Social kompetens och lärande på förskolor i Iran och Sverige
Uppsatsen är en jämförande studie mellan förskolor i Iran och förskolor i Sverige. Syftet med studien är att genom kvalitativa forskningsintervjuer och observationer ta reda på vad som skiljer respektive förenar Irans och Sveriges verksamhet i förskolan. Uppsatsen behandlar iranska och svenska pedagogers syn på arbetet med barns sociala kompetens och lärande i förskolan.
I uppsatsen påvisas både skillnader och likheter mellan Irans och Sveriges arbetssätt. En av de skillnader som studien pekar på, är synen på lärandet i rutinsituationer. De svenska pedagogerna påpekar vikten av att se alla situationer som tillfällen att arbeta med barns sociala kompetens och lärande. I detta sammanhang nämner de svenska pedagogerna framför allt det dagliga samtalet vid matbordet. De iranska pedagogerna arbetar på ett annat sätt med att stimulera barnens skriftspråkliga och matematiska utveckling. Deras arbetsmetoder påminner mer om schemalagda lektioner. En av likheterna som uppsatsen belyser är Irans och Sveriges arbete med att förmedla sitt kulturarv på förskolan.