Ungefär 50% av de revisorer som avlägger revisors- och högre revisorsexamen blir godkända, vilket ledde till att syftet med uppsatsen var att undersöka hur kompetensen byggs upp hos revisorer från högskole-/universitetsexamen fram till högre revisorsexamen. Därigenom var förhoppningen att kunna hitta faktorer som påverkar kompetensen för att bidra till att revisorer klarar revisors- och högre revisorsexamen.I uppsatsens teoriavsnitt behandlas olika kompetensutvecklingsfaktorer nämligen utbildning, socialisationsprocess, mentorskap, uppdragsfördelning, feedback och plats samt även faktorer som en individ besitter nämligen kön, etnicitet och ålder. Storleken på revisionsbyråer finns också med som en faktor som kan påverka revisorers kompetensutveckling. En auktoriserad revisors kompetens kan bestå av kunskaper, färdigheter, förmågor och nätverk.Undersökningen genomfördes genom 17 kvalitativa intervjuer samt kompletterande information om hur många som blir godkända på revisors- och högre revisorsexamen av Revisorsnämnden.I analysen jämfördes kompetensutvecklingsmodellen som utvecklades i teoriavsnittet med de kompetensutvecklingsmodeller som fanns i de undersökta revisionsbyråerna. Kompetensutvecklingsmodellen visade sig i stora drag stämma överens med hur revisionsbyråerna utvecklar kompetensen hos sina revisorer, vilket innebär att faktorerna som beskrevs i teoriavsnittet påverkar revisorers kompetens på olika sätt..

Denna studie undersöker vad några lärare på en skola har för positiva och negativa erfarenheter av att integrera IKT i sin undervisning. Undersökningen tar sin utgångspunkt i några olika teorier som förklarar olika aspekter av undervisningspraktiken. Det är en kvalitativ, induktiv studie, som använder sig av intervjuer. Resultatet visar att lärarna ser IKT som något positivt, framförallt eftersom det möjliggör en mer varierad undervisning, och ökar elevernas motivation. De möter dock samtidigt många problem som gör att de inte kan utnyttja dess fulla potential, framförallt tekniska problem, samt bristande digital kompetens, både hos elever och lärare.

Bakgrunden till uppsatsen är att skribenternas intresse väckts då de i lärarutbildningen läst musik och fått verktyg för att arbeta med musik i andra ämne. Ett varierat arbetssätt fångar fler elever än om pedagogen håller sig till ett och samma arbetssätt. Syftet är att undersöka pedagogers användning av musik som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i årskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i årskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansåg sig sakna kompetens för att använda musik för att stödja undervisningen.

Kontraheringsplikt är ett undantag från grundprincipen om avtalsfrihet och innebär att en part kan kräva att få ett avtal till stånd med en annan part utan att den andra parten har uttryckt sin vilja härom. Den innebär också att part kan kräva förnyelse eller fortsättning av ett avtalsförhållande, att det föreligger ett förbud att avbryta avtalsförbindelsen samt en viss standardisering av avtalsvillkoren, vilket oftast innebär att villkor som tillämpas på andra kunder ska gälla. Fjärrvärmemarknaden uppvisar likheter med andra områden där det föreligger kontraheringsplikt, men trots detta finns ingen lagstadgad kontraheringsplikt för fjärrvärme. Uppsatsens syfte är därmed att utreda huruvida det finns juridiska förutsättningar för att införa kontraheringsplikt på fjärrvärmemarknaden.Uppsatsen ger en allmän beskrivning av avtalsfriheten och dess begränsningar för att sedan smalna av i en av dessa begränsningar, kontraheringsplikten. Olika områden där det föreligger kontraheringsplikt har använts för att systematisera de juridiska förutsättningar som krävs för att kontraheringsplikt ska kunna föreligga.

Syftet med vår C-uppsats var att ta reda på hur enhetschefer tänker kring begreppet social kompetens. För att ta reda på det valde vi att vända oss till en kommun för att intervjua fem stycken enhetschefer i äldreomsorgen. De frågor som vi ville ha svar på var: Hur uppfattar enhetschefen vad social kompetens är? Vilken betydelse har social kompetens i ledarskapet? Finns det tillräckligt med arbetstid och förutsättningar för enhetschefer att använda sig av sin sociala kompetens? För att få svar på våra frågor utgick vi från en kvalitativ studie där vi utarbetade en intervjuguide som främst utgick ifrån vår frågeställning men även utifrån informanterna kön, ålder och bakgrund. Detta för att i analysen se om det eventuellt fanns några skillnader och likheter mellan informanterna.

Syftet med uppsatsen är att ta undersöka hur utbildning inom datorämnen kan utformas för att svara upp mot de krav som arbetslivet ställer på yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer.Uppsatsen tar upp vilka kompetenser inom datorämnen som yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser man behöver behärska för att klara av de arbetsuppgifter som arbetet kräver.Uppsatsen tar även upp hur yrkesverksamma hälso- och vårdadministratörer anser att en utbildning inom datorämnen ska utformas för att ge kompetens att utföra framtida arbetsuppgifter som hälso- och vårdadministratörer.Metoden som har använts för att komma fram till resultatet har varit åtta stycken kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma läkarsekreterare och hela uppsatsen ger en bra bild av vilken mjukvara och kompetens man måste behärska för att klara av arbetet som hälso- och vårdadministratör..

