I detta arbete har det undersökts om ett brÀdspel kan vara ett bra komplement till den övriga undervisningen för sjöingenjörsprogrammet pÄ Kalmar Sjöfartshögskola. Ett brÀdspel har producerats och utvÀrderats av studenter.Tanken med detta arbete har varit att ge studenter en alternativ studieteknik. Denna studieteknik har ingen koppling till undervisningen pÄ skolan. Med spelets hjÀlp har det kunnat undersökas vad studenter anser om att anvÀnda sig av ett spel för att lÀra sig delar av olika Àmnen i utbildningen.För att söka svar pÄ vÄr problemstÀllning sÄ har en kvalitativ studie gjorts. Vi har induktivt utgÄtt ifrÄn empirin med en pragmatisk inriktning.

Mitt syfte med denna uppsats Àr att undersöka varför och pÄ vilket sÀtt individer söker sig till antroposofi. Jag vill frÀmst göra detta genom att undersöka och beskriva attityder hos individer som har valt att gÄ till en antroposofisk mödra- och barnavÄrdcentral. Individer som inte pÄ ett enkelt sÀtt definierar sig som antroposofer, eller ens som associerade med den organisationen, men som trots allt ÀndÄ vÀljer antroposofisk mödravÄrd. Syftet Àr att lyfta fram individens val, tankar och förhÄllningsÀtt till antroposofin och till mörda- och barnavÄrdcentralen..

Undersökningens syfte Ă€r att studera hur lĂ€rare i grundskolans tidigare Ă„r kan anvĂ€nda sig av arbetssĂ€ttet storyline som ett komplement i undervisningen. Storyline Ă€r ett arbetssĂ€tt dĂ€r eleverna arbetar pĂ„ ett Ă€mnesintegrerat vis i grupper. Mycket plats lĂ€mnas Ă„t fantasin i denna metod. Studien undersöker Ă€ven pĂ„ vilka sĂ€tt storyline kan frĂ€mja eller hĂ€mma elevers lĂ€rande. Åtta personer intervjuades, fyra verksamma lĂ€rare med erfarenhet av storyline och fyra elever i Ă„r sex.

Bakgrund: Att sövas Àr en av de mest stressfyllda erfarenheter ett barn kan fÄ i samband medsjukhusvistelse. Perioperativ oro Àr relaterad till postoperativ smÀrta och negativa postoperativabeteendeförÀndringar.Syfte: Att belysa hur barns oro inför anestesi och operation kan förebyggas med andra metoder Ànfarmakologiska.Metod: En litteraturstudie dÀr resultatet Àr baserat pÄ 11 vetenskapliga artiklar publicerade mellan2000- 2010.Resultat: Distraktion i form av clowner och dataspel har visat sig minska barnets oro inför anestesioch operation. Familjefokuserad förberedelse i bÄde skriftlig och muntlig form och terapeutisk lekminskar ocksÄ barns oro. En tyst och lugn miljö bidrar till en lugnare insomning och Àven alternativmedicin i form av akupressur ger samma resultat.Slutsats: Med ganska enkla metoder kan barns oro inför anestesi och operation förebyggas. Alla destuderade metoderna har visat sig minska barns oro i jÀmförelse med det standardiseradeomhÀndertagandet..

