Half-Life 2-motorn (Valve, 2004) skapats, dÀr dessa metoder implementerats. En testgrupp har fÄtt spela moden samtidigt som en strukturerad observation Àgt rum.

I Rosersberg har Trafikverket byggt en ny trafikplats under 2011-2013. Projektet stötte pĂ„ komplikationer som ledde till att arbetet försenades frĂ€mst pĂ„ grund av förekomsten av arsenik i jord, berg samt grundvattnet. Dessa förseningar ledde till att projektet försenades med ca nio och en halv mĂ„nad till en merkostnad pĂ„ över 30 miljoner kronor till följd av över 200 (ÄTA).Detta projekt behandlar grundĂ€mnet arsenik i byggfasen och hur en hantering av Ă€mnet bör gĂ„ till. Genom instudering av arbetsmaterial frĂ„n projektet samt intervjuer med personer som varit inblandade har undersökningar gjorts och en sammanstĂ€llning av dessa Ă„terfinns i rapporten. I rapporten har jag arbetat med att sammanfatta metoderna som Trafikverket arbetat med och hur projektet fortlöpt. Jag har Ă€ven arbetat med att ta fram alternativa metoder för hantering och sanering av arsenik för grundvatten, jord- och bergmassor.Problemlösning som jag sökt svar pĂ„ Ă€r:? Hur man stabiliserar arsenik och sedan hindrar det frĂ„n att sprida sig frĂ„n en nivĂ„ till en annan.? Hur man kan sanera och hantera arsenik nĂ€r det förekommer i produktionsskedet, med en rimlig lösning.? Hur man Ă„teranvĂ€nder sanerade massorna.? Hur utförandet av sanering kan göras pĂ„ kortare tid och med mindre kostnader.Dag- och grundvatten samlades i dammar som dĂ€refter pumpades ut till vĂ€gdiken för att dĂ€refter luftas genom sjĂ€lvfall till VerkaĂ„n.

Metoder för systemutveckling bestĂ„r av ett antal faser dĂ€r verksamhetsanalysen ingĂ„r innan sjĂ€lva utvecklingen pĂ„börjas. Systemutveckling Ă€r en form av verksamhetsutveckling eftersom utveckling av informationssystem förbĂ€ttrar verksamheten.Detta arbete beskriver metoder för tvĂ„ omrĂ„den, systemutveckling och verksamhetsutveckling. I min bakgrund definierar jag olika begrepp som jag anser vara centrala och viktiga för dessa omrĂ„den. Jag gör sedan en beskrivning av tre metoder för systemutveckling, en metod för verksamhetsanalys och tvĂ„ metoder för verksamhetsutveckling med avseende pĂ„ aspekter som beskrivs i verksamhetsanalysen.I mitt arbete finns en huvudfrĂ„gestĂ€llning, Är det möjligt att anvĂ€nda systemutvecklingsmetoder och frĂ€mst verksamhetsanalysen i andra avseenden Ă€n vid systemutveckling? och Ă€ven ett antal övriga frĂ„gestĂ€llningar.För att kunna besvara frĂ„gestĂ€llningarna har jag genomfört litteraturstudier.

Denna studie utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och syftet med studien Àr att undersöka huruvida seminarier som arbets- och bedömningsform kan frÀmja intresset för olika moment inom naturvetenskap i allmÀnhet och biologi i synnerhet, samt att undersöka huruvida seminarier Àven kan fungera som ett bra bedömningsverktyg. De metoder som anvÀndes i studien var enkÀt och intervju. Studien utfördes i tre moment. Först genomfördes seminarier inom Àmnet biologi i en Ärskurs 8. DÀrefter besvarades en enkÀt av ca. 60 elever frÄn seminarieromgÄngen.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

The purpose of this study has been to investigate how individuals with reading- and writing disabilities and dyslexia handle their information need in the workplace. The method that has been used is a qualitative study made with interviews with individuals who have these problems, to see how they think and feel about the flow of information on their everyday basis. The study?s respondents are working women between the ages of 27 and 47 years old and they have reading- and writing disabilities and dyslexia. The most interesting results of this study are that the respondents are avoiding jobs where they need to read and write much and where they also do not like changes in their job situation.

VĂ„rt val att skriva om detta Ă€mne grundar sig i vĂ„rt intresse för de tysta barnen. Ämnet Ă€r angelĂ€get att diskutera eftersom det finns för lite forskning kring fenomenet. Syftet med vĂ„r studie var att uppmĂ€rksamma de tysta och ?osynliga? barnen för att fĂ„ en insikt i hur dessa tysta och tillbakadragna barn bemöts av omgivningen. Vi anvĂ€nde oss av kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer i tvĂ„ förskoleklasser och i en Ă„rskurs 1 för att fĂ„ fram vĂ„rt resultat.

