Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt anvĂ€ndande av nĂ€tverkande. Egenföretagande konsulter Ă€r den mĂ„lgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingĂ„r i en komplex och flexibel arbetssituation. UtifrĂ„n den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrĂ„n nĂ€tverkande belysts i relation till hĂ€lsa som vĂ€lmĂ„ende. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie Ă€r att studera nĂ€tverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill sĂ€ga, utveckling av förmĂ„gor, fĂ€rdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förstĂ„else för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och anvĂ€nder nĂ€tverkande som en kĂ€lla till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers vĂ€lmĂ„ende i arbetslivet.

Syftet med denna kvalitativa studie ?r att belysa f?rskoll?rares arbete med flerspr?kiga barn. Studien utg?r fr?n sociokulturell teori och dess centrala begrepp som ?r mediering, appropering och proximal utvecklingzonen. F?r att kunna f? svar p? v?ra fr?gest?llningar har vi genomf?rt intervjuer med sex f?rskoll?rare.

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

Esbjo?rnsson, Cecilia (2014). Utan sin telefon kan man inget- En fallstudie om hur vuxna med dyslexi anva?nder sig av appar i studierna (Without you phone you know nothing), Specialla?rarprogrammet 90 hp, Skolutveckling och ledarskap, La?rande och samha?lle, Malmo? ho?gskola. Problemomra?de De mobila enheterna med sina applikationer har letat sig in i klassrummen och anva?nds av eleverna i studierna men va?ldigt lite forskning finns pa? hur de fungerar fo?r elever med la?s- och skrivsva?righeter. Denna studie underso?ker hur applikationer fungerar som ett tekniskt sto?d fo?r vuxna med dyslexi.

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrÀndhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. UtifrÄn fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrÀndhet, hÀlsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vÀgledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrÄn tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrÀndhet pÄ organisationsnivÄ.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.

In this study I have explored the profession sales people and how they use social media. I have also studied their needs for further education and how it can be addressed in social media, in order to learn how a B2B-company that educates in sales training can meet sales people in social media. It?s an empirical study based on individual interviews with a semi-structured interview template. Respondents were of mixed age, both men and women.

Syftet var att undersöka anvÀndningen av information- och kommunikationsteknologi (IKT) pÄ tvÄ svenska museer och dess betydelse för museipedagogernas yrkesutövning. UtifrÄn detta skapades tre frÄgestÀllningar som berörde huruvida museerna har en strategi för anvÀndningen av IKT, om museipedagogerna anser att IKT fungerar som ett stöd och i sÄ fall pÄ vilket vis samt hur deras kompetensutveckling i att anvÀnda IKT ter sig. Datainsamlingsmetoden var semistrukterad intervju och resultatet analyserades via en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visade att museipedagogerna ser flera fördelar med IKT framförallt nÀr det gÀller att tillgÀngliggöra och förmedla utstÀllningarnas innehÄll och budskap pÄ ett lustfyllt och mer engagerande sÀtt för att möjliggöra fördjupad kunskap hos besökarna. Vidare framkom att museerna saknar tydliga strategier för anvÀndningen av IKT vilket kan kopplas till museipedagogernas önskan om fördjupad kompetens i att anvÀnda IKT i allmÀnhet och de möjligheter som olika typer av IKT-verktyg erbjuder i synnerhet.

Sammanfattning BAKGRUND: Denna studie berör egenföretagande konsulter som inredare och deras beskrivning samt anvĂ€ndande av nĂ€tverkande. Egenföretagande konsulter Ă€r den mĂ„lgrupp som representerar informanterna i studien med anledning av att de ingĂ„r i en komplex och flexibel arbetssituation. UtifrĂ„n den egenföretagande situationen har dessa informanters beskrivning av kompetensutveckling utifrĂ„n nĂ€tverkande belysts i relation till hĂ€lsa som vĂ€lmĂ„ende. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR: Syftet med denna studie Ă€r att studera nĂ€tverkandets betydelse för utveckling av kompetens, det vill sĂ€ga, utveckling av förmĂ„gor, fĂ€rdigheter och yrkesrelaterade kunskaper inom en yrkesprofession. Mer specifikt inbegriper syftet att söka förstĂ„else för hur individer, som delar praktikgemenskap i form av egenföretagande konsulter i inredningsbranschen, beskriver och anvĂ€nder nĂ€tverkande som en kĂ€lla till kompetensutveckling samt om detta kan bidra till dessa individers vĂ€lmĂ„ende i arbetslivet.

