SmÀrta Àr en av de vanligaste anledningarna till att mÀnniskor söker vÄrd. OmvÄrdnad vid smÀrta har en central roll i sjuksköterskan arbetsuppgifter. Traditionellt behandlas smÀrta med lÀkemedel samt specifika omvÄrdnadsÄtgÀrder. För att utöka möjligheten till individuellt anpassad smÀrtlindring kan sjuksköterskan anvÀnda sig av komplementÀr- och alternativmedicin sÄ som musikintervention. KomplementÀr- och alternativmedicin syftar till att lindra smÀrta genom att stimulera andra sinnen.

AbstractVÀxjö University, School of Social SciencesBachelor thesisTitle: Varför en rÀdsla för alternativmedicin? En studie om hur EU?s kosttillskottsdirektiv har implementerats i Sverige.Author: Annica BlomstrandSupervisor: Anne Haglund-MorrisseyThe aim of this study is to investigate the process of legislation and implementation of the directive of the European Union on the food supplements, focused on member state of Sweden.There are two questions in this study: What was the process of legislation in the period when the Directive on the food supplements became established? and How does the implementation of EU?s decision on the food supplements works in reality? In order to answer these questions, two different methods were used. One was qualitative analysis of the available text and the other one case-study (qualitative including interviews)The conclusion is that the implementation has not been successful. The process of legislation has followed its traditional way, which in its turn did not leave so much space to the thorough implementation of the Directive. Unfortunately, this is a process that overlooks citizens and countries with different premises, affected by the decision.Keywords: EU, kostillskottdirektivet, lagstiftningsprocessen, implementering, organisationsteori, fallstudie.

AnvÀndandet av alternativa behandlingsmetoder, dÀribland akupunktur, ökar i mÄnga lÀnder. Enligt WHO ska varje medlemsland verka för en ökad integration mellan skolmedicin och komplementÀr- och alternativmedicin. Enligt Socialstyrelsen bör sjuksköterskor söka information och implementera ny kunskap i den skolmedicinska sjukvÄrden. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av att ha valt och erhÄllit alternativ behandling med akupunktur för sina besvÀr. Ansatsen Àr en kvalitativ intervjustudie med narrativ metod dÀr manifest innehÄllsanalys anvÀndes för analysen.

Bakgrund: anvÀndandet av och intresset för komplementÀr- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i vÀrlden och i Sverige vilket innebÀr en utmaning för framtidens hÀlso- och sjukvÄrd. KomplementÀr- och alternativmedicin (KAM) bestÄr av en mÀngd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM Àr de kroppsliga- sjÀlsliga terapierna som fokuserar pÄ interaktionen mellan hjÀrnan, sjÀlen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv instÀllning till och en öppenhet inför anvÀndandet av KAM, dock anser de att de inte har tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet.

I dagslÀget berÀknas cirka var tredje mÀnniska att drabbas av cancer. En vanlig behandlingsmetod vid cancer Àr cytostatikabehandling, biverkningar som Àr vanliga Àr illamÄende och krÀkningar, men de gÄr ofta att förebygga med lÀkemedel och andra olika ÄtgÀrder. Syftet med litteraturstudien var att sammanstÀlla kunskap om ÄtgÀrder mot illamÄende hos personer med cancer som behandlas med cytostatika. Studien utformades som en systematisk litteraturöversikt som inkluderade bÄde kvalitativa och kvantitativa studier för att fÄ en större helhetsbild av Àmnet som studeras. Litteratursökningen resulterade i sjutton artiklar som analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys.

Bakgrund: anvÀndandet av och intresset för komplementÀr- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i vÀrlden och i Sverige vilket innebÀr en utmaning för framtidens hÀlso- och sjukvÄrd. KomplementÀr- och alternativmedicin (KAM) bestÄr av en mÀngd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM Àr de kroppsliga- sjÀlsliga terapierna som fokuserar pÄ interaktionen mellan hjÀrnan, sjÀlen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv instÀllning till och en öppenhet inför anvÀndandet av KAM, dock anser de att de inte har tillrÀcklig kunskap inom omrÄdet.

Social interaktion och kÀnslan av att tillhöra en gemenskap Àr viktiga faktorer för mÀnniskans vÀlmÄende. För en Àldre person kan interaktionen med omgivningen försvÄras genom till exempel rörelsehinder eller sjukdom. I denna studie undersöktes webbforum som ett komplement för seniorer, dÀr intentionen var att underhÄlla kontakter i det sociala nÀtverket. Under en mÄnad fick en grupp om fyra seniorer, bekanta med varandra sedan tidigare, interagera regelbundet genom webbforumet Seniorsidan. Syftet var att ta reda pÄ om webbforumet var ett fungerande komplement till personliga trÀffar och om det kunde generera en positiv kÀnsla av gemenskap.

Syftet med studien har varit att undersöka instrumentallÀrares erfarenheter av undervisning pÄ distans, och vidare deras uppfattningar av huruvida webbaserad distansundervisning som lektionsform Àr lÀmplig som ersÀttning för- eller komplement till traditionell undervisning. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med fyra instrumentallÀrare som arbetar med distansundervisning. Resultatet visar att distansundervisning bör anvÀndas som ett komplement till traditionell undervisning, men nÀr traditionell undervisning inte Àr möjlig kan distansundervisning anvÀndas som ersÀttning..

Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.

Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.

Bakgrunden till denna studie Àr den ökade anvÀndningen av komplementÀr medicin. Sverige har den bÀsta tÀnkbara medicinska vÄrd, torts detta vÀljer fler mÀnniskor alternativa behandlingsformer. Syftet med denna studie var att undersöka och utreda varför allt fler mÀnniskor söker sig till den komplementÀra medicinen. Vilka olika faktorer pÄverkar valet att söka annan vÄrd Àn den traditionella? Jag har genom arbetets gÄng anvÀnt mig av kvalitativ metod för att nÄ en ökad förstÄelse för vilka orsaker som ligger bakom att vi mÀnniskor söker vÄrd pÄ annat hÄll Àn inom HÀlso- och sjukvÄrden.

Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.

Bakgrund: AndvÀndning av komplementÀra metoder har ökat i Sverige. Det efterlyses ökad kunskap om komplementÀr och alternativmedicin (KAM) inom primÀrvÄrden i mötet med patienterna. Tidigare forskning har visat att reflexologisk behandling kan helt eller delvis lindra bland annat huvudvÀrk, rygg- nackbesvÀr och stress hos en del patienter. HuvudvÀrk Àr ett stort folkhÀlsoproblem i mÄnga lÀnder. Förutom att orsaka patienten lidande Àr det en stor kostnad för samhÀllet.

Matematikboken har under mÄnga Är varit ett hett Àmne, bÄde inom skolvÀsendet och media. De teorier som finns inom Àmnet beskriver att matematikboken har en stor roll i dagens matematikundervisning. DÀrav blir vÄrt syfte att beskriva hur lÀrare ser pÄ anvÀndningen av matematikboken som lÀromedel i sin undervisning och om det finns andra medel som kan ersÀtta matematikboken. Empirin har hÀmtats frÄn fem semistrukturerade intervjuer av matematiklÀrare pÄ mellanstadiet. Det har framkommit i resultatet att fleratlet av de intervjuade lÀrarna anvÀnder sig av matematikboken dÄ de upplever att det ör en trygghet.

Detta examensarbete i matematikdidaktik presenterar och analyserar en laborativ undervisningsmetod i matematik. Ett konkret laborationsexempel togs fram för att vara underlag i de undersökande intervjuer som gjordes med tre verksamma matematiklÀrare. Undersökningen, laborationsexemplet samt studerandet av matematikdidaktisk litteratur visade att en laborativ undervisning Àr ett tÀnkbart komplement till den traditionella undervisningen. Det finns dock en olöst tidsproblematik avseende laborativ undervisning..