Syfte: Studiens syfte var att undersöka vad vÄrdpersonal vid ett sjukhus i Mellansverige uppfattar som en hÀlsofrÀmjande utemiljö som komplement i vÄrd och/eller behandling, samt undersöka om personalen anser att utemiljön kan bidra till en god arbetsmiljö.Metod: En deskriptiv tvÀrsnittsstudie anvÀndes som design. Data samlades med en enkÀtundersökning. Totalt deltog 31 vÄrdpersonal pÄ en palliativ vÄrdavdelning samt en Àtstörningsenhet.Resultat: Studien visade att 24 vÄrdpersonal av 31 (77 %) var positiva till att anvÀnda utemiljön som komplement i vÄrdarbete. Studien visade Àven att 24 vÄrdpersonal av 30 (80 %) kan tÀnka sig anvÀnda utemiljön som komplement till sin arbetsmiljö. I första hand ansÄg de att tillgÄngen till frisk luft var det mest betydelsefulla komplementet till en hÀlsofrÀmjande utemiljö i bÄde patientarbete och deras egen arbetsmiljö.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett antal förskollÀrare ser pÄ lÀroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda pÄ hur de gör sina val av lÀroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollÀrare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras sÄsom skillnader och likheter i synsÀtt. De viktigaste slutsatserna Àr att samtliga pedagoger ser lÀroboken som ett komplement och som en kÀlla till inspiration. Det faktum att lÀroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollÀrarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfÄnget.

Science center har visat sig vara en utmÀrkt plats för undervisning. Detta Àr en studie av pÄ vilket sÀtt ett skolbesök pÄ ett science center kan bidra till att mÄlen för Är 9 uppnÄs och om ett besök pÄ ett science center kan utgöra ett komplement till den vanliga skolundervisningen. SÀrskilt studeras ÀmnesomrÄdet astronomi och kosmologi (universum och vÄrt solsystem) i Àmnet fysik. Undersökningen Àr gjord pÄ Universeum i Göteborg. Metoden i undersökningen Àr intervjuer och observationer.

Projektledningsmodellen PROPS Àr framtagen utav Ericsson under 1980-talet. Den gerriktlinjer för hur olika projektarbeten ska fungera och Àr i den meningen ocksÄ vÀldigtgenerell. I dagslÀget finns det ingen specifik metod som kompletterar den vidimplementering av standardsystem. Standardsystem Àr en form av IT-lösning,programvara, som direkt kan tas i bruk. Normalt krÀvs dock vissa anpassningar sÄvÀl isjÀlva systemet som i företagets verksamhet för att fÄ en fungerande lösning.Studien har i syfte att ta reda pÄ om VÀlja och Förvalta Standardsystem-metoden (VFS)skulle kunna vara ett komplement till PROPS.

Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur ett antal förskollÀrare ser pÄ lÀroboken i sin undervisning i förskoleklass samt att ta reda pÄ hur de gör sina val av lÀroböcker. Studien genomfördes i form av djupintervjuer med sex förskollÀrare verksamma i förskoleklass. Resultatet presenteras sÄsom skillnader och likheter i synsÀtt. De viktigaste slutsatserna Àr att samtliga pedagoger ser lÀroboken som ett komplement och som en kÀlla till inspiration. Det faktum att lÀroboken ses som ett komplement har sannolikt att göra med förskollÀrarnas pedagogiska grundsyn som i samtliga fall mer eller mindre har eleven i blickfÄnget.

Problemformulering och syfte: UtifrÄn de oenigheter som rÄder kring effekten av valkampanjer anser vi att det Àr intressant att undersöka Moderaternas arbete med den visuella identiteten. Syftet med denna studie Àr dÀrför att undersöka hur Moderaterna arbetar med sin visuella identitet för att Äterspegla förÀndringarna i partiet.Metod och material: Detta Àr en fallstudie som grundas pÄ kvalitativa textanalyser och intervjuer.Huvudresultat: Studien visar pÄ betydelsen av en stark visuell identitet, för att organisationen ska kunna nÄ ut med sitt budskap ? för att en organisation ska kunna nÄ framgÄng krÀvs bÄde ett bra budskap och en god presentation av detta. Moderaterna försöker av denna anledning att hela tiden förÀndras och Äterspegla politikens innehÄll i sin visuella identitet. Studien visar ocksÄ pÄ att det Àr viktigt att kommunicera rÀtt för att kunna genomföra lyckade förÀndringar samt att det ingÄr mÄnga strategiska val inom politisk kommunikation dÄ mÄlgruppen Àr bred..