SammanfattningSyftet med undersökningen i vÄr uppsats var att se hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation och se hur en organisation hanterar de stora pensionsavgÄngarna som kommer att ske inom de nÀrmaste Ären.Idén till att skriva om och att undersöka hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i praktiken fick vi nÀr vi var pÄ en inspirationsförelÀsning inför C-uppsatsskrivandet. Hanne Randle som Àr forskningsledare för ett projekt som kallas Kom Inn! var dÀr under förelÀsningen och berÀttade om projektet. Kom Inn! Àr ett utvecklingsarbete angÄende strategisk kompetensförsörjning och hon berÀttade att det fanns möjlighet att skriva uppsatsen inom ramen för det hÀr utvecklingsarbetet.Vi har koncentrerat teoriavsnittet kring tre olika begrepp, det första Àr lÀrande och inom lÀrande har vi tagit upp allt frÄn lÀrande organisationen till olika typer av lÀrbehov och perspektiv pÄ lÀrande. Det andra begreppet Àr kompetensutveckling och vad det finns för effekter och vinster med att kompetensutveckla och det tredje begreppet Àr kunskap och dÄ vi har tagit upp grunderna i vad kunskap Àr och vi har Àven skrivit om den sÄ kallade tysta kunskapen.För att kunna fÄ svar pÄ vÄr fundering angÄende hur generationsvÀxling och kompetensöverföring fungerar i en organisation sÄ har vi stÀllt oss frÄgorna:? Hur fungerar generationsvÀxlingen/kompetensöverföringen i praktiken?? Hur ser de anstÀllda pÄ kompetensutveckling?? Varför och i vilket syfte bedrivs kompetensutveckling?För att kunna fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar sÄ har vi gjort intervjuer med anstÀllda pÄ operationsavdelningarna pÄ Landstinget i VÀrmland.

I en förÀnderlig omvÀrld Àr det nödvÀndigt att företag och organisationer som vill delta i samhÀllets utveckling, ser över sin kompetens, bÄde den individuella och organisatoriska. Företag mÄste börja se individuell kompetens som sin viktigaste tillgÄng och förutsÀttning för utveckling. Det stÀlls högre krav pÄ sjÀlvstÀndighet, flexibilitet, lÀrande och samarbete.Syfte: VÄrt syfte Àr att inom ramen för en organisation analysera individuella utvecklingsmöjligheter i den ordinarie verksamheten.Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ ansats för att uppnÄ vÄrt syfte. VÄr empiriska undersökning har gjorts pÄ ett företag som vi i uppsatsen benÀmner "företaget".Resultat och slutsatser: Under studiens gÄng fann vi olika faktorer som kan vara kompetensutvecklande för individen i sin ordinarie verksamhet. Vi fann att intervjupersonerna hade ett stort handlingsutrymme.

Learning organizations and organizational development are interesting subjects that does not examine municipal organizations and private organizations an equal amount.  Furthermore, there exists little research on the effects of competence development for individuals in a leadership role within organizations. Because of this, we wanted to examine the impact of competence development in business modeling and how it affected local government activities. Competence development is used by organizations to develop their business and achieve a greater competitive advantage, but does competence development for individuals in a leadership role lead to organizational development? This paper examines competence development in the form of a business modeling course via the Bitstreamproject and the effects that occur within three municipalities as a result of the competence development. By interviewing three participants and four coworkers within different municipalities and studied the data from the Bitstream project, we can not conclude that competence development within business modeling leads to organizational development, only that it exists a tendency for it.