Sök:

Sökresultat:

1371 Uppsatser om Komplementär - Sida 59 av 92

Instruktionsvideo som undervisningsform : En analys av dess pedagogiska betydelse i gymnasieÀmnet Medieproduktion.

Syftet med denna uppsats var att analysera instruktionsvideon som undervisningsform i Àmnet Medieproduktion. Tidigare forskning visade att interaktiva lÀromedel pÄ ett positivt sÀtt kunde bidra till lÀrande. Med det som utgÄngspunkt var den övergripande frÄgestÀllningen i den hÀr studien ifall interaktiva lÀromedel kunde fungera som komplement till dagens undervisning och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? PÄverkade anvÀndandet av instruktionsvideo lÀrarens roll i klassrummet? Vidare var meningen med studien att undersöka om det redan idag skedde en inlÀrning utanför skolans ramar via interaktiva lÀromedel. Samt om det i sÄ fall togs i beaktande av skolans lÀrare.

StÀmmer företags belöningar överens med de önskemÄl som universitets- och högskolestudenter har?

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera hur vÀl vÄra fallföretags belöningar stÀmmer överens med de önskemÄl och preferenser som dagens universitets- och högskolestudenter har. Uppsatsen skall alltsÄ vara av deskriptiv karaktÀr med fokus pÄ överensstÀmmelse mellan vÄra tvÄ empiriska material. Vi har valt att anvÀnda teorier inom omrÄdena motivation, prestation och belöningar. Dessa kommer sedan sammantaget att ge enhetlig uppfattning och fungera som ett sammanknutet analysverktyg. I vÄr uppsats har vi haft ett induktivt angreppssÀtt.

VAD ÄR DET JAG HAR FÅTT BETYG PÅ? : Om lĂ€rares sĂ€tt att förstĂ„ och implementera kunskap och betygskriterier och elevers tankar om vad betygen mĂ€ter.

Titel: Kundens val av bank NivĂ„: C-uppsats i Ă€mnet företagsekonomi Författare: Sanna Westling och Angelica Kjellin Handledare: Lars-Johan Åge Datum: 2012- januari Syfte: Syftet med denna studie Ă€r att belysa vilka faktorer som pĂ„verkar kunden i valet av bank och jĂ€mföra dessa med bankernas syn pĂ„ vilka faktorer som avgör kundens val av bank. MĂ„let Ă€r att presentera ett resultat som kan vara till nytta för bankerna i deras framtida marknadsföring. Metod: En kvantitativt inriktad enkĂ€tundersökning har via metoden snowballing spridits till respondenter. Resultat har mĂ€tts och presenterats empiriskt via staplar och diagram. Kvalitativa intervjuer har skett med bankerna dĂ€r resultatet har kopplats till enkĂ€tundersökningen och en diskussion förts med kopplingar till teorierna vi presenterat och bearbetat med inhĂ€mtad sekundĂ€rdata. Resultat & slutsats: VĂ„r studie utmynnade i att de tre viktigaste faktorerna för val av bank Ă€r kunskap, kundbehandling och sĂ€kerhet. Det visade sig att bankerna var pĂ„ ungefĂ€r samma linje men att det fortfarande finns nĂ„gra kunskapsluckor hĂ€r att fylla ut. Förslag till fortsattforskning: Vi har bara skrapat pĂ„ ytan bland alla de orsaker som kan finnas till valet av bank.

Landsbygdsprogrammet 2007-2013 : en jÀmförelsestudie av genomförandet under Ären 2007-2009 avseende infrastruktur (ÄtgÀrdskod 125)

I denna jÀmförelsestudie avseende infrastruktur (ÄtgÀrdskod 125) har framförallt LÀnsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot LÀnsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handlÀggning, beviljade Àrenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begrÀnsningar i stöd per Àrende samt avslagna Àrenden. I jÀmförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga LÀnsstyrelser, förutom Uppsala lÀn.Landsbygdsprogrammet Àr till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom ÄtgÀrdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser dÀr det exempelvis finns brist pÄ kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbÀttra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennÀringen. Stöd lÀmnas till maximalt 50 procent av de stödberÀttigade kostnaderna för ett projekt.

