I inledningen sta?lls fra?gan om vilka bero?ringspunkter som finns mellan ska?despelar- och undervisningskonst. A?r bero?ringspunkterna desamma oavsett la?rar- och undervisningsstil?Utifra?n tidigare forskning belyses falska motsa?ttningar likava?l som nyanserade och fo?rdjupade kopplingar mellan ska?despelar- och dramapedagogroll. Anva?ndning av olika teatrala och pedagogiska konventioner problematiseras och fo?rdjupas teoretiskt.

Syftet ?r att unders?ka vad som h?nder och vad som synligg?rs i och genom etablering av och arbete i en kollegial samarbetspraktik i ett l?rarlag inom h?gre utbildning.Praktikarkitekturteorin och teorin om praktikekologier (Kemmis et al., 2014) har anv?nts f?r att analysera hur materiella-ekonomiska, kulturella-diskursiva och sociala-politiska arrangemang p?verkar och p?verkas av ageranden (g?randen, s?ganden och relateranden) i praktiker som ?r beroende av varandra. Studien ?r en aktionsforskningsstudie och omfattar ett antal aktioner som studerats. Data har samlats genom kontinuerliga observationer och reflektioner som nedtecknats i en loggbok, genom m?ten och intervjuer som videoinspelats och genom urval i statistik tillg?nglig i digitala system.

Kompetens och kompetensutveckling Àr viktiga omrÄden för företag i alla branscher. Isvenska företag Àr utvecklingssamtal vanligt förekommande men av varierandekvalitet. Den hÀr uppsatsens syfte Àr att undersöka hur anstÀlldas kompetens ochkompetensutveckling pÄ ett konstruktivt sÀtt kan behandlas i ett företagsutvecklingssamtal.En teoretisk bakgrund som behandlar de tvÄ huvudomrÄdena kompetens ochutvecklingssamtal författades och följdes av en fallstudie pÄ ett medelstort it-företag.Den empiriska studien bestod av intervjuer med mellanchefer och företagsledning.Kompetens kan sÀgas bestÄ av teknisk kompetens och social kompetens. Den tekniskabeskriver förmÄgan att lösa en uppgift och den sociala kopplas till förmÄgan attfungera ihop med andra mÀnniskor. En korrekt bedömning Àr viktigt för att kunnautveckla kompetens i linje med individens och företagets behov.

I detta arbete sa? vill jag studera hur praktisk fysikundervisning och bedo?mning i na?grasvenska gymnasieskolor o?verenssta?mmer med modern forskning om fysikpedagogik.Denna forskning spa?nner o?ver ett brett spektrum av metoder och teorier, varav jag harfokuserat pa? om la?rarnas undervisning kan beskrivas som-elevaktiv eller inte,-mer eller mindre baserad pa? bokstudier,-inriktad pa? konceptuell fo?rsta?else eller mer fo?rma?gan att ra?kna specifika uppgifter.Dessa aspekter diskuteras a?ven i relation till de inblandade la?rarnas utbildning.Fo?r att kunna ja?mfo?ra de olika klasserna och la?rarna har jag anva?nt ett test avkonceptuell fo?rsta?else (FCI, se sektion 3.2) samt enka?ter till la?rare och elever. Ur etttyva?rr skevt urval av klasser och la?rare framga?r att det finns stora skillnader pa? hurla?rarna ser pa? undervisningen och vilka undervisningsmetoder de anva?nder, samt hurstyrt de upplever sitt arbete. Korrelationerna mellan elevernas resultat pa? FCI och pa?ordinarie prov pa? motsvarande mekanik a?r sma?, vilket tyder pa? att regulja?ra provma?ter konceptuell fo?rsta?else i liten utstra?ckning.

SammanfattningI kunskapssamhÀllets nuvarande form Àr kompetensutveckling ett dominerande begrepp i sammanhang för vuxnas lÀrande. Kompetensutvecklingsinsatser kan ses som ett av de sÀtt genom vilket lÀrande sker för organisation, verksamhet och individ. Dock finns ingen given relation mellan en kompetensutvecklingsinsats och lÀrande. Kompetensutveckling Àr ett sÀtt att utveckla verksamheten och medarbetarnas lÀrande. Detta sker bÄde med formella och informella insatser utifrÄn varierande syften samt mÄl.UtvÀrderingar undersöker ofta resultaten och medarbetarnas utveckling genom lÀrande samt kunskap i relation till avsatt mÄl för kompetensutvecklingsinsatsen utifrÄn ett företagsperspektiv.

Matematikprestationer och attityder till Àmnet har nationellt och lokalt visat pÄ en nedÄtgÄende trend. Det finns sÄledes ett behov av utvecklingssatsningar inom matematik och matematikdidaktik. Studien syftar till att undersöka och belysa hur lÀrare upplever sig pÄverkas av en utvecklingssatsning inom matematik, dÄ vi tror att lÀrares tolkningsprocesser Àr centrala för utvecklingssatsningars utfall. UmeÄ kommun har för att stÀrka och utveckla matematiken i kommunens för- och grundskolor initierat en utvecklingssatsning, PriMa UmeÄ (Prioritet Matematik i UmeÄ), bland kommunens samtliga lÀrare i för- och grundskolan. Studien syftar till att i början av satsningen följa och förstÄ subjektiva upplevelser genom kvalitativa intervjuer med nÄgra lÀrare.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Titel: Vad kan ett traineeprogram bidra till? En fallstudie av Sandviks traineeprogramNivÄ: C -uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Shahram BashiryHandledare: Maria Fregidou MalamaDatum: 2012-septemberSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vad ett traineeprogram bidrar till. Jag undersöker vad Sandviks traineeprogram har bidragit till sedan programmet startades och huruvida programmet bidrar till kompetensutveckling hos deltagarna och inom Sandviks kÀrnomrÄden.Följande frÄgor analyseras?Vad kan ett      traineeprogram bidra till?Bidrar programmet till      kompetensutveckling?Metod: För att ta reda pÄ svaren har jag genomfört en fallstudie av kvalitativ metod. PreliminÀr data samlades in genom ostrukturerade intervjuer med fyra handledare som har handlett traineeanstÀllda under utbildningen.

Konkurrensen pĂ„ marknaden blir tuffare och tuffare för mĂ„nga företag och för att vara konkurrenskraftig nĂ€r det gĂ€ller kunskap, forskning och utveckling gĂ€ller det att man har en bra lĂ€romiljö för medarbetarna sĂ„ att man kan höja deras kompetens och utnyttja deras fulla potential.En av Ă„tgĂ€rderna som Organisationen har gjort, var att byta arbetssĂ€tt pĂ„ utvecklingsavdelningarna. Det nya arbetssĂ€ttet - Scrum - vill de ha utvĂ€rderad för att kunna veta om det har gett önskad effekt och om det skulle gĂ„ att förbĂ€ttra processen.Syftet med denna studien var att ta reda pĂ„ hur medarbetarna har upplevt implementeringen av ett nytt arbetssĂ€tt, scrum, och hur detta har pĂ„verkat deras förutsĂ€ttningar att lĂ€ra.Jag har anvĂ€nt ett miljöpedagogiskt perspektiv och i huvudsak kvalitativ metod. Vissa inslag av kvantitativ empiri finns ocksĂ„ för att komplettera.Resultatet av studien visade sig vara tudelat. Dels upplever medarbetarna att implementeringen av scrum har gĂ„tt bra och att det fungerar tillfredstĂ€llande. Å andra sidan visar det sig att man inte alltid lever som man lĂ€r och att inte hela scrumprocessen anvĂ€nds i sin helhet eller som det Ă€r tĂ€nkt.

Syfte: Att beskriva om och hur undersköterskor och vÄrdbitrÀden arbetar utifrÄn ett personcentrerat förhÄllningssÀtt i omvÄrdnaden av Àldre personer med demenssjukdom.Metod: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie genomfördes med tio semistrukturerade intervjuer med deltagare som arbetade pÄ boenden för personer med demenssjukdom. Intervjuerna spelades in och dataanalysen bearbetades med en kvalitativ manifest innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet visar att pÄ de demensboenden som ingick i studien arbetade omvÄrdnadspersonalen utifrÄn ett personcentrerat förhÄllningssÀtt. De hade kunskap, erfarenhet och strategier dÄ det gÀllde bemötande och omvÄrdnad av personer med demenssjukdom. Det största hindret för att kunna arbeta personcentrerat upplevdes vara besparingar som leder till neddragningar i personalgrupperna. Samtliga deltagare hade en önskan om regelbunden handledning och kompetensutveckling.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Med hjÀlp av denna kvalitativa undersökning bland yrkeslÀrare har jag försökt ge en bild av yrkeslÀrarnas upplevelser kring kompetensutveckling inom karaktÀrsÀmnet. Hur de gÄr till vÀga för att bevara och utveckla kunskaperna i sina ursprungsyrken. Bland annat ges bilden att yrkeslÀrarna sjÀlva fÄr ta ett stort ansvar för kompetensutvecklingen, snarare Àn rektorer och skolledning..

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.

Examensarbete belyser om det Àr möjligt att kategorisera studie- och yrkesvÀgledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrÄn KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvÀgledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att stÀlla frÄgor om hur arbetsgivaren ser pÄ deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet Àr en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvÀgledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i vÀstra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvÀgledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju.