I denna jÀmförelsestudie avseende infrastruktur (ÄtgÀrdskod 125) har framförallt LÀnsstyrelsernas genomförande av Landsbygdsprogrammet 2007-2013 analyserats. Speciell inriktning har gjorts mot LÀnsstyrelsernas genomförandestrategier och prioriteringar, handlÀggning, beviljade Àrenden och belopp, budget och utnyttjandegrad, begrÀnsningar i stöd per Àrende samt avslagna Àrenden. I jÀmförelsen har det genomförts intervjuer med samtliga LÀnsstyrelser, förutom Uppsala lÀn.Landsbygdsprogrammet Àr till lika delar finansierat av EU och Sverige och möjligör, inom ÄtgÀrdskod 125, ekonomiskt stöd till flertalet insatser dÀr det exempelvis finns brist pÄ kunskap, samverkan eller pengar. Stödet syftar till att förbÀttra konkurrenskraften inom jord- och skogsbrukssektorn samt rennÀringen. Stöd lÀmnas till maximalt 50 procent av de stödberÀttigade kostnaderna för ett projekt.

Performance Management Àr en process som syftar till att sÀkerstÀlla att alla inom en organisation arbetar i samma riktning. Detta uppnÄs genom att öka tydligheten kring organisationens strategiska mÄl samt koppla dessa till medarbetarens individuella mÄl. Vidare Àr det viktigt att kommunicera vad som förvÀntas av medarbetarna i termer av arbetsprestationer samt hur detta skall uppnÄs för att lyckas med uppdraget att minska gapet mellan medarbetares arbetsprestationer och ledningens ambitioner (Armstrong & Baron, 2005).Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka vilka erfarenheter ledare inom det multinationella telekom- och IT-företaget Logica har av att arbeta med Performance Management samt vilka delar av implementeringen som har varit lÀtta respektive svÄra att genomföra. Vidare vill jag undersöka hur organisationen ytterligare kan förstÀrka arbetet med Performance Management-processen baserat pÄ ovanstÄende.Den empiriska undersökningen har genomförts med kvalitativ metod i form av tre stycken fokusgruppintervjuer med ansatsen Experiential Focus Group. Som komplement till fokusgruppintervjuerna har analys av interna dokument som beskriver Performance Management-processen inom Logica, genomförts.Resultatet av undersökningen visar att ledarnas upplevelser av Performance Management-processen varierar beroende pÄ vilken typ av arbetsgrupp man Àr ledare för.

I denna uppsats har vi undersökt gymnasieelevers attityder till eget ansvarstagande i skolan och deras upplevelser av inflytande pÄ undervisningen. Vi har gjort en studie av tvÄ klasser pÄ samhÀllsvetenskapsprogrammet i tvÄ gymnasieskolor. Vi menar att det Àr av vikt att genomföra en undersökning av sÄdan art, dÄ elevers ansvar för och inflytande över skolarbetet Àr element som betonas i Lpf 94. Det rÄder Àven brist pÄ liknande studier av gymnasieskolor. VÄr undersökning bygger pÄ enkÀter och intervjuer.

Ett till ett (1:1) Àr ett projekt dÀr man pÄ kommunal nivÄ valt att investera i teknik och digitalisering av skolan. Ett till ett syftar till att varje elev ska ha tillgÄng till en egen dator. Syftet med studien Àr att ge lÀrare och elevers perspektiv pÄ hur man förhÄller sig till den ökande tillgÄngen pÄ datorer. Vad tycker man fungerar vÀl och vad fungerar mindre bra? Hur ser man pÄ digitala resurser i förhÄllande till traditionell litteratur? Datainsamlingen genomfördes via enkÀter med öppna frÄgor och intervjuer som framtagits med hÀnsyn till tidigare forskning.

