Syftet med studien har varit att undersöka samverkan mellan fältsekreterare, polis och socialsekreterare samt vilken funktion fältsekreterarna fyller för polis och socialsekreterare i deras ungdomsinriktade arbete. Uppsatsen har sin utgångspunkt i projektet Lokal operativ samverkan i stadsdelarna Gottsunda/Valsätra i Uppsala. Studien rör sig inom det komplexa område som samverkan innebär. Skapar fältsekreterarna nya förutsättningar för hur yrkesgrupperna tillsammans kan arbeta mot ett gemensamt mål? Tidigare forskning har visat att samverkan mellan socialtjänst och polis är beroende av en gemensam problemdefinition och samsyn.

Introduktion: Kommunikation betyder att göra något tillsammans, ha förbindelse med ellergöra någon annan delaktig i något. Kommunikation kan ha som mål att reducera ovisshet,utveckla relationer samt att ge patient och närstående en rörelseinriktning. En del avkommunikationen sker på icke-verbal väg. Socialstyrelsen säger i sin kompetensbeskrivning atten del av sjuksköterskans ansvarsområde är bemötande, information och undervisning, en avdelKompetenserna är att ha förmåga till att kommunicera med patient, närstående, personal ochandra på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt.Syfte: Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patient/närstående i onkologiskvård samt att se hur man kan förbättra kommunikationen hos sjuksköterskorMetod: Litteraturgenomgång. Artiklarna är sökta via CINAHL och PUBMEDResultat: Patienter och sjuksköterskor upplevde sjuksköterskans arbetsbelastning som ensvårighet för bra kommunikation.

Vårt syfte med studien var att ta reda på om och hur socionomutbildningen integreras i kuratorernas praxis. Vi ville även undersöka hur de känslomässigt hanterar arbetet med människor i kris, samt hur de lärt sig dessa strategier. Det är en kvalitativ intervjustudie som byggde på semi-strukturerade intervjuer med sex kuratorer inom hälso- och sjukvården. Studien omfattar våra informanters subjektiva syn på om och hur deras socionomutbildning integreras i deras praxis, vilket gör att studien inte är generaliserbar.Den insamlade empirin i form av intervjuer transkriberades till text och analyserades med teorierna praxisteori, kristeori och copingteori, samt tidigare forskning och litteratur. Vårt material har tolkats genom ett hermeneutiskt förhållningssätt.

Syftet med denna uppsats är att studera hur samband mellan lojalitet och lönsamhet förhåller sig inom Business-to-Business, med utgångspunkt i respondenternas föreställningar av begreppen såväl som sambandet mellan dem.Mer specifikt studeras föreställningarna om sambandet hos företag som verkar gentemot industriella kunder i ett tjänstefierat sammanhang. De erbjuder kunden specialiserade Kompetenser där det totala erbjudandet skapas i interaktion med kunden. Resultatet blir en helhetslösning av tjänster med en produkt i botten, anpassad efter kundens behov.Vi finner att sambandet mellan lojalitet och lönsamhet består av olika dimensioner, då vi finner att lojalitet är ett mångfacetterat begrepp såväl i teori som i det studerade sammanhanget, där innebörden av begreppet varierar mellan individ, organisation och bransch. Vi finner att leverantören fokuserar på de dimensioner av lojalitet som är påtagliga och därmed möjliga att verka utefter. Dessa beteenderelaterade dimensioner är även de som leder till lönsamhet.Vi har funnit ett fokus på de dimensioner av lojalitet vilka genom kundens beteende även kommunicerar kundens åsikter och värderingar.

