Genom vÄr undersökning vill vi belysa möjligheten av ett samarbete mellan skola och arkiv. VÄrt syfte Àr att visa pÄ hur man kan öka elevers historiemedvetenhet genom arkivpedagogisk undervisning samt pÄ vilket sÀtt arkivet kan vara ett bra komplement till historieundervisningen. Vi har valt att stÀlla frÄgor och söka svar inom omrÄdena arkiv, skola samt resultatet av samverkan dem emellan. VÄra olika arkiv verkar som minne i samhÀllet och utifrÄn det material som finns tillhanda kan vi pÄ ett bra sÀtt ta del av vÄr historia, bÄde den stora och den lilla historien gÄr att finna. Det Àr inte brukligt att pedagoger anvÀnder arkivpedagogik som komplement till sin historieundervisning.

Bakgrund: IllamÄende kan uppkomma av mÄnga olika orsaker. En av dessa Àr illamÄende som uppkommer som en biverkning till cytostatikabehandling. IllamÄende Àr en kÀnd biverkning av cytostatikabehandling, varför patienter som ska pÄbörja och genomgÄr behandling mot cancer erhÄller profylaktisk antiemetikabehandling. IllamÄende kan fÄ konsekvenser som försÀmrad nutritionsstatus, elektrolytrubbningar och i vissa fall kan patienten vilja avbryta sin behandling pÄ grund av att illamÄendet blir för jobbigt. Trots antiemetika fortsÀtter illamÄende att vara ett stort problem vid cytostatikabehandling.Syfte: Att beskriva olika omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan anvÀndas som ett komplement till antiemetika vid behandling av illamÄende orsakat av cytostatika.Metod: En litteraturstudie med grund i analys av kvantitativ forskning genomfördes.Resultat: Sökningar resulterade i fem omvÄrdnadsÄtgÀrder: progressiv muskelavslappning, tillskott av ingefÀra, proteintillskott och ingefÀrskapslar, intag av druvjuice och musikterapi och bildsprÄk.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Den hÀr kandidatuppsatsen behandlar miljöproblem som kan uppkomma i sambandmed anvÀndarfasen i ett klÀdesplaggs livscykel. Den del i anvÀndarfasen somfokuserats pÄ Àr tvÀtt och hur tvÀttmedel kan bidra till mindre negativamiljöpÄverkningar. Det Àr frÀmst energiförbrukningen som gör anvÀndarfasenmiljöbelastande. Syftet med arbetet Àr att se om alternativa tvÀttmedel, som pÄstÄsvara mer miljövÀnliga alternativ till traditionella tvÀttmedel, fungerar med avseendepÄ tvÀttresultat och hur de kan leda till miljöförbÀttrande ÄtgÀrder.Efter direktiv frÄn uppdragsgivarna Teknologisk Institut och TÊnk utformas tester föratt undersöka tvÀtteffekt, mekanisk bearbetning och bakteriehÀmmande effekt pÄ Ättaalternativa tvÀttmedel (fem lÄgtemperaturtvÀttmedel och tre tvÀttbollar). Alla metodersom anvÀnds i utförandet baseras pÄ internationella standarder samt internaarbetsmetoder pÄ Teknologisk Institut.MÄnga faktorer har betydelse för resultatet av en rengöringsprocess och tvÀttmedlethar en central roll.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Vi stÄr idag inför stora utmaningar eftersom vÄr miljöpÄverkan resulterat i en rad miljöproblem. För att fÄ bukt med dessa mÄste vi hitta alternativa sÀtt att göra saker pÄ. Vi mÄste konsumera mindre globalt och mer lokalt. Traditionell Ekologisk Kunskap(TEK), som Àr ett begrepp för praktisk, erfarenhetsbaserad kunskap om djur, vÀxter och natur, kan kanske bidra till lösningar pÄ problemen. Innan vÄrt jordbruk blev beroende av fossila brÀnslen arbetade lÄngt fler Àn idag inom jordbruket och det fanns en stor kunskap om hur naturen fungerade och hur man skulle bruka den pÄ bÀsta sÀtt.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande Äret samt tre alternativa sÀtt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sÀtt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lÀrande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen Àr att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nÄ en bÀttre systemförstÄelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nÀsta nivÄ.OvanstÄende tre modeller har jag jÀmfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgÄngspunkt att mÄlgruppen Àr officerare, som ska bli chefer eller handlÀggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.UtifrÄn pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som pÄverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, frÀmst med fokus pÄ framtiden och behovet av systemkunskap.

Kemiska bekÀmpningsmedel har lÀnge varit det förhÀrskande sÀttet pÄ vilket odlare skyddar grödor, men pÄ senare Är har alternativa och sÀkrare metoder för bekÀmpning av skadegörare blivit alltmer aktuella. Bakgrunden till detta Àr en ökad medvetenhet om riskerna förknippade med anvÀndningen av kemiska bekÀmpningsmedel, bÄde för producent och konsument. Handlingsplaner för att minimera anvÀndningen av kemiska bekÀmpningsmedel har satts upp, men för att förverkliga detta krÀvs det att giftiga preparat ersÀtts med mindre giftiga alternativ. Genom Ären har mÄnga alternativa bekÀmpningsmetoder tagits fram, men ofta har de inte varit tillrÀckligt pÄlitliga eller kostnadseffektiva för att odlare skall ta dem i bruk. En av metoderna som lÀnge verkat lovande och som faktiskt nÄtt stor framgÄng utomlands, Àr anvÀndningen av doftÀmnen, framför allt feromoner, för bekÀmpning av skadegörare. Trots att forskningen pÄ feromoner pÄgÄtt under en lÀngre tid i Sverige, har tillÀmpningen inte nÄtt nÄgon större framgÄng annat Àn med klisterfÀllor i övervakningssyfte. Varför feromoner inte haft nÄgon genomslagskraft i vÄrt land har fler orsaker, men beror kanske först och frÀmst pÄ att Sverige inte kunnat registrera produkter för anvÀndning annat Àn med passiva dispensrar.

