Bakgrund. I Sverige utgör trauma den vanligaste dödsorsaken för vuxna, 18-45 år. Traumateamets utbildning och kompetens är av stor betydelse för den skadade patientens överlevnad. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll som medlem i traumateamet i det initiala omhändertagandet av traumapatienter. Syfte.

Syftet med denna studie är att undersöka om arbetsgivaren ser någon kompetensskillnad på om en nyexaminerad styrman har gått det treåriga programmet där det krävs en tidigare matrosbehörighet eller det fyraåriga programmet där ingen tidigare erfarenhet krävs. De stora skillnaderna på dessa program är att på det treåriga programmet har styrmännen arbetat till sjöss innan de började studera, medan de flesta från det fyraåriga programmet går till sjöss för första gången under deras praktik. För att få reda på detta så har en kvalitativ intervjustudie utförts med hjälp av fem svenska rederirepresentanter samt två norska rederirepresentanter. De norska rederierna är invalda i undersökningen eftersom det är ett intressant ämne då många svenska befäl idag är anställda inom den norska offshoreindustrin. Slutsatsen blev att arbetsgivarna inte ser någon skillnad på kompetens efter vilket sjökaptensprogram den nyexaminerade styrmannen har gått.

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsområdet över vilka bakomliggande faktorer som påverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lärarna. Studien syftar även till att bidra till kunskapsområdet över varför fritidspedagogen är viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrån ett fritidspedagog och ett lärarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod använts och fem fritidspedagoger samt fem lärare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjälp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frågor vad, hur och varför.

Bakgrund: Migration är ett vanligt förekommande fenomen idag vare sig den är ofrivillig eller frivillig. Mycket forskning har gjorts om den ofrivilliga flyktingmigrationen men ytterst lite forskning har fokuserat på den frivilliga migrationen, då i synnerhet gällande högutbildade individer med special kompetens. Avgränsningar: Vi har begränsat oss till att studera de mer rationella orsakerna till inflödet av utländsk kompetens, vilka anses vara lättare för en stat att påverka. Vidare så har vi fokuserat oss mot de individer som anses vara högutbildade eller inneha en speciell eftertraktad kompetens. Studien är också begränsad till att studera migration av högutbildad arbetskraft mellan i-länder.

Inom ramen för röntgensjuksköterskors kompetens ingår flertalet yrkesspecifika kunskaper.Det ställs särskilda krav på teoretisk, teknisk och praktisk kunskap om optimal diagnostiskbild och optimal stråldos ska uppnås. Förutsättning för en god radiografisk omvårdnad ochoptimal bild är röntgensjuksköterskans kompetens, kunskap, skicklighet och erfarenhet.Tidigare forskning har visat att röntgensjuksköterskans kompetens, skicklighet, erfarenhet ochkunskap utgör underlag för att skapa diagnostisk bild. Syftet med studien är att undersökaröntgensjuksköterskans anledning till bildomtagning och hur de skapar bästa möjligadiagnostiska bilder. En pilotstudie med kvalitativ innehållsanalys utfördes. Fyraröntgensjuksköterskor som arbetar med konventionell röntgen intervjuades.

Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade åsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste då det inte fanns några undersökningar gjorda inom området. I detta skede bestämde jag mig för att ta reda på mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de själva upplevde sig ha när det gäller kompetensutveckling. För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs län.

Syftet med studien är att beskriva och analysera rekryteringsprocessen med fokus på bedömning av kandidaters kompetenser. Ett delsyfte är att granska i vilken grad rekryteringsprocessen kan vara saklig och opartisk. Det har genomförts med en litteraturstudie och kvalitativa intervjufrågor.Resultatet visar att en kombination av bedömningsmetoder bör användas för att få ett underlag som bidrar med tillförlitlighet. Subjektivitet är en naturlig del som rekryteraren måste hantera. Det får inte influera omdömet till den grad att kravprofilen inte följs.

Syfte: Uppsatsens syfte är att, utifrån ett trovärdighetsperspektiv, studera om det är att föredra att anlita sakkunniga biträden från externa revisionsbyråer eller från kommunala revisionskontor. Metod: För att uppnå uppsatsens syfte har vi inledningsvis skapat en teoretisk förståelse för ämnet för att sedan använda denna kunskap som underlag för vår empiriska undersökning. Således har vi valt ett deduktivt angreppssätt. Vi har sedan valt en kvalitativ undersökningsmetod för att kunna få en djupare förståelse för ämnet samt få möjlighet att analysera under arbetets gång.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska materialet har samlats in genom studier av facklitteratur och statliga utredningar.Empiri: Det empiriska materialet består av personliga intervjuer, intervjuer per telefon samt intervjuer per mail. Vi har med hjälp av dessa intervjuer velat ta reda på hur olika sakkunniga biträden ser på sin kompetens och sitt oberoende.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillägnat sig en bred kompetens. I den här studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lärares och rektorers syn på specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frågeställningar är:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens används? ? Hur används specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Kommunikation, kompetens, förtroende och engagemang är alla viktiga faktorer förfastighetsmäklaren som påverkar kundmötet. Fastighetsmäklaren ska arbeta aktivt medvariablerna för att få vetskap om och tillfredsställa den säljande kundens önskemål. Ennoggrant utförd behovsanalys av kunden tillsammans med ett individuellt anpassat kundmöteär faktorer som påverkar kundens tillfredsställelse i positiv bemärkelse. Studien bevisar attvariablerna samverkar och påverkar antalet nöjda kunder inom fastighetsmäklarbranschen..

