Många idrottsföreningar har bedrivit sin verksamhet med fokus på det idrottsliga, och inte tänkt speciellt mycket på det ekonomiska vid sin målstyrning. Detta har lett till ekonomiska kriser för många föreningar, och flera idrottsförbund har börjat införa så kallade elitlicenser. Elitlicenserna, och det ökade pengaflödet inom idrottsrörelsen har lett till att flera ideella idrottsföreningar har börjat drivas som företag i näringslivet. Idrottsföreningarna måste nu, för att överleva på lång sikt, ta styrningen till en högre nivå och ha fler ekonomiska mål, som innebär att de går med vinst eller ha ett positivt eget kapital. Kompetensen att driva verksamheter i vinstsyfte finns i näringslivet, men har saknats i de ideella idrottsföreningarna.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

Småföretagens möjligheter till tillväxt kan hindras av en rad olika faktorer. Trots att företagarna ofta skyller dålig tillväxt på externa faktorer kan tillväxthindren många gånger hänföras till företagets interna resurser. Syftet med denna uppsats är därför att beskriva interna tillväxthinder av immateriell karaktär som småföretag kan möta i form av kompetensbrist, samt att skapa förståelse för hur småföretagare kan försöka hantera sådana interna tillväxthinder. Utifrån det resursbaserade perspektivet samt teorier om bland annat kompetenstyper, kompetensanskaffning och sätt att möta förändring har vi försökt besvara detta syfte. Undersökningen genomfördes i form av en fallstudie på fem företag inom fönstertillverkningsbranschen.

I dagens samhälle blir det alltmer viktigt för företag att ta tillvara på medarbetarnas kunskap och kompetens. Företagskulturen blir en viktig del i arbetet med att skapa utrymme för individernas lärande och företagets utveckling. Knowledge management är ett verktyg som underlättar arbetet med att skapa, organisera och dela medarbetarnas kunskaper.Syfte: Syftet med den här studien är att granska ett företag som arbetar med knowledge management, och se hur konceptet bidrar till kunskapsspridning och lärande. Vi vill undersöka hur Företaget har implementerat idéerna, och på vilket sätt detta påverkar de anställdas kunskap kompetens och lärande. Vidare vill vi även se vilka utmaningar som förekommer i skapandet av ett kunskapsdelande företag.Metod: Vi genomförde kvalitativa intervjuer med sex personer som alla är involverade i arbetet med knowledge management på Företaget.

Syftet med följande studie är att undersöka hur specialpedagoger med handledning som yrkesutövning inom förskolan upprätthåller och utvecklar sin kompetens, samt hur specialpedagogernas arbetsledare ser på deras kompetensutveckling. Arbetet ger en översikt över aktuell forskning om handledning och kompetensutveckling. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville vi få svar på följande frågeställningar: Hur upprätthåller och vidareutvecklar sig specialpedagoger med handledning som yrkesutövning sin kompetens? samt Hur ser specialpedagogernas arbetsledare på deras kompetensutveckling och uppmuntrar de specialpedagogerna till kompetensutveckling? Sammanfattningsvis pekar resultaten på att både arbetsledare och specialpedagoger anser att handledning och kompetensutveckling är viktigt. Medan specialpedagogerna såg kompetensutvecklingen som vinning för dem, såg arbetsledarna det i ett vidare perspektiv.

Utlandstjänstgöring kan för många vara en spännande del i yrkeskarriären. En mission i utlandet innebär möten med andra kulturer, främmande språk, insikt i främmande länders organisationer och ger framförallt en möjlighet till personlig utveckling. Tjänstgöringen utomlands ger ofta mersmak, väljer man att åka iväg en första gång så följer gärna fler missioner. Polismannen samlar på sig, utöver den personliga utvecklingen, en stor kompetens genom de erfarenheter en utlandstjänstgöring ger. Med hjälp av denna rapport vill vi belysa problematiken kring tillvaratagandet av kompetensen efter hemkomst från myndighetens sida samt visa på hur den enskilda uppfattar tillvaratagandet.

Många skolor och kommuner har på frivilligt initiativ, utan krav från staten eller läroplaner, infört ett ämne på skolschemat som de kallar för livskunskap. En del tycker dock att begreppet livskunskap är ett alltför vagt begrepp och att de frågor som i tanken dyker upp vid omnämnande av begreppet egentligen bör ingå i all skolundervisning och inte lyftas ut som ett enskilt ämne. Ett traditionellt tänkande inom skolans syn på undervisning är att faktakunskaper anses viktigare än till exempel social kompetens. Många skolor har kanske någon temadag under en termin där man tar upp mänskliga rättigheter och andra viktiga värdegrundsfrågor, men under resten av terminen finns inte utrymme för att följa upp frågeställningarna. Kan det finnas en vinst med att lära elever om empati, om samarbete och att respektera varandra, och att öva upp sin förmåga till en god social kompetens? Mänskliga rättigheter och respekt är ett ständigt närvarande och aktuellt ämne som återfinns i läroplanen - Lpo 94, i värdegrunden, och i barnkonventionen.

Studien kartla?gger behandlingsassistenters konstruktion av sin yrkesroll i den slutna ungdomsva?rden. Utifra?n ett socialkonstruktivistiskt synsa?tt har data samlats in genom enka?ter och intervjuer som sedan analyserats genom en inneha?llsanalys. Den konstruktion som framkommer av behandlings- assistentrollen analyseras utifra?n gra?srotsbyra?kratteorin samt organisatorisk rollteori.

Kompetens inom informationsteknologi är någonting som är av stor vikt i bibliotekarieyrket. Kunskapen är till stor del beroende av hur information om mindre och kontinuerliga uppdateringar och förändringar inom hårdvara och mjukvara nårpersonal i informationsdisk. Den här utvärderingen har utgått från tre huvudsakliga frågeställningar: [1] Hur når information om uppdateringar i mjukvara personalen i informationsdisken? [2] Hur når information om uppdateringar i hårdvara personalen i informationsdisken? [3] Hur ser personalen i informationsdisken och de ansvariga pådessa tillvägagångssätt och kan förbättringar göras? Intervjuer har gjorts med tre bibliotekarier och tre ansvariga inom IT-området.Utvärderingen visar att samtliga intervjuade bibliotekarier efterfrågar mer information kring förändringar i IT. En del i detta är ett behov av att ha tillgång till en IT-tekniker i huset i högre grad än vad som erbjuds för närvarande.

Studiens syfte är att synliggöra fritidspedagogers funktion i skolan. Vilka arbetsuppgifter får de? Hur de upplever att deras kompetens tas till vara? Påverkar deras utbildning vilka arbetsuppgifter de får? Studien har genomförts med både kvantitativa och kvalitativa metoder. Vi har insamlat våra data genom enkäter med fyra öppna frågor. Enkäterna har analyserats med meningskategoriserings- och ad hoc metoden.

Ett problem entreprenörer ofta ställs inför vid uppstarten av ett företag är en avsaknad av antingen kapital eller kompetens eller en kombination av dessa båda. Hur avgörande är nätverket för ett företags möjlighet att genom ett tillskott av kompetens och kapital förverkliga en vision och bli framgångsrik? Vilken betydelse kan en inkubator ha för ett företags framgång? Syftet är att beskriva hur en specifik inkubator fungerar i praktiken samt utreda när denna utgör ett lämpligt alternativ för en entreprenör. Vi vill även förklara hur ett nystartat företags utvecklingspotential påverkas av att få tillgång till både kapital och handgriplig hjälp med kompetenstillförsel, genom att vara en del av denna inkubatorverksamhet. Vi har tillämpat en induktiv ansats, genom att vi låtit studien ha sin utgångspunkt i empirin.

Introduktion: Sverige är ett mångkulturellt land och sjuksköterskor möter dagligen människor med olika kulturell bakgrund vilket ställer krav på kulturell kompetens. Leininger har utvecklat en teori i transkulturell omvårdnad vilken har kritiserats för att kategorisera människor utifrån etnicitet och kultur. Det kan leda till att grupper vårdas istället för personer, vilket går emot den personcentrerade vården som sjuksköterskor idag bör arbeta utifrån. För att nå en djupare förståelse för detta problem krävs en kunskap om hur sjuksköterskor upplever det mångkulturella mötet. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor kan uppleva mötet med människor från andra kulturer än den egna.

Jina Mahsa Aminis d?d har uppm?rksammats ?ver hela v?rlden d?r omfattande manifestationer och reaktioner i den politiska v?rlden har n?lat fast kvinnors r?ttigheter p? den politiska tavlan. Denna studie unders?ker betydelsen av den feministiska protestr?relsen i Iran f?r svensk-iranska kvinnor genom att titta p? den komplexa fr?gan om kulturell identitet och dess p?verkan. Studien visar att kvinnornas erfarenheter av patriarkala strukturer och kulturella normer spelar en betydande roll i deras inst?llning till f?r?ndring och hur de f?rh?ller sig till sin kulturella identitet.

Popular Culture is inherently political and the connection between popular culture and world politics in particular is something that has been established through years of research by multiple scholars. In this essay, my aim is to analyze how American Power is represented in popular culture. This is done in context of the decline of the American led liberal hegemony and a new Multiplex world order. A world order with multiple influential actors with varying levels of power. To analyze the way popular culture portrays American power, I have used the movie Top Gun: Maverick (2022) as an example and analyzed scenes from the movie.

Omvårdnad är ett stort ämne som tillhör sjuksköterskans ansvarsområde. Fortfarande saknas en bra definition på vad radiologisk omvårdnad består av för att beskriva röntgensjuksköterskans specifika kunskaps- och arbetsområde,trots att röntgen använts inom sjukvården i snart 100 år.Syftet med denna studie var att beskriva kunskapsläget idag inom "radiologisk omvårdnad". Arbetet är en litteraturstudie med avsikt att granska, analysera och sammanställa studier inom området. Femton vetenskapliga artiklar av både kvalitativ och kvantitativ ansats samt två litteraturöversikter är analyserade och sex kategorier framkom: kommunikation och information: relation och stöd: organisera och planera arbetet: teknik och säkerhet: samverkan och arbetsmiljö: egenskaper och kompetens. Litteraturöversikten visade att kommunikation och information har en central roll i arbetet, genom den påverkas inte bara relationer utan också genomförandet och patientens upplevelse av en undersökning.En hög yrkeskompetens visar sig i förmågan att organisera och planera arbetet vilket leder till bättre patientstöd.Säkerhet vid arbete med teknisk utrustning är nödvändig för god omvårdnad som består av två komponenter: kunskap inom teknik och vårdområde.Röntgensjuksköterskan kan bidra till en god arbetsmiljö och samverkan genom sin kompetens och personliga egenskaper, vilket höjer tillfredsställelsen bland personal och patienter..