I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

I uppsatsens inledning påtalas att medier influerar samhället och därigenom människors sätt att vara och känna. För att utveckla arbetsmetoder som svarar mot samhällets syn på text framhålls att dagens bibliotekarier bör ta detta i beaktan. Syftet med undersökningen är att studera bibliotekariers arbetsmetoder i samband med lässtimulerande arbete i ett samhälle som ses stå inför ett nytt textlandskap. Resultatet är en kvalitativ fallstudie som undersöker bibliotekarierna i tvärgruppen Unggruppen på Uppsala Stadsbibliotek och deras upplevelser av fenomenet. I kapitlet ?Bakgrund och tidigare forskning? presenteras forskning om samtida text, lässtimulerande arbete för barn och unga och bibliotekariers arbete mot unga på folkbibliotek.Det teoretiska ramverket består av ett sociokulturellt perspektiv så som det beskrivs av Roger Säljö.

Om lek och leksaker påverkar barns identitetskapande finns en möjlighet att påverka barnsidentitetskapande. Detta kan göras genom att göra medvetna val när det gäller leksaker och att anta ett medvetet förhållningssätt till barns sätt att leka.Syftet med denna undersökning var att undersöka 7 flickors och 7 pojkars sätt att uttrycka fantasi genom fantasipersoner i lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Pojkarna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Flickorna videoobserverades vid lek med könsstereotypa leksaker för flickor och vid lek med könsstereotypa leksaker för pojkar. Sammanlagt genomfördes åtta videoobservationer där varje observation omfattade 30 minuter.

Olyckor är ofta resultatet av en mängd processer där teknik, människor och organisatoriska förhållanden samverkat på ett sådant sätt att följden blivit en negativ händelseutveckling. Teorier gör gällande att en haveriutredares mentala föreställningar eller olycksmodeller har betydelse för hur ett sådant förlopp kan analyseras och förstås. En teori hävdar att säkerhetskultur som begrepp potentiellt skulle kunna kopplas till olycksmodeller för att bättre kunna förstå utvecklingen av vissa händelseförlopp.Statens Haverikommission undersöker olyckor och tillbud främst inom domänerna flyg, sjöfart, spårbunden trafik samt militär verksamhet. Även andra allvarliga olyckor inom andra domäner utreds i vissa fall. Huvudsyftet med haveriutredningarna är att förbättra säkerheten genom att undersöka vad som har hänt, varför det har hänt och vad som kan göras för att förebygga att liknande händelser inträffar igen.

När företag ska utveckla produkter och tjänster behöver de informationsunderlag om kunder och användare. Traditionella marknadsundersökningar kräver ett rationellt förhållningssätt och avslöjar åsikter och attityder, men uppvisar brister när det kommer till att upptäcka omedvetna behov hos användare. Lösningen på denna problematik är att observera användare i deras egen kontext, ett tillvägagångssätt som är vanligt bland industridesigners.Syftet med studien var att jämföra hur industridesigners och marknadsförare arbetar för att samla in information om användare i samband med produkt- och tjänsteutveckling. Därefter syftade studien till att ställa dessa likheter och skillnader i kontrast till tre teorier: Marketing Research Process, Design Thinking samt Empathic Design. Tre intervjuer genomfördes med tre olika företag: ett industridesignföretag, ett marknadsundersökningsföretag samt ett tjänstedesignföretag.Studien resulterade i ett antal slutsatser.

Syftet med uppsatsen är att genom ett maktkritiskt perspektiv på skolan sominstitution undersöka hur skolan ingår i processer som återskapar maktordningar isamhället. Vi vill undersöka betygssättning i grundskolan som en del avskolinstitutionens makt över elever, då slutbetygen får stor påverkan på eleversframtid. Andra delen av vårt syfte är att undersöka relationen mellan lärare ochelev som en möjlig potential i arbetet med att förbättra skolans sjunkande resultat.Vi har valt att genomföra en kvalitativ intervjustudie med högstadielärare ur ettsocialkonstruktivistiskt perspektiv. Vi kommer att utgå från lärarnas berättelseoch valda teorier för att söka svar på följande frågeställningar:1. Hur kan vi förstå lärarnas syn på relationens respektive betygens betydelse förelevers resultat?2.

Systemförvaltning är en viktig strategisk fråga för organisationer eftersom det säkrar ett kontinuerligt och effektivt stöd för den avsedda verksamheten. Men systemförvaltning är komplext eftersom många organisatoriska parter är inblandade och det finns behov att skapa ordning och reda bland dem genom effektiv styrning. Intresset och behovet av att strukturera förvaltningen av den komplexa IT-infrastrukturen har uppmärksammats under de senaste åren i många organisationer. Det finns olika definitioner av vad IT-infrastruktur anses vara ur tekniskt och organisatoriskt perspektiv. IT-infrastruktur är ett för brett begrepp för att kunna vara applicerbart ut ett förvaltningsperspektiv. Därför används begreppet grundläggande IT-infrastruktur istället för IT-infrastruktur för att tydliggöra vilka delar av IT-infrastrukturen som studien fokuserar.

Bakgrund: Avregleringen av Arbetsförmedlingens monopol 1993 förändrade den svenskaarbetsmarknaden när nya anställningsformer tillkom och traditionella tillsvidareanställningar blevfärre. Liksom övriga delar på arbetsmarknaden är konkurrensen mellan arbetssökande idag storockså inom bemanningsbranschen. Det är därför av intresse att undersöka.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vad som krävs för att betraktas som anställningsbarinom bemanningsbranschen ur ett arbetsgivar- och ett arbetstagarperspektiv. Följandefrågeställningar har formulerats: ?Vilka Kompetenser, livsbetingelser och egenskaper behövs hosen arbetssökande för att betraktas som anställningsbar på ett bemanningsföretag?? samt ?Vilkaskillnader finns det mellan arbetstagarens och arbetsgivarens syn på anställningsbarhet??Tidigare forskning och teori: Det finns få studier kring anställningsbarhet inom justbemanningsbranschen.

I dagens arbetsliv används olika urvalsprocesser för att finna lämpliga kandidater till lediga tjänster. Inom en traditionell urvalsprocess selekteras kandidater utifrån en skriftlig ansökningshandling där kandidatens formella kompetens i form av tidigare meriter och erfarenheter lyfts fram. Den traditionella urvalsprocessen har nu utvecklats och delvis ersatts av nya metoder för att finna lämpliga kandidater. Utvecklingen mot nya urvalsmetoder ser vi som en trend i arbetslivet. Trenden har uppstått då en rad inriktningar har uppkommit som ett komplement till den skriftliga ansökningshandlingen.

I denna uppsats har vi undersökt ämnet personal branding. Inom personal branding har vi studerat hur rekryteringsföretaget ser på detta område men även vilka faktorer de tycker är viktiga för att skapa ett personal brand, samt om det är möjligt i en arbetsrelaterad situation att dra nytta av sitt personal brand och på så sätt skapa fördelar gentemot sina konkurrenter. Vi tycker detta område är viktigt att studera därför att det är ett relativt nytt ämne/ begrepp. Då vi lever i ett mer individualistiskt samhälle och konjunkturen skiftar samt att konkurrensen hårdnar på arbetsmarknaden tycker vi det är viktigt att undersöka olika alternativa medel som kan vara till hjälp i sökandet på det nya jobbet. Vi valde därför att studera Priens (1992) modell över anställningsförloppet för att få en bättre förståelse för rekryteringens olika delmoment men även för att kunna identifiera i vilka arbetsprocesser man kan förmedla sitt personal brand.

SammanfattningDynaMate AB, som är ägare av DynaMate Industrial Services, är ett fristående helägt dotterbolagtill Scania CV AB. Bolaget startade sin verksamhet 1993 och då inledningsvis som enunderhållsavdelning inom och åt Scania. Under första halvåret av 2001 ombolagiserades dockDynaMate AB för att kunna erbjuda produktionsstöd även till andra kunder. Under 2009 bildades såDynaMate Industrial Services AB (DIS), där detta företag idag erbjuder specialkompetens inomautomation, el och mekanik. Med stöd av företagets Kompetenser och erfarenhet av produktionsstödlöser de kundens problem från idé till färdig maskin.I Scanias regi har DynaMates uppdrag oftast vilat på enskilda konstruktörer, som då agerat bådeprojektledare, genomförare och slutförare.