Syftet med studien är att undersöka vilka delar i specialpedagogutbildningen som specialpedagogen får användning av när denne kommer ut och arbetar i skolan. Får specialpedagogen arbeta med det som han/hon är utbildad i eller är det något helt annat som väntar? I litteraturgenomgången behandlas områden som specialpedagogisk kompetens, specialpedagogens samarbete med rektor/lärarna samt vilka elever som har rätt till specialpedagogisk undervisning och var den bedrivs. Ett systemteoretiskt angreppssätt har använts för studien. Det är en teori som ser på hur systemens olika delar påverkar och står i relation till varandra och hur människors relationer får systemet att hålla ihop. Studien utgörs av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och resultaten baseras på svaren från fem till viss del slumpvis utvalda högstadierektorer samt en gymnasierektor.

Detta arbete handlar om hur de isländska sagorna används i den isländska skolan och vilka syften och metoder lärarna ser med arbetet. Ett av mina syften med arbetet har också varit att se vilka implikationer arbetet i den isländska skolan kan ha på den svenska skolan. Lärarnas uppfattningar har undersökts genom samtal och intervjuer och även elevers och lärarutbildares uppfattningar redogörs för. På plats i Reykjavik har ett antal lärare (5 st), elever (12 st) och lärarutbildare (2 st) intervjuats. Dessa intervjuer har tillsammans med mina egna observationer varit det resultat som utgjort underlag för de diskussioner som förs i kapitel 6.

Att arbeta med kulturellt varierad population har visat sig utmanande. Syftet med detta arbete är att undersöka svenska distriktssköterskors upplevelser och erfarenheter av möten med patienter med utomeuropeisk bakgrund samt vilken etisk och/eller kulturell kompetens de anser sig behöva för denna typ av möten och hur den formas. Vidare är syftet att identifiera eventuella etiska dilemman distriktssköterskor ställs inför. Nio distriktssköterskor intervjuades individuellt. Dataanalysen resulterade i fem kategorier: Kommunikation, Kultur, Organisation, Bemötande och Genusskillnader.

Syftet med studien var att studera vad för tankar personer iledningsfunktioner i olika elitidrottsklubbar har på strategier föratt utveckla sin personals kompetens bland styrelseledamöter,kanslipersonal, tränare och lagledare. Studien är av kvalitativmetod, åtta idrottsklubbar från fyra olika idrotter har medverkat.Elitklubbarna övergår alltmer från ideellverksamhet tillkommersiell verksamhet, vilket tvingar klubbarna till att ökakompetensen inom föreningen. Kompetensutveckling sker främstgenom utbildningar och via samarbete med andra klubbar.Kunskap som framkommit i studien; var att arbetet motkompetensutveckling på personalen var mycket brett inom detidrottsliga men desto mindre utvecklat inom marknadssidan.Förslag till fortsatt forskning är en studie med större urval frånfler idrotter och idrottsklubbar samt ett bredare geografisktområde såsom Skandinavien, Europa eller Amerika..

Idag har vi helt annan syn på utbildning och arbete än tidigare, människan förväntas att vara aktiv inom utbildning, lärande och färdighetsutveckling under hela sitt liv. Individer utvecklar social kompetens i samvaro med andra människor, olika människor bidrar på olika sätt till omvandling av individens identitet. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka hur vuxenutbildning bidrar till utveckling av individens sociala kompetens och förmågan till reflexivitet. Frågeställningar som besvarades är: · Hur gestaltar sig medvetenhet om social kompetens hos lärare och elever vid vuxenutbildningen? · Hur arbetar man med utveckling av social kompetens och förmågan till reflexivitet hos deltagare inom vuxenutbildningen? · Hur utvecklas individens identitet av deltagande i utbildningen? · På vilket sätt kan man förbättra vuxenutbildning, så att den i större omfattning medverkar till utveckling av social kompetens? För att besvara frågeställningar har jag använt mig av den kvalitativa metoden.