Syftet med det hÀr utvecklingsarbetet var att planera och genomföra sprÄkstimulerande aktiviteter i utomhusmiljö för att se om det frÀmjade barns lÀrande i sprÄk, samt se vilken roll lÀrarens arbete hade. Vi planerade och genomförde tio aktiviteter i en förskoleklass och i en Ärskurs fyra med totalt 32 elever. Aktiviteterna genomfördes i vÀxelverkan mellan inomhusmiljö och utomhusmiljö. De metoder som anvÀndes för dokumentation var observationer och loggbok samt studerande av tidigare forskning och litteratur. Resultatet visade att utemiljön var en sprÄkstimulerande miljö för eleverna vilket synliggjordes under arbetsprocessen samt i elevernas slutprodukter.

Elever lÀr pÄ olika sÀtt och lÀraren mÄste dÀrför tillÀmpa varierande inlÀrningsmetoder som möjliggör för eleverna att uppnÄ mÄlen i lÀroplanen. Utomhuspedagogik kan vara en alternativ inlÀrningsmetod, för att fÄ en varierad undervisning. Syftet med studien var att undersöka hur sex lÀrare i grundskolans tidigare Är ser pÄ utomhuspedagogik som metod. Studien baserades pÄ en kvalitativ undersökning dÀr strukturerade intervjuer utgjorde huvudmetoden.  Resultatet av studien visade att lÀrarna uppfattade utomhuspedagogik som ett komplement till klassrumsundervisningen, dÀr ett praktiskt, utforskande och upplevelsebaserat lÀrande sker. Utomhuspedagogik som metod anvÀnds för att konkretisera undervisningen och skapa en djupare förstÄelse.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur de svÄrigheter som förekommer inom SFI yttrar sig, enligt tre lÀrare som arbetar i en kommun i Sverige och vilka metoder som anvÀnds, för att motverka de svÄrigheter som förekommer.Metoden Àr att intervjua tre lÀrare och sedan göra en tematisk analys, dÀr fem teman bildats, som stÄr för de största svÄrigheterna. Dessa Àr resursproblematik, metod och anpassningsproblematik, kulturell/religiös problematik, psykisk problematik och bristande metakognitiv insikt. Metod och didaktik Àr ytterligare ett tema som bildats och som stÄr för de metoder som anvÀnds för att motverka de svÄrigheter som förekommer.Resultatet överensstÀmmer med tidigare forskning vad gÀller de svÄrigheter som förekommer. Dock visar forskningen pÄ fler metoder som visat sig effektiva för att motverka svÄrigheterna, Àn vad respondenterna nÀmner.Slutsatsen Àr att det rÄder brist pÄ metoder som krÀvs för att kunna anpassa undervisningen efter varje individs behov, bÄde vad det gÀller sprÄkinlÀrningen, men ocksÄ metoder för att höja elevernas motivation..

IT-system fungerar ofta som kÀrnan i verksamheter idag, dessa system ska underhÄllas under hela dess livstid av en IT-verksamhet. Med denna uppsats ville vi undersöka vilka problem som kan uppstÄ vid systemförvaltningens Àndringshantering och hur dessa problem kan lösas med hjÀlp av agila metoder. För att besvara vÄr undersökningsfrÄga, Hur kan systemförvaltningens Àndringshantering förbÀttras med agila metoder? anvÀnde vi oss av ett kvalitativt angreppssÀtt i form av intervjuer tillsammans med litteraturstudier. Företaget vi undersökte anvÀnde sig i systemförvaltningen utav agila metoder men aldrig i dess helhet.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur praoverksamheten ser ut och fungerar i dagens grundskola. Vi vill Àven fÄ en insikt i rektorers och studievÀgledares Äsikter om praon, dess för- och nackdelar. Hösten 2006 beslutade Varbergs kommun att helt ta bort den traditionella praoverksamheten efter att de fÄtt varningar ifrÄn arbetsmiljöverket att skÀrpa sÀkerheten för eleverna dÄ de Àr ute pÄ prao. Denna hÀndelse vÀckte en debatt huruvida det Àr dags för en förÀndrig av praoverksamheten och det Àr med detta i Ätanke vi genomförde vÄr undersökning. I undersökningen stÀller vi oss frÄgor som: Vilka för- och nackdelar finns det med traditionell resp.

Syftet med examensarbetet Àr att granska lÀromedel utifrÄn överensstÀmmelse med gÀllande nationella lÀroplaner, lÀroböckers uppbyggnad samt behandling av komplexa frÄgor. I examensarbetet har samtliga lÀroböcker för gymnasiekurserna geografi 1 och geografi 2 granskats. LÀromedelsanalysen bygger pÄ tidigare forskning samt tidigare anvÀnda metoder gÀllande lÀromedelsanalyser. Resultatet i undersökningen visar att lÀroböckerna för kurserna geografi 1 och geografi 2 överensstÀmmer till större del med kursplanerna, dock finns det nÄgra fÄ brister i lÀroböckernas innehÄll. Resultatet visar Àven att det finns likheter och skillnader i lÀroböckernas uppbyggnad samt hur lÀroböckerna behandlar komplexa geografiska frÄgor.