Den ha?r a?r en kvalitativ studie som presenterar resultatet fra?n fem semistrukturerade intervjuer med fem ungdomar mellan a?ldrarna 19-25 som bor i Lulea? kommun och som inte ga?tt fa?rdigt gymnasiet. Syftet med studien a?r att underso?ka ungdomarnas upplevelser av att avsluta sin gymnasieutbildning i fo?rtid, samt ta reda pa? vad som pa?verkat deras beslut att go?ra det. Till grund fo?r analysen ligger Bourdieus begrepp kapital, habitus och kulturell reproducering samt artiklar och tidigare forskning som ses relevanta fo?r studien.Resultatet visar att alla ungdomar, fo?rutom en, genomga?tt en separation mellan fo?ra?ldrarna na?gon ga?ng under barndomen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare förhÄller sig till Internet i undervisningen samt hur de förhÄller sig till kÀllkritik i Internetundervisningen. Fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor, undervisande i Ärskurserna 5-6, intervjuas i studien. I studien framkommer att en majoritet av lÀrarna stÀller sig positiva till Internet i undervisningen samt att det rÄder en oklarhet bland lÀrarna vad kÀllkritik för InternetkÀllor innebÀr. Majoriteten av lÀrarna undervisar dock eleverna i kÀllkritik, men dÄ framför allt kÀllkritik av andra kÀllor Àn hÀmtade frÄn Internet. KÀllkritik av InternetkÀllor sker nÀr lÀrarna anser att eleverna kommer i kontakt med information pÄ Internet som inte anses etisk hÄllbar eller som anses mindre trovÀrdig.

Gott snack ? en kulturanalys i jakten pÄ det pedagogiska samtalet Àr författat av Sebastian Aggestam och Hanna Persson och behandlar det pedagogiska samtalets funktion och plats i skolan. Med pedagogiska samtal menas det reflekterande och kunskapsutvecklande samtalet mellan lÀrare. Med kulturanalytiska metoder granskas samverkansformer och det kollegiala samarbetet pÄ en grundskola i SkÄne. UtifrÄn teorier av framförallt Andy Hargreaves och Gunnar Berg om hur kulturer formas och styrs identifieras tre kodbÀrare; kommunen, rektorn och lÀrarna, vilka genom dokumentanalys och kvalitativa intervjuer utgör det empiriska materialet.

Den nya tullagen Union Customs Code (UCC) med mÄlet elektroniskt tullhantering inom unionen kommer att börja tillÀmpas 1 maj 2016. Tullkodex för unionen innebÀr elektroniskt tullhantering sÄvÀl mellan nÀringslivet och Tullverket som mellan medlemsstaternas tulladministrationer. Syftet med lagen Àr att förenkla uppgiftslÀmning och tullhantering för företag vilket krÀver omfattande uppgradering av IT-lösningar för bÄde nÀringslivet och Tullverket. Kvalitet pÄ de uppgifter som överförs till Tullverkets tull-system (TDS) antas ha större betydelse Àn tidigare dÄ det genom UCC lÀggs en större vikt pÄ spÄrbarhet.Organisationer bör dÀrför optimera kvaliteten pÄ de uppgifter som i samband med deklarationer lÀmnas till Tullverket. Detta för att undvika eventuella problem i framtiden.

Syftet med denna studie var att beskriva förÀldrars erfarenheter av problem med aktivitetsutförande i skolan för barn med ADHD. För att uppnÄ syftet med studien tog författarna del av tidigare inspelade djupintervjuer med fem förÀldrar till barn med ADHD i Äldrarna 6-18 Är. Vid hantering av data tillÀmpades kvalitativ innehÄllsanalys med en induktiv ansats för att analysera förÀldrarnas erfarenheter. Analys av data resulterade i följande kategorier: ? Problem i sociala interaktioner hindrade aktivitetsutförande?, ? Den fysiska miljön begrÀnsar aktivitetsutförandet?, ?Institutionella brister hindrar aktivitetsutförande?.