DÄ globaliseringen av vÀrldens lÀnder Àr mer utbredd Àn nÄgonsin och fri rörlighet av kapital, varor och arbetskraft existerar mellan mÄnga europeiska lÀnder finns det stora möjligheter för internationella företag. Allt fler företag vÀljer att etablera sig utanför sin inhemska marknad, och för dessa finns inte bara möjligheter utan Àven ytterligare risker som mÄste hanteras. Valutarisk Àr en av de risker som företagen mÄste beakta dÄ de etablerar verksamheter utanför hemlandet.Syftet med denna studie var att undersöka vilka risker som stora svenska företagen med verksamhet pÄ flera marknader Àr utsatta för, och hur företagen vÀljer att arbeta för att hantera dessa. Vi vill sedan jÀmföra hur det ser ut i verkligheten med vad teorin sÀger om omrÄdet. En del av vÄrt syfte har varit att utreda om den pÄgÄende ekonomiska krisen har pÄverkat graden av riskexponering, och om företagen tar till ytterligare ÄtgÀrder eller alternativa metoder för att hantera detta.Vi har i vÄr studie valt att anvÀnda oss av en kvalitativ metod och genomfört den i form av djupgÄende telefonintervjuer med de studerade företagen Lindab och Sandvik.

CancersmÀrta orsakar ofta mycket lidande för den drabbade. WHO (World Health Organisation) bedömer att hela 10 % av de patienter som lider av Cancer idag upplever att de ej fÄr en tillrÀcklig smÀrtlindring. Det Àr av stor vikt att alternativa behandlingsformer integreras med den traditionella skolmedicinen (den sedvanliga vÄrden som ges i dag), för att pÄ sÄ sÀtt ge ett komplement till de patienter som inte erhÄller tillrÀckligt god smÀrtlindring. Syftet var att undersöka vilken effekt massagen har pÄ smÀrtpÄverkade patienter med cancer, samt vilka instrument som anvÀnts för att mÀta dessa effekter. En litteraturstudie gjordes dÀr sju vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats anvÀndes.

Denna studie syftar till att se hur den alternativa undervisningsformen Utomhuspedagogik anvÀnds pÄ en slumpmÀssigt utvald grundskola. Mina erfarenheter Àr att denna undervisningsform mestadels anvÀnds pÄ förskolor, trots att akutell forskning frÄn bland annat Linköpings universitet (NCFF, 2006) visar mÄnga positiva möjligheter med utomhuspedagogik. Syftet med mitt arbete Àr dÀrför att dels utveckla mina egna kunskaper om Àmnet, men framförallt se hur den slumpmÀssigt utvalda skolan stÀller sig till detta. Arbetar lÀrare i de tidigare skolÄren med utomhuspedagogik? Resultaten av den kvalitativa undersökningen som genomfördes visade att de tio utvalda pedagogerna var positiva till utomhuspedagogik och varierade sin undervisning kontinuerligt.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka de metoder och tankar som museipedagoger arbetar utifrÄn. Vi kommer ocksÄ att belysa i vilken utstrÀckning lÀrare i grundskolans tidigare Är anvÀnder sig av museer och museipedagogik i sin historieundervisning. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ de huvudsakliga anledningarna till att lÀrare besöker museer i sin undervisning. VÄr undersökning bestÄr av enkÀter som delats ut till lÀrare, intervju med en museipedagog och ett besök pÄ ett museum. Genom vÄr undersökning har vi kommit fram till att det inte Àr sÀrskilt mÄnga lÀrare som det senaste Äret anvÀnt sig av museer eller museipedagogik som ett komplement till sin historieundervisning.

When searching for better and more practical interfaces between users and their computers, additional or alternative modes of communication between the two parties would be of great use. This thesis handles the possibilities of using eye and head movements as well as voice input as these alternative modes of communication. One part of this project is devoted to find possible interaction techniques when navigating in a computer interface with movements of the eye or the head. The result of this part is four different controls of an interface, adapted to suit this kind of navigation, combined together in a demo application. Another part of the project is devoted to the development of an application, with voice control as primary input method.

Webbaserade informationssystem blir allt vanligare och komplexiteten pÄ system ökar. Tidigare har utvecklingen varit driven av tekniker och verktyg med avsaknad av metodstöd. Det finns metoder tillgÀngliga vilka specifikt Àr framtagna för utvecklingsmiljön, men anvÀndningen av dessa verkar vara lÄg. Arbetet syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning som metoder för webbaserade informationssystem anvÀnds och varför de inte anvÀnds i högre grad. För att svara pÄ denna frÄgestÀllning har en enkÀtundersökning genomförts mot systemutvecklare som arbetar med webbaserade informationssystem.