Folkfinansiering via Internet har pÄ senare tid vÀxt fram som en finansieringskanal förnya projekt och företagsidéer som har svÄrt att bli finansierade genom de traditionellafinansieringskanalerna. Det har emellertid varit okÀnt hur smÄföretagare ser pÄ dennafinansieringskanal och vad de upplever som dess för- och nackdelar. Syftet med dennauppsats Àr att skapa förstÄelse för smÄföretagares uppfattning och instÀllning till deolika finansieringskanalerna banklÄn, riskkapital, kapital frÄn affÀrsÀnglar ochfolkfinansiering. Studien har ett sÀrskilt fokus pÄ hur folkfinansiering stÄr sig ursmÄföretagarens perspektiv.För att skapa oss en förstÄelse för smÄföretagares finansieringssituation har vi samlatteorier som berör finansiering av just smÄföretag. Den teoretiska referensramenbehandlar dÀrför traditionella finansieringsalternativ som banklÄn, riskkapital ochaffÀrsÀnglar men innehÄller Àven vad som Àr kÀnt om finansieringsformenfolkfinansiering.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers delaktighet i sina ÄtgÀrdsprogram ur pedagogens perspektiv. Jag har titta pÄ hur pedagoger förhÄller sig till elevers delaktighet, vad eleverna faktiskt har inflytande över och om pedagoger har strategier för att göra elever delaktiga och hur dessa i sÄ fall ser ut. Jag anvÀnder mig av tvÄ olika metoder. Dels en textstudie av 15 ÄtgÀrdsprogram och dels en studie av fyra inspelade och transkriberade intervjuer. Textstudien Àr endast ett komplement till den mer omfattande kvalitativa studien av intervjuerna.

Syftet med vÄr projektredogörelse var att skapa en teaterförestÀllning utifrÄn ungdomars tankar om sex- och samlevnad. För att teaterförestÀllningen skulle beröra Àmnen som var relevanta för vÄr mÄlgrupp delade vi ut ett frÄgeformulÀr i en gymnasieklass och har efter deras svar skapat vÄr gestaltning. FörestÀllningen spelade vi sedan upp för de ungdomar som hjÀlpt oss med inspirationen. För att bearbeta innehÄllet i teaterförestÀllningen med eleverna hade vi en efterföljande dramaworkshop dÀr vi, framförallt med hjÀlp av vÀrderingsövningar, synliggjorde elevernas tankar rörande kÀrlek, relationer och sex. VÄr förhoppning var att skapa ett komplement till dagens sex- och samlevnadsundervisning i gymnasieundervisningen. Valet att behandla frÄgor rörande Àmnet sex- och samlevnad gjorde vi eftersom vi tidigare upplevt att Àmnet kan vara kÀnsligt att nÀrma sig i en skolsituation.

Denna litteraturstudie behandlar anvÀndandet av sport som medel för att bekÀmpa ungdomsbrottsligheten. Fyra centrala frÄgestÀllningar eller teman diskuteras. Studien försöker (1) ta reda pÄ om det verkligen Àr brottsförebyggande för ungdomar att sporta och (2) ge exempel pÄ hur det i sÄ fall kan verka preventivt att utöva idrotterna. DÀrutöver strÀvar studien efter att (3) identifiera sportens möjliga roll i brottspreventionen, i samhÀllets generella prevention men Àven rollen för enskilda ungdomsgrupper. Till sist undersöks (4) om det gÄr att hitta nÄgra sporttyper som Àr sÀrskilt intressanta ur brottspreventionens synvinkel eftersom begreppet sport innehÄller mÄnga olikartade grenar.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars anvÀndning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsomrÄde. FrÄgestÀllningarna ser ut pÄ följande sÀtt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill sÀga varför svÀr ungdomar och vilka ord uppfattar de som sÀrskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring Àmnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar anvÀnder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frÄgor?Metoden Àr en datainsamling som sker genom en enkÀtundersökning dÀr elever besvarar ett antal frÄgor, och dÀr Àven elevernas kön och Älder tas i beaktning. Som komplement till enkÀtundersökningen genomförs Àven en intervju bland skolpersonal.

I denna studie granskas hur sÄnglÀrare och sÄngelever pÄ musikestetiska programmet, folkhögskola samt högskola ser pÄ sÄngfenomenet gemensam sÄng och hur de upplever undervisningsformen samt vad denna kan göra för elevens sjÀlvförtroende. Studien genomfördes med hjÀlp av 13 stycken kvalitativa intervjuer dÀr informanterna var i blandade Äldrar och hade olika erfarenheter av gemensam sÄng. För högskola samt folkhögskola finns inga styrdokument att förhÄlla sig till i Àmnet, dÀremot har vi lÀst igenom styrdokumenten för gymnasieskolan och kopplat dessa till den gemensamma sÄngen.Vi fann att samtliga sÄnglÀrare anser att gemensam sÄng Àr en god undervisningsform för att stÀrka elevernas sjÀlvförtroenden. De anser Àven att undervisningsformen gynnar elevernas personliga och musikaliska utveckling, genom att vÄga stÄ framför andra samt att bÄde ge och ta konstruktiv kritik. BÄde sÄnglÀrarna och eleverna anser att gemensam sÄng var ett viktigt komplement till den individuella sÄngundervisningen för att utvecklas och bli bÀttre pÄ sitt instrument.