Performance Management : ? En kvalitativ studie av ledares upplevelser av mÄlstyrningsverktyget Performance Management

Performance Management Àr en process som syftar till att sÀkerstÀlla att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnÄs genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mÄl samt koppla dessa till medarbetarens individuella mÄl. Vidare Àr det viktigt att kommunicera vad som förvÀntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnÄs för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lÀtta respektive svÄra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstÀrka arbetet med Performance Management-processen baserat pÄ ovanstÄende.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende pÄ vilken typ av arbetsgrupp man Àr ledare för.

Elevers eget ansvar och inflytande:möjligheter och begrÀnsningar pÄ gymnasienivÄ.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande pÄ undervisningen. Vi har gjort en studie av tvÄ klasser pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet i tvÄ gymnasieskolor. Vi menar att det Àr av vikt att genomföra en undersökning av sÄdan art, dÄ elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet Àr element som betonas i Lpf 94. Det rÄder Àven brist pÄ liknande studier av gymnasieskolor. VÄr undersökning bygger pÄ enkÀter och intervjuer.

Ett till ett satsningen och den digitaliserade undervisningen : Datorns inverkan pÄ undervisningen inom gymnasieskolan

Ett till ett (1:1) Àr ett projekt dÀr man pÄ kommunal nivÄ valt att investera i teknik och digitalisering av skolan. Ett till ett syftar till att varje elev ska ha tillgÄng till en egen dator. Syftet med studien Àr att ge lÀrare och elevers perspektiv pÄ hur man förhÄller sig till den ökande tillgÄngen pÄ datorer. Vad tycker man fungerar vÀl och vad fungerar mindre bra? Hur ser man pÄ digitala resurser i förhÄllande till traditionell litteratur? Datainsamlingen genomfördes via enkÀter med öppna frÄgor och intervjuer som framtagits med hÀnsyn till tidigare forskning.

Folkfinansiering för smÄföretag : En kvalitativ studie om folkfinansiering och traditionell företagsfinansiering i en svensk kontext

Folkfinansiering via Internet har pÄ senare tid vÀxt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svÄrt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okÀnt hur smÄföretagare ser pÄ dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats Àr att skapa förstÄelse för smÄföretagares uppfattning och instÀllning till deolika finansieringskanalerna banklÄn, riskkapital, kapital frÄn affÀrsÀnglar ochfolkfinansiering. Studien har ett sÀrskilt fokus pÄ hur folkfinansiering stÄr sig ursmÄföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förstÄelse för smÄföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just smÄföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar dÀrför traditionella finansieringsalternativ som banklÄn, riskkapital ochaffÀrsÀnglar men innehÄller Àven vad som Àr kÀnt om finansieringsformenfolkfinansiering.

Delaktig eller bara nÀrvarande?

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers delaktighet i sina ÄtgÀrdsprogram ur pedagogens perspektiv. Jag har titta pÄ hur pedagoger förhÄller sig till elevers delaktighet, vad eleverna faktiskt har inflytande över och om pedagoger har strategier för att göra elever delaktiga och hur dessa i sÄ fall ser ut. Jag anvÀnder mig av tvÄ olika metoder. Dels en textstudie av 15 ÄtgÀrdsprogram och dels en studie av fyra inspelade och transkriberade intervjuer. Textstudien Àr endast ett komplement till den mer omfattande kvalitativa studien av intervjuerna.

En pinsam upplevelse?

Syftet med vÄr projektredogörelse var att skapa en teaterförestÀllning utifrÄn ungdomars tankar om sex- och samlevnad. För att teaterförestÀllningen skulle beröra Àmnen som var relevanta för vÄr mÄlgrupp delade vi ut ett frÄgeformulÀr i en gymnasieklass och har efter deras svar skapat vÄr gestaltning. FörestÀllningen spelade vi sedan upp för de ungdomar som hjÀlpt oss med inspirationen. För att bearbeta innehÄllet i teaterförestÀllningen med eleverna hade vi en efterföljande dramaworkshop dÀr vi, framförallt med hjÀlp av vÀrderingsövningar, synliggjorde elevernas tankar rörande kÀrlek, relationer och sex. VÄr förhoppning var att skapa ett komplement till dagens sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieundervisningen. Valet att behandla frÄgor rörande Àmnet sex- och samlevnad gjorde vi eftersom vi tidigare upplevt att Àmnet kan vara kÀnsligt att nÀrma sig i en skolsituation.