De fo?rsta olympiska spelen i modern tid, a?r 1896 i Aten, drabbades ur ett tyskt perspektiv av politiska fra?gor som framfo?r allt representerades av konflikten mellan de tyska gymnasterna och olympiadens fo?respra?kare. Syftet med den fo?religgande uppsatsen a?r att belysa problematiken om ett tyskt deltagande i Aten 1896 mellan a?ren 1894 och 1896, en tidsperiod da? de olympiska spelen var pa? va?g att a?terupptas, genom att besvara fo?ljande fra?gor: Vilka fo?rutsa?ttningar ledde till att de olympiska spelen a?terupptogs 1896? Vilka anledningar la?g till grund fo?r att Tysklands deltagande i Aten tidvis var sva?rt att fo?resta?lla sig, och vilka anstra?ngningar kra?vdes fo?r att Tyskland slutligen skulle komma att delta? Underso?kningens fokus ligger, vid sidan av olympiadens grundare Pierre de Coubertin, pa? Willibald Gebhardt, chef de mission fo?r det tyska laget 1896. Ba?de Coubertins och Gebhardts inverkan i processerna fo?r att a?teruppta de olympiska spelen och att lo?sa ma?ngtaliga utrikes- och inrikespolitiska konflikter underso?ks med hja?lp av en sociokulturell teori av Pierre Bourdieu.

Syftet med studien var att fÄ en bredare bild av och fördjupad kunskap om ledarskap för första linjens chefer inom kommunal socialtjÀnst. För att nÄ chefernas egen upplevelse av sitt uppdrag som chef och ledare valde vi kvalitativ metod med intervju som redskap. Syftet var vidare att fÄnga upplevelsen av ledarskap i relation till organisationens förvÀntningar. Vi ville se om chefserfarenhet hade nÄgon betydelse. Vi stÀllde frÄgor som skulle fÄnga vad som upptar nya respektive erfarna chefer i deras uppdrag.

Begreppet hÀlsa kan beskrivas som ett tillstÄnd eller en process, men Àven som ett resultat, mÄl eller medel.Enligt WHO (1948) finns det tre aspekter av hÀlsa; den fysiska, psykiska och mentala hÀlsan. Dessa Àr demest anvÀnda och accepterade grundsynen och anvÀnds i detta arbete for att diskutera hÀlsa.Syftet med studien var att undersöka uppfattningar kring perspektivet hÀlsa hos nÄgra lÀrare som undervisari hem- och konsumentkunskap. Ett delsyfte innebÀr ocksÄ att ta reda pÄ hur lÀrarna relaterade undervisningentill styrdokumentens riktlinjer.Studiens datamaterial baserades pÄ kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i hem- och konsumentkunskap.Av resultatet kan man konstatera att lÀrarna överlag sÄg hÀlsoperspektivet i undervisningen som en helhet.De vill ge eleverna verktyg för att de senare i livet skulle kunna klara sig sjÀlva. LÀrarna menade att hÀmmandeeffekter för undervisningen inom hÀlsoperspektivet handlade om kunskaper. De syftade pÄ att elevernasdÄliga tidigare kunskaper eller "felaktig'; kunskap var en hÀmmande faktor men Àven tiden likasÄ.Slutsatsen i denna studie Àr att det krÀvs kunskap och engagemang för att kunna driva en hÀlsofrÀmjandeskolutveckling i Àmnet hem- och konsumentkunskap.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka en skola i SkÄne och dess arbete med integration. Ambition Àr inte att lösa en eventuell integrationsproblematik, utan att belysa komplexiteten som skapar och upprÀtthÄller den. Den centrala frÄgestÀllningen för uppsatsen Àr: vilka motsÀttningar finns det mellan skolans, kommunens, lÀrarnas och styrdokumentens intentioner om integration samt pÄ vilka olika sÀtt artikuleras de?  MÄlsÀttningen Àr Àven att lyfta fram styrker och visioner som existerar hos de undersökta som eventuellt kan ge avtryck för framtida arbete. Uppsatsen bygger pÄ teorier och tidigare forskning om hur och varför integration bör frÀmjas i skolan samt styrdokumentens intentioner i skolundervisningen. Fallstudien Àr framtagen genom semistrukturerade intervjuer med utbildningsdirektören i kommunen, rektorn pÄ skolan samt sex stycken utvalda lÀrare.