Cancerrelaterad smÀrta Àr inget enhetligt begrepp, den kan ha bÄde nociceptiv (smÀrta frÄn sinnesceller i vÀvnader) och neurogen (skada eller störning i nerver) komponent. SmÀrta kan dessutom ha inslag av oro, Ängest och depression vilket förstÀrker smÀrtupplevelsen. PÄ detta sÀtt kan smÀrtan leda till dÄlig sömn, inskrÀnkt rörlighet, nedsatt koncentrationsförmÄga och social isolering. Syftet med studien var att systematiskt undersöka vilka effekter samt komplikationer akupunktur som komplement till farmakologisk smÀrtbehandling har vid cancerrelaterad smÀrta. Metoden som anvÀndes var en systematisk litteraturstudie.

Tidigare har man anvÀnt sig av gipsmodell och profilröntgen som komplement till den kliniska undersökningen för diagnostisering av bettavvikelser i sagittalled pÄ TandvÄrdhögskolan i Malmö. Idag har profilröntgen uteslutits dÄ patienten fÄtt den dentala diagnosen Angle II:I. Vid Angle III anvÀnds fortfarande profilröntgen som diagnostiskt underlag och för behandlingsplanering. I studien jÀmförs den dentala och basala diagnosen, hos ortodontipatienter, med intentionen att se hur vÀl dessa tvÄ diagnostiska metoder följs Ät. Resultaten visar att patienter med Angle II fÄr i regel behandling utifrÄn sin dentala diagnos varpÄ profilröntgen kan ses som onödig bestrÄlning för patienten.

Jag vill med denna uppsats undersöka hur utomhuspedagogik kan anvÀndas som komplement till undervisningen inomhus. Detta genom frÄgorna: Vad kan utomhuspedagogik bidra med i undervisningen? Hur kan undervisningen bedrivas i uterummet? Hur ser nÄgra verksamma pedagoger pÄ lÀrande genom utomhuspedagogik? Finns det hinder, i sÄ fall vilka uppfattar dessa pedagoger vid anvÀndandet av utomhuspedagogik? För att fÄ svar pÄ frÄgorna har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex verksanna pedagoger. Som jag sedan analyserat. Analysen av intervjuerna visar att utomhuspedagogik kan bidra med mycket i undervisningen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att studera möjligheterna att anvÀnda utemiljön som ett komplement i matematikundervisningen. Vi vill dÀrför undersöka vad forskningslitteraturen sÀger och vad nÄgra lÀrare anser om och hur de genomför sin matematikundervisning utomhus med mÄl att eleverna kan fÄ en ökad förstÄelse i matematik samt lust att lÀra. Undersökningen utfördes av litteraturstudier samt fyra kvalitativa intervjuer i skolÄr 1 och 5 och tre ostrukturerade observationer i skolÄr 1. Resultatet visar att utomhusmatematik kan vara ett bra komplement till matematikundervisningen. NÀr undervisningen flyttas utomhus kan matematiken lÀttare verklighetsanknytas och varieras, dessutom gynnas kommunikationen.

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta nĂ€rmare pĂ„ Röda korsets sociala arbete i förhĂ„llande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjĂ€nstemĂ€n och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar pĂ„ ett lokalkontor med övergripande frĂ„gor, en tjĂ€nsteman pĂ„ storstadskontoret, ansvar för region syd och hĂ€lsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgĂ„tt frĂ„n Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhĂ„llande till ett kompletterande, ersĂ€ttande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade pĂ„ en mĂ„ngfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhĂ„llande till staten dĂ„ Röda Korsets frĂ€msta tanke Ă€r att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det grĂ€nsöverskridande projekt dĂ€r bĂ„de samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pĂ„gĂ„r och att kommunen i flera fall rĂ€knar med den frivilliga insatsen i samhĂ€llet istĂ€llet för att starta egna projekt.