Sport som brottsprevention för ungdomar. En kriminologisk litteraturstudie

Denna litteraturstudie behandlar anvÀndandet av sport som medel för att bekÀmpa ungdomsbrottsligheten. Fyra centrala frÄgestÀllningar eller teman diskuteras. Studien försöker (1) ta reda pÄ om det verkligen Àr brottsförebyggande för ungdomar att sporta och (2) ge exempel pÄ hur det i sÄ fall kan verka preventivt att utöva idrotterna. DÀrutöver strÀvar studien efter att (3) identifiera sportens möjliga roll i brottspreventionen, i samhÀllets generella prevention men Àven rollen för enskilda ungdomsgrupper. Till sist undersöks (4) om det gÄr att hitta nÄgra sporttyper som Àr sÀrskilt intressanta ur brottspreventionens synvinkel eftersom begreppet sport innehÄller mÄnga olikartade grenar.

UNGDOMAR OCH SVORDOMAR : Ungdomars anvÀndning av och attityder till svordomar

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars anvÀndning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsomrÄde. FrÄgestÀllningarna ser ut pÄ följande sÀtt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill sÀga varför svÀr ungdomar och vilka ord uppfattar de som sÀrskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring Àmnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar anvÀnder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frÄgor?Metoden Àr en datainsamling som sker genom en enkÀtundersökning dÀr elever besvarar ett antal frÄgor, och dÀr Àven elevernas kön och Älder tas i beaktning. Som komplement till enkÀtundersökningen genomförs Àven en intervju bland skolpersonal.

Gemensam sÄng En sjÀlvförtroendeboost?: En studie om hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ gymnasiet, folkhögskola och musiklÀrarutbildning upplever gemensam sÄng

I denna studie granskas hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ musikestetiska programmet, folkhögskola samt högskola ser pÄ sÄngfenomenet gemensam sÄng och hur de upplever undervisningsformen samt vad denna kan göra för elevens sjÀlvförtroende. Studien genomfördes med hjÀlp av 13 stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var i blandade Äldrar och hade olika erfarenheter av gemensam sÄng. För högskola samt folkhögskola finns inga styrdokument att förhÄlla sig till i Àmnet, dÀremot har vi lÀst igenom styrdokumenten för gymnasieskolan och kopplat dessa till den gemensamma sÄngen.Vi fann att samtliga sÄnglÀrare anser att gemensam sÄng Àr en god undervisningsform för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroenden. De anser Àven att undervisningsformen gynnar elevernas personliga och musikaliska utveckling, genom att vÄga stÄ framför andra samt att bÄde ge och ta konstruktiv kritik. BÄde sÄnglÀrarna och eleverna anser att gemensam sÄng var ett viktigt komplement till den individuella sÄngundervisningen för att utvecklas och bli bÀttre pÄ sitt instrument.

Differentiering : ett sÀtt för Uppsalas cityhandel att konkurrera med externhandeln

Utbyggnaden av externhandeln under de senaste decennierna har medfört en ökad konkurrens för cityhandeln i Sverige. De olika marknadsplatserna prÀglas av en allt större likriktning av butiksutbudet, framför allt nÀr det gÀller andelen kedjebutiker. Detta gÀller frÀmst externhandelns köpcentrum, men Àr Àven ett fenomen i stadskÀrnornas gallerior. Cityhandeln bör differentiera sin produkt gentemot externhandeln för att locka kunderna till city. Detta kan ske genom att exempelvis erbjuda en bred butiksmix.

Utvecklingsstörda personer inom anstalter. : En studie om vÄrdgivares uppfattningar om kriminalvÄrdens kompetens att kunna tillgodose lindrigt utvecklingsstörda personers behov.

Detta arbete behandlar internetbedrÀgeriers utveckling i Sverige mellan Ären 2006 och 2011.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur internetbedrÀgerier har utvecklats genom Ären, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka ÄtgÀrder som kan förhindra att internetbedrÀgerier begÄs. Fokus i detta arbete ligger pÄ privatpersoners utsatthet av internetbedrÀgerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr: Hur har internetbedrÀgerierna utvecklats mellan Ären 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrÀgerier? Vilket motiv anvÀnder gÀrningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka ÄtgÀrder kan implementeras för att försvÄra internetbedrÀgerier?För att uppnÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningarna Àr arbetet baserat pÄ en statistisk genomgÄng av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med tvÄ poliser med god insyn i internetbedrÀgerier genomförts.

<- FöregÄende sida 59 NÀsta sida ->