This essay compares the public debate in Sweden 1992 caused by the reforms introduced by the then government giving parents a free choice of schools for their children with the current debate in France about proposals for a similar law there. The study concentrates on the positions taken by the teachers trade unions, in Sweden LÀrarförbundet and LÀrarnas Riksförbund (LR) and in France SGEN-CFDT. To do so it is necessary also to study the arguments given for and against the proposals by the political parties.Some of the differences between the debates can be attributed to different circumstances. The Swedish reform was related to the opening up of possibilities to run private schools, which previously had been rare in Sweden. The French debate has no such connections.

Syftet med denna studie var att, utifrÄn litteraturen, redogöra för vilka faktorer som patienter, anhöriga och sjuksköterskor anser viktiga i den palliativa vÄrden i hemmet. Artikelsökning pÄ vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Pub Med och AcademicSearchElite. En begrÀns-ning gjordes pÄ Ärtalen 1999 ? 2007 och olika sökordskombinationer anvÀndes utifrÄn sökor-den palliative care, nursing at home, caregivers, need a nurse at home, quality of life, rehabili-tation och advanced nurse. Exklusionskriterier var artiklar som inkluderade barn och AIDS-sjuka.

Vad ?r lek i fritidshemmet och hur ska de vuxna arbeta med den? I b?de l?roplanen och tillh?rande kommentarmaterial beskrivs leken som viktig, men inte vad lek som begrepp inneb?r och hur vuxna ska f?rh?lla sig till den i praktiken. I tidigare forskning framkommer att vuxnas deltagande i barnens lekar ger m?nga f?rdelar som exempelvis f?rb?ttrad social f?rm?ga bland barnen. Det ledde oss till att unders?ka om detta st?mmer ?verens med verkligheten. Denna empiriska studie belyser hur vuxnas deltagande i lek p?verkar relationer och det sociala klimatet p? fritidshemmet.

This paper is written in the field of Educational Science, and it focuses on literature that pupils read. Literature has the power to shape readers beliefs, that is why this paper aims to examine, and compare two novels that are used in Swedish schools in class settings. Both novels deal with the issue of psychiatric disorder from a womanÂŽs perspective. Research done in the field of psychiatric disorder shows that it is an important subject that should be addressed in schools. Research done from the perspective of gender studies points out the need of representation of female perspective in literature that pupils are working with.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur kompetens kan tillvaratas pÄ bÀsta sÀtt i samband pensionsavgÄngar och nyanstÀllningar. Kompetens har i uppsatsen betraktats ur ett tolkande perspektiv, vilket i korthet innebÀr att en persons kompetens ses som beroende av dennes förstÄelse inför sitt arbete. Vidare vilar denna uppsats pÄ följande grundantaganden; verkligheten utgörs av subjektiv förestÀllning, kunskap Àr socialt konstruerad samt att lÀrande sker genom samspel. För att besvara uppsatsens syfte har en empirisk undersökning av kvalitativ karaktÀr gÀllande ett antal ingenjörers förstÄelse inför sitt arbete pÄ VA-verket i Malmö genomförts. Intervjuer med pensionsaktuella samt relativt nyutexaminerade ingenjörer visade att skillnaderna i de mer respektive mindre erfarna ingenjörernas förstÄelse och dÀrmed kompetens, i första hand grundade sig i deras olika grad av erfarenhet frÄn yrket.

Syftet med den fo?religgande underso?kningen a?r att fa? kunskap om hur undervisning kan fo?rba?ttra elevers la?rande vad det ga?ller elevers historiemedvetande. Metoden som under- so?kningen anva?nde sig av a?r en learning study, ett kollektivt samarbete mellan historiela?rare som riktar fokus pa? elevers la?rande. Genom utva?rderingen av det samlade datamaterialet besvarades underso?kningens fra?gesta?llningar Vilka a?r de kritiska aspekterna fo?r att elever i a?rskurs 8 ska kunna utveckla en ho?gre grad av historiemedvetande, och Vilka centrala punkter i undervisningens uppla?gg go?r positiv skillnad fo?r elevers la?rande? Resultatet visar att de deltagande pedagogerna identifierade tre kritiska aspekter som anses vara avgo?rande fo?r en undervisning med ma?let att utveckla elevers historiemedvetande: 1.