Utbyggnaden av externhandeln under de senaste decennierna har medfört en ökad konkurrens för cityhandeln i Sverige. De olika marknadsplatserna prÀglas av en allt större likriktning av butiksutbudet, framför allt nÀr det gÀller andelen kedjebutiker. Detta gÀller frÀmst externhandelns köpcentrum, men Àr Àven ett fenomen i stadskÀrnornas gallerior. Cityhandeln bör differentiera sin produkt gentemot externhandeln för att locka kunderna till city. Detta kan ske genom att exempelvis erbjuda en bred butiksmix.

Detta arbete behandlar internetbedrÀgeriers utveckling i Sverige mellan Ären 2006 och 2011.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur internetbedrÀgerier har utvecklats genom Ären, vilka orsaker som kan ligga bakom och vilka ÄtgÀrder som kan förhindra att internetbedrÀgerier begÄs. Fokus i detta arbete ligger pÄ privatpersoners utsatthet av internetbedrÀgerier, och till detta ligger Nationella trygghetsundersökningens (NTU) statistik som underlag. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr: Hur har internetbedrÀgerierna utvecklats mellan Ären 2006 och 2011? Vilka orsaker ligger bakom utvecklingen av internetbedrÀgerier? Vilket motiv anvÀnder gÀrningspersonerna sig av för att bedra via internet? Vilka ÄtgÀrder kan implementeras för att försvÄra internetbedrÀgerier?För att uppnÄ syftet och kunna besvara frÄgestÀllningarna Àr arbetet baserat pÄ en statistisk genomgÄng av officiell kriminalstatistik och NTU. Som ett komplement till statistiken har semi-strukturerade intervjuer med tvÄ poliser med god insyn i internetbedrÀgerier genomförts.

Budgeten har lÀnge kritiserats frÄn olika hÄll för att budgetprocessen Àr tid- ochresurskrÀvande och för att den medför lite mervÀrde för företag. Dessutom blir budgetensnabbt inaktuell eftersom den inte tar hÀnsyn till dagens snabba omvÀrldsförÀndringar.Trots detta anvÀnds den idag som ett centralt styr- och uppföljningsverktyg hos mÄngaföretag runt om i vÀrlden. PÄ grund av att budgeten har ifrÄgasatts har rullande prognosersom ett alternativt styrmedel uppmÀrksammats mycket. Rullande prognoser Àrfördelaktiga nÀr det rÄder betydande osÀkerhet i företagets omgivning och budgetendÀrför snabbt blir inaktuell. Dock finns det delade meningar om rullande prognoser rollsom styrverktyg.

Dagens utveckling inom distansutbildning har lett till att det blir allt viktigare att vÀlja en lÀrplattform som Àr anpassat till företagets eller organisationens verksamhet. Nya effektiva utbildningsmetoder som komplement till den traditionella utbildningen möjliggörs av den nya tekniken dÀr e-learning har en framtrÀdande roll. E-learning gör att lÀrandet inte lÀngre Àr beroende av ett fysiskt klassrum och en specifik tidpunkt utan utbildningen blir mer flexibel, interaktiv samt fokuserar mer pÄ sjÀlva pÄ lÀrandet.Syftet med denna uppsats har varit att kartlÀgga hur ett LMS bör vara utformat vad det gÀller design, funktion och anvÀndbarhetsfaktorer för att underlÀtta val av lÀrplattform (LMS). Studien har visat att det designmÀssigt Àr lÀmpligt att följa vedertagna författares riktlinjer ? oavsett om det gÀller LMS eller design av en funktion i ett LMS.

Syftet med föreliggande studie Àr att belysa bÄde pedagogers och elevers tal kring höglÀsningen i undervisningen i en Ärskurs 2. Detta gör vi genom att undersöka pedagogiska metoder kring höglÀsning i undervisningen och pedagogernas uppfattning om höglÀsningens effekter. Arbetet grundar sig pÄ ett sociokulturellt perspektiv och genomsyras av psykologen Vygotskijs tankar om lÀrande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka metoder kan anvÀndas kring höglÀsning i undervisningen?, Vilka effekter anser pedagogerna att höglÀsningen kan ha? samt Hur upplever eleverna höglÀsningen och arbetet kring denna? Undersökningen baseras pÄ intervjuer med en klasslÀrare och en fritidspedagog i den aktuella klassen för att kunna belysa hur deras tal om effekterna av de metoder som anvÀnds under arbetet med höglÀsningen.