Specialpedagogens roll i skolutveckling. Från vision till vardag. Syftet med vårt arbete är att undersöka specialpedagogens roll när det gäller skolutveckling, utifrån ett skolledarperspektiv. Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrågor specialpedagogisk kompetens efterfrågas. Vi har därför valt att intervjua tio rektorer, för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vår undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsområdet. Visionen om en skola för alla ställer nya krav på de verksamma inom skolan.

I Egendomslo?sa historier: Om historieproduktion i de jordlo?sas ro?relse (MST) underso?ks bera?t- telser om det fo?rflutna med upphov inom den sociala ro?relsen o movimento dos trabalhadores rurais sem terra (de jordlo?sa lantarbetarnas ro?relse) i Brasilien. Uppsatsens syfte a?r att uto?ka fo?rsta?elsen fo?r hur bera?ttelser om det fo?rflutna kan anva?ndas som en samha?llsfo?ra?ndrande kraft. I uppsatsen sta?lls fra?gan om hur bera?ttelser om det fo?rflutna blir en resurs fo?r MST:s pa?ga?ende organisering och kamp.

Titel: Vi söker dig! - Kompetensens roll i rekryteringsprocessenFörfattare: Victor Brännfors och Jacob WidgrenHandledare: Ilkka Henrik MäkinenLärosäte: Uppsala UniversitetDatum: 2014-01-02Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en ökad insyn i vilka kompetenser som uppfattas som attraktiva av en arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetar inom rekryteringsyrket. Uppsatsen ämnar också kartlägga kompetensmönster i kravprofiler för att skapa en bild av vilka typer av kompetenser som efterfrågas hos sökande kandidater.Metod: Datainsamlingen skedde genom kvantitativ innehållsanalys av platsannonser tagna från arbetsförmedlingens databas. Totalt 80 platsannonser analyserades och diskuterade utifrån begreppen fält, kapital och habitus samt Lindelöws kompetensmodell.Resultat/slutsats: Elva kompetenser stod ut som mest efterfrågade. Av dessa elva kompetenser återfanns formell kompetens gällande någon form av utbildningskrav, erfarenhetskrav och kunskapskrav. De resterande åtta kompetenserna utgjorde de informella kompetenserna: prestationsorienterad, energisk, relationsskapande, god muntlig kommunikationsförmåga, serviceinriktad, ekonomisk medvetenhet, strukturerad och kvalitetsmedveten. Nyckelord: Kompetens, Kompetenskrav, Kapital, Habitus, Fält, Lindelöw.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på vad jag som lärare kan lyfta fram i exempeltexten The Old Man and the Sea för att främja elevers förmåga att tolka innehållet i en text. Detta har jag framfört i en analys av romanen med hjälp av Peter J. Rabinowitz teori om konventionella regler i hans bok Before Reading (1997) genom att tydliggöra hur romanen kan förstås med hjälp av de konventioner som Hemingway såväl som hans läsare har att förhålla sig till. Vad jag visat är hur dessa konventioner som jag framlagt i analysen, till exempel avvikande detaljer i texten, förhåller sig till ett mera litterärt kompetent sätt att tolka genom att koppla dem till Örjan Torells (2002) teoretiska modell för litterär kompetens..

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Projektledares kompetens utgör en av de främsta framgångsfaktorerna för ett väl genomfört projekt. Genom att matcha projekt efter deras komplexitet med projektledare som besitter rätt kompetens hoppas företag öka sannolikheten för att projekten ska lyckas gå i mål inom tids- och kostnadsram. Problematiken uppenbarar sig dock direkt då en projektledares kompetens ska mätas. Vad är det egentligen man ska beakta? Detta är långt ifrån självklart och även om flera förslag, exempelvis genom certifiering för projektledare, har presenterats kvarstår frågan om hur den efterfrågade kompetensen kan utvecklas.

Bakgrund: Äldre blir allt friskare, vilket gör att de lever längre. Ålderdom är inte längre i symbios med sjukdom och död, utan med frihet och lycka. Då fler blir äldre i samtid ökar antalet pensionsavgångar i takt med att fler blir äldre och riskerar att skapa stora kompetensglapp i organisationer. Därför har senaste tidens debatter speglat diskussioner kring möjligheter att arbete längre då gårdagens yrkesliv speglar dagens pensionsålder.  Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för organisationers syn på kompetens samt för vilka metoder och strategier som används vid kompetensöverföring.

Syftet med studien är att synliggöra rektorers uppfattning om fritidspedagogens yrkesroll under skolverksamheten. För att nå kärnan av vårt syfte utformade vi tre frågeställningar. Frågeställningarna lyfter rektorernas uppfattningar kring; anledningar till fritidspedagogens arbete i skolverksamheten, fritidspedagogens kompletterande uppgift samt deras befintliga arbetsuppgifter i samverkan med skolan. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som metod. Studien är utförd med fem rektorer som alla är verksamma inom Luleå Kommun.

Under slutet av 1800-talet publicerades tidningen Svenska familj-journalen i flera a?rga?ngar som en tidning menad att la?sas av hela familjen som underha?llning. Ett inslag i tidningen var bera?ttelser om fra?mmande la?nder och folkslag. Skribenterna beskrev en exotisk och sensationell va?rld utanfo?r Sverige i sina artiklar och fo?r ma?nga i la?sarkretsen var detta deras enda kontakt med omva?rlden.