Arbetet grundar sig på Riddersporres (2003) avhandling, Att möta det oväntade. Tre grund- mönster i föräldrarnas sätt att förhålla sig presenteras. Vårt resultat visar bland annat att förhållningssätten känns igen oavsett barnets funktionshinder och ålder..

Ambulanssjukvården har på kort tid utvecklats från att vara en transportorganisation till en avancerad del av sjukvården. Utvecklingen av ambulanssjukvården innefattar den medicintekniska utrustningen, behandling, omvårdnad och personalens kompetens. Samtidigt har antalet utförda ambulansuppdrag ökat det senaste årtiondet. Vad som ofta beskrivs som ett problem är felanvändning och överutnyttjande av ambulanser. Detta försvårar möjligheterna till god och säker vård. Därför har syftet med denna studie varit att lyfta fram allmänhetens kunskaper om ambulanssjukvården och dess organisation och kompetens samt vilka förväntningar allmänheten har på ambulanssjukvården. Studien genomfördes som en enkätundersökning bestående av åtta slutna frågor.

Analysen visar på att flygplatsfrågan är en diskussion som byggs utifrån en ekonomisk representation, där olika bilder framträder. Samarbete och tillväxt är två tankelinjer i flygplatsfrågan. I materialet framträder tankar kring samarbete, både som något svårt att lösa men också nödvändigt för utveckling och framtid. Den andra framträdande tanken bygger på tillväxt, en konkurrenstanke kring ökning av produktion och marknadsvinster. Konkurrenstanken är starkt närvarande i både samarbets- och tillväxtdiskussionerna, samtidigt framstår i analysen en alternativ konkurrensbild växa fram.

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.

I denna studie undersöker vi hur personalen på en anstalt i Sverige bemöter barn som besöker ett fängelse. Mötet kan på många sätt vara känsligt och barn med frihetsberövade föräldrar behöver tas emot av personal som förstår dess livssituation. Genom kvalitativa intervjuer vill vi förstå hur barnperspektivet på anstalten yttrar sig, vilken kompetens som finns hos personalen samt om det finns något samarbete mellan olika myndigheter för att stödja barnet. I resultatdelen framförs och diskuteras nio intervjuades åsikter i förhållande till tidigare begrepp och forskning. Sammanfattningsvis menar vi att alla intervjuade har ett barnperspektiv men att lagar och föreskrifter ibland hindrar personalen att möta barnet ur barnets perspektiv. De anställda på anstalten ska jobba för att den intagne inte ska återfalla i brott samt att upprätthålla säkerhet.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur vårdpersonalen inom särskilt boende resonerar kring äldres aktiviteter utifrån ett rehabiliteringsperspektiv. För att studera detta utfördes tio fokusgrupper, där totalt trettioåtta personer deltog, fördelade på fem olika geografiska områden i landet. Intervjumaterialet analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade på komplexiteten beträffande vad som hindrar eller främjar äldre personers aktivitetsutförande och rehabilitering, vilket formade fyra kategorier: ?äldres deltagande i aktivitet?, ?vikten av goda kontakter och samarbete?, ?organisatoriska strukturer och dess betydelse? samt ?individen och kollektivet?.

Uppsatsen är en jämförande studie mellan förskolor i Iran och förskolor i Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och observationer ta reda på vad som skiljer respektive förenar Irans och Sveriges verksamhet i förskolan. Uppsatsen behandlar iranska och svenska pedagogers syn på arbetet med barns sociala kompetens och lärande i förskolan. I uppsatsen påvisas både skillnader och likheter mellan Irans och Sveriges arbetssätt. En av de skillnader som studien pekar på, är synen på lärandet i rutinsituationer.

Samarbete över gränser.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Riksidrottsförbundet har ett projekt som heter ett handslag med idrotten, där RF delar ut 1 miljard kronor under en fyra års period. Pengarna ska bland annat användas till att intensifiera samarbetet mellan skolor och idrottsföreningar. Under Handslagets tredje år så användes 34 procent av pengarna till samarbete med olika skolor, samarbete finns alltså i stor utsträckning med skolorna. Syftet med vår studie var att undersöka läraren i idrott och hälsas attityd till att samverka med de lokala idrottsföreningarna. På vilket sätt vill läraren i idrott och hälsa använda sig av de resurser som idrottsföreningarna kan erbjuda genom handslagspengarna är en av de frågor vi har titta på.

Syftet med studien var att undersöka inre arbetsmotivation och arbetstillfredsställelse genom att se vilket motivationsbehov och vilken typ av arbetstillfredsställelse som skattades högst. Syftet var även att undersöka vilka motivationsbehov som bäst predicerar inre och yttre arbetstillfredsställelse. Studien genomfördes inom äldreomsorgenen i en mindre kommun i Sverige. 80 personer deltog i studien som genomfördes som en enkätundersökning. Mätinstrumenten som användes var Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Basic Need of Satisfaction at work Scale (BNS).

Den här uppsatsen tar upp olika aspekter kring värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Studien är baserad på intervjuer av lärare, samt en enkät som innehåller frågor associerade till värdegrunden Nyckelord: Värdegrund, Social kompetens, Etnicitet, Diskriminering och annan kränkande behandling..

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Syftet med studien var att undersöka hur nyanställda upplever sin socialisation vad gäller social kompetens och yrkeskompetens. Studiens två frågeställningar var; Hur upplever nyanställda att de har förvärvat social kompetens genom organisations-socialiseringen? Hur upplever de nyanställda att de har socialiserats in i yrkeskompetensen? Undersökningen var av kvalitativ karaktär där fyra semi-strukturerade intervjuer har genomförts. Resultatet visar på att de nyanställda upplever att de har socialiserats in i organisationen vad gäller den sociala kompetensen genom sina mer erfarna medarbetare och även genom att sätta sig in i organisationskulturen vid ett tidigt stadie. Yrkeskompetensen har också förvärvats genom interaktion med de äldre medarbetarna men även genom att praktiskt utföra arbetet istället för att läsa sig till kunskapen. .

Samarbete är något som alltid behövs när en grupp vill nå samma mål. Syftet med denna uppsats är att undersöka om individer som är aktiva inom lagidrott upplever att de utvecklar en samarbetsförmåga inom idrotten som de kan ha användning av i arbetslivet. Fem informanter som är aktiva inom lagidrott och har ett arbete som sin huvudsyssla har intervjuats. Resultatet visar att informanterna tyckte att lagidrott utvecklar samarbetsförmåga och att samarbetet fungerar på ett likartat sätt inom lagidrotten och på arbetsplatsen. Att lära känna varandra i en annan miljö var en viktig faktor för att förbättra samarbetet både inom lagidrotten och på